Handel med fondandelar

En andel i en börshandlad fond konstrueras genom att fondbolaget köper de aktier, eller motsvarande tillgångar, som ingår i ett fördefinierat index, till exempel det svenska indexet OMXS30. Det sammanlagda innehavet i fonden delas sedan upp i fondandelar eller fondaktier som sedan listas på börsen.

Fondbolaget handlar inte själv med andelarna utan de köps och säljs mellan olika mäklare direkt på börsen. Skapa det av nya andelar, och även inlösen av befintliga andelar hanteras av speciella mäklare, utnämnda av fondbolaget, som har rätt att lösa in eller skapa nya andelar i fonden, så kallade marknadsgaranter.

Dessa aktörer arbetar direkt mot gör fondbolaget. Dessa marknadsgaranter har vanligtvis också till uppgift att ställa köp- och säljkurs på fondandelarna listade på börsen och att säkerställa att priset på dessa inte avviker från fondens sammanlagda andelsvärde eller NAV. De är så kallade market makers som ser till att investerare alltid kan köpa och sälja fondandelar, oavsett hur orderboken ser ut.

Indexet styr exponeringen för ETFen

Innan du börjar handla med börshandlade fonder är det viktigt att förstå hur indexet är konstruerat och vilken exponering de har mot en marknad eller sektor, som till exempel läkemedel, ett specifikt land eller verkstad. Det finns många index som följer avkastningen i de största bolagen i exempelvis USA, Europa, Asien eller globalt. De börshandlade fonder som följer sådana index har i regel låg förvaltningskostnad. Det finns även ett stort antal tematiska ETFer som i allmänhet har en något högre förvaltningskostnad Det finns index som följer allt från de mest omsatta bolagen i ett specifikt land till en smal sektor i ett utvecklingsland.

ETFer som följer den här typen av index har i regel något högre förvaltningsavgift och kanske handlas en i annan tidzon än den du befinner dig i. Särskilt i de mer smala indexen kan det vara bra se över vilka bolag som ingår så att du får den marknadsexponering du förväntar dig. På börsen kan du handla de stora globala indexen genom t.ex S&P 500 och MSCI Europe eller MSCI USA men också mer specifika index såsom exempel HSCEI Kina, FTSE Vietnam eller en specifik sektor i Norden.

Easy traded funds

Att handla med ETFer är lika enkelt som att handla med aktier. Du köper och säljer dem på börsen, precis på samma sätt som du köper och säljer aktier. Du lägger en köporder på det antal andelar du vill handla via en bank eller fondkommissionär och affären registreras på din depå eller ditt VP-konto. Du kan också handla ETFer inom ramen för ett investeringssparkonto (ISK), en kapitalförsäkring eller IPS-depå. Vid köp och försäljning av fondandelar betalar du en avgift enligt den prislista som din bank eller mäklare använder. Handeln pågår mellan kl 09.00 och 17.25 precis som aktierna.

ETFer kan du köpa eller sälja när du önskar under en handelsdag. Vid traditionell fondhandel görs ditt avslut i bästa fall till pris motsvarande värdet på fonden vid börsens stängning oavsett när under dagen du skickat din köp- eller säljorder. När du handlar med ETFer får du omedelbart avslut till det aktuella värde som fonden har just då. Detta sker tack vare att prissättningen som nämnts tidigare sköts av marknadsgaranter som förbundit sig att ställa köp- och säljkurser under hela handelsdagen. Detta kan vara en fördel för dig om marknaden är turbulent och du snabbt vill kliva in i eller ut ur marknaden.

I Sverige erbjuder Handelsbanken via XACT, SEB, Robur Swedbank, Alpcot Capital Management och Deutsche Bank genom db X-trackers, börshandlade fonder med notering på Nasdaq Stockholm.

Courtaget gör att ETFer inte lämpar sig för månadssparande med mindre belopp eftersom avgiften då blir oproportionerligt stor och påverkar investeringens procentuella avkastning negativt. Numera erbjuder emellertid Nordnet ett månadssparande utan courtage i börshandlade fonder.

Det kan vara bra att jämföra avgifter hos de olika utgivarna och mäklarna innan du bestämmer dig för vilka fonder du ska välja.

Hur sätts priset?

Värdet på ETFen följer som nämnts ovan värdet på ett underliggande index som exempelvis ett aktie- eller råvaruindex. Priset ställs utifrån det sammanlagda värdet av de tillgångar som ingår i index. Detta sker kontinuerligt baserat på att priset på de enskilda aktierna eller tillgångarna ändras under dagen.

Skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade spreaden, används precis som för aktier ofta som ett mått på likviditet, det vill säga hur mycket får du får betala för att sälja tillbaka en köpt aktie eller fond i ett givet marknadsögonblick. Likviditeten för en ETF beror inte primärt på omsättningen i den enskilda ETFen utan på det underliggande indexet och de ingående komponenternas likviditet och struktur.

En ETF blir aldrig mer likvid än den minst likvida komponenten i det aktuella indexet. Detta gör att skillnaden mellan köp och säljkurs kan variera löpande under en handelsdag eftersom olika aktier kan vara mer eller mindre tillgängliga för handel beroende på om marknaden där aktien är noterad är öppen eller inte. Exempelvis har amerikanska fonder i regel mindre skillnader mellan köp och säljkurs under eftermiddagen då marknaden är öppen.

Ibland är en och samma ETF kan vara listad på flera börser. Exempelvis hade tyska db X-trackers tidigare fonder listade i Sverige som också är listade i Europa, till exempel på tyska Xetra. I Sverige handlas fonden i svenska kronor och avvecklas på Euroclear i Sverige. Priset på dessa ETFer speglar i princip varandra oavsett var de är listade och det som skiljer dem åt är kostnaden för valutakursväxlingen som ger de börshandlade fonder som är noterade i Sverige en lite större spread jämfört med primärnoteringens. Köper du dem i till exempel Tyskland är det du själv som får växlingskostnaden.