Följ oss

Nyheter

Bygg USAs framtid med en börshandlad fond

Publicerad

den

Bygg USAs framtid med en börshandlad fond

Vi har tidigare skrivit om olika typer av infrastrukturprojekt, och nu har vi fastnat för en helt ny börshandlad fond som investerar i denna typ av objekt. Global X U.S. Infrastructure Development ETF (BATS: PAVE) lanserades nyligen, den 17 mars 2017, av ETF-leverantören Global X som brukar hantera en del spännande och nischade börshandlade fonder. Just PAVE känns inte särskilt nischad, men kortnamnet är underbart. PAVE står för att stenlägga eller täcka en yta med cement eller asfalt. Om Global X skall lyckas med att bygga USAs framtid med en börshandlad fond eller inte återstår att se, men historiskt sett har infrastruktur visat sig vara en investering som ger stabil avkastning till sina ägare.

Fondens mål

Global X US Infrastructure Development ETF (BATS: PAVE) har för avsikt att leverera ett investeringsresultat som i stort motsvarar kursen och utvecklingen, före avgifter och kostnader, för INDXX US Infrastructure Development Index.

Varför PAVE?

Det är ett bra alternativ för den som önskar investera i infrastruktur. PAVE ger tillgång till en rad olika företag som är involverade i flera aspekter av infrastrukturutveckling. PAVE ger sina andelsägare en möjlighet att med ett instrument få en riktad exponering mot infrastruktursektorn i USA på ett skatteeffektivt sätt.

Denna börshandlade fond investerar som sagt endast i företag som har en möjlighet att dra fördel av ökningen av antalet infrastrukturprojekt inom USAs gränser. En sådan ökning kan komma att drivas på av skattefinansierade projekt, eller ökandet av privata investeringar där företag ser goda möjligheter till lönsamhet, alternativt av förenklade regler som påskyndar processen för godkännande av infrastrukturprojekt

Till skillnad från många befintliga infrastrukturfonder som i första hand tenderar att satsa på tjänste- och energiföretag, investerar PAVE i;

1) företag som deltar i byggandet och konstruktion av infrastrukturprojekt;
2) produktion av råvaror, kompositer och produkter som används för att bygga infrastrukturprojekt;
3) tillverkare och distributörer av tunga anläggningsmaskiner; och
4) företag som sysslar med transport av materialanvändning i infrastrukturprojekt.

I detta stycke kommer vi att svara fyra viktiga frågor:

Hur viktigt är infrastruktur för ekonomisk tillväxt?
Hur ser situationen ut för USAs infrastruktur?
Vilka möjligheter finns för att stimulera utveckling av infrastrukturen?
Hur investerar PAVE?

Hur viktigt är infrastruktur för ekonomisk tillväxt?

Infrastruktur omfattar motorvägar, gator, järnvägsnät, transitering, flygplatser, hamnar, vattenvägar, avfallshantering, elnät, kommunikationsutrustning och rörledningar. Infrastruktur är ryggraden i varje ekonomi, eftersom det underlättar rörligheten för varor och arbetskraft, vilket möjliggör ökad konkurrens, högre produktivitet och sänkta kostnader. Därför tror många ekonomer att ökade offentliga eller privata utgifter för utveckling av infrastruktur kan öka den ekonomiska tillväxten avsevärt. Enligt forskning från S & P, kan översättas till en ökning om en (1) procent av investeringarna i den amerikanska infrastrukturen leda till till en ökning av BNP med 1,7 procent, eller en 70 procentig avkastning på investeringen.

Hur ser situationen ut för USAs infrastruktur?

USAs infrastruktur byggdes till stor del efter Andra Världskrigets slut, vilket gör att den är föråldrad. En bristande finansiering har gjort att det saknats möjligheter att förbätra standarden av dessa tillgångar.

Utgifterna för infrastrukturbyggande har nominellt ökat med en årstakt på 3,6 procent under de senaste 15 åren, men justerat för inflation och reell BNP-tillväxt så har siffran fallit med 0,2 procent. Dessa siffror blir ännu mer oroande när det fördelas på olika undergrupper. Observera kraftsegmentet, vilket inkluderar elkraftsproduktion, distribution, lagring och transport av olja och naturgas. Detta är det enda segment som visar en verklig tillväxt i konstruktionsutgifterna i förhållande till BNP.
(klicka för att förstora bilden)

Källa: US Census Bureau. Based on 2016 Construction Spending Survey.

Som ett resultat av låga investeringar, och dåligt underhåll och låg utveckling av den amerikanska infrastrukturen är hela sektorn i behov av en modernisering. The American Society of Civil Engineers (ACSE) gav USA: s infrastruktur betyget D+ i sitt senaste ”Report Card”. I rapporten framgår att ACSE anser att den försummade infrastrukturen kan komma att få negativa ekonomiska konsekvenser för USA.

ACSE anser att ett misslyckande att ta itu med landets infrastrukturbehov kan leda till att USAs BNP minskar med fyra biljoner dollar för BNP. ACSE anser också att det leder till förlusten av 2,5 miljoner arbetstillfällen fram till och med 2025.

Mängden investeringar som krävs för att bygga om och utvidga landets infrastruktur är enorm. ACSE tror att USA kommer att behöva spendera 3,3 biljoner dollar på infrastruktur under perioden 2016-2025, och nästan 10,8 biljoner dollar fram till och med 2040. I dagsläget är nästan hälften av dessa projekt ofinansierade vilket nödvändiggör betydande ökningar av investeringar från offentliga och privata källor i USAs framtid.

(klicka för att förstora bilden)

Källa: American Society of Civil Engineers, ‘Failure to Act’, 2016.

Vilka möjligheter finns för att stimulera utveckling av infrastrukturen i USAs framtid?

Det finns flera potentiella metoder för att stimulera en ökad utveckling av infrastrukturen. Några exempel är:

På lokal nivå:

1. Statliga och lokala myndigheter kan använda offentliga medel för att utveckla nya infrastrukturprojekt, främst genom utgivande av skattegynnade muni obligationer.
2. Statliga och lokala myndigheter kan också vända sig till offentlig-privata partnerskap, som gör det möjligt för privata företag att lämna anbud på offentliga infrastrukturprojekt, medan lokala myndigheter eller vägtullar subventionerar och finansierar privata företag.
3. Kommunerna skulle kunna utnyttja skatteökning som ett sätt för finansiering (TIF), något som gör det möjligt för kommuner att finansiera utvecklingen av infrastrukturen med framtida ökningar av fastighetsskatteintäkter.

På federal nivå:

1. Den amerikanska regeringen kunde finansiera ytterligare utgifter för infrastruktur, som 2015 ”Fixing Amerikas Surface Transportation Act” (FAST Act), som tilldelades 305 miljarder dollar över fem år att förbättra USA:s åldrande motorvägar, järnvägar och offentliga transportsystem.
2. En annan metod, som gynnas av Trumpadministrationen är att få kongressen att anta skatteincitament för kostnaderna för infrastruktur som skulle kunna förbättra ekonomin för privatfinansierade infrastrukturprojekt, såsom vägtullar.
3. En icke-monetär stimulans till utveckling av infrastruktur skulle vara en renodling av federala rättsliga hinder inför stora infrastrukturprojekt, vilket skulle kunna minska kostnaderna och påskynda deras utveckling.

Hur investerar PAVE?

I många fall tenderar infrastrukturinvesteringar att fokusera på ägare och operatörer av existerande infrastrukturtillgångar, snarare än på de företag som har en betydande del av sina intäkter för att bygga eller upprätthålla infrastruktur i USAs framtid.

90 procent av de företag som ingår i S & P Global Infrastructure Index är tillverkningsföretag, och energibolag som arbetar med olika typer av infrastrukturprojekt. Även om dessa företag gör stora investeringar för att upprätthålla och utveckla infrastrukturen så gynnas de endast till en mindre del av de totala satsningarna på på infrastruktur i USA. Under 2016 stod dessa företag för en tredjedel av de totala investeringarna inom infrastruktursektorn i USA. Av dessa svarade 40 procent för underhåll av befintlig infrastruktur.

(klicka för att förstora bilden)

Källa: Bloomberg, S&P. As of 1/31/2017.

Med tanke på koncentrationen av börsnoterade infrastrukturföretag inom sektorer som Utilities och Energy ser vi att en stor del av investeringarna är koncentrerad till ett fåtal delar av infrastrukturen. Därför deltar en stor del företagen inom dessa sektorer inte i en betydande del av infrastrukturutvecklingen, såsom bygga vägar, broar och vatteninfrastruktur som behövs för USAs framtid.

(klicka för att förstora bilden)

Källa: US Census Bureau. Based on 2016 Construction Spending Survey.

Istället för att fokusera på företag som arbetar med befintliga infrastrukturtillgångar är PAVE utformad för att ge exponering mot bolag som kommer att få ökade intäkter som en följd av högre investeringar av både offentliga och privatfinansierade infrastrukturprojekt. Dessa företag kommer således att öka sina intäkter, oavsett om det handlar om underhålla existerande infrastrukturprojekt eller om det är fråga om att utveckla nya projekt. De kan därför gynnas av ökad omsättning under en period om flera år innan dessa projekt är färdigutvecklade.

Dessa företag är involverade i konstruktion av infrastrukturprojekt, produktion av råvaror, kompositer och produkter som används för att bygga infrastrukturprojekt, tillverkare och distributörer av tunga anläggningsmaskiner, och företag som sysslar med transport av material som används i infrastrukturprojekt. Det är dessa företag som kan bygga USAs framtid, och PAVEs andelsägare kan dra ekonomisk nytta av detta.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Vilken typ av sektor ETFer finns det?

Publicerad

den

Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.

Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.

Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.

Två sektorsklassificeringssystem

De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:

  • Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
  • Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.

GICS vs. ICB klassificering i en överblick

GICSICB
Nivå 111 sektorer10 industrier
Nivå 224 industrigrupper10 supersektorer
Nivå 368 Industrier41 sektorer
Nivå 4157 Subindustrier115 subsektorer
51 000 aktier>75 000 aktier

MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.

Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar

Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.

Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…

  • … till undersektorn flyg- och rymdfart
  • … som är en del av flyg- och försvarssektorn
  • … som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
  • … som sitter inom Industribranschen

Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.

Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.

Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.

Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse

GICSICB
EnergyOil and Gas
MaterialsBasic Materials
Health CareHealth Care
IndustrialsIndustrials
FinancialsFinancials
Information TechnologyTechnology
Telecommunication ServicesTelecommunication
UtilitiesUtilities
Consumer StaplesConsumer Goods
Consumer DiscretionaryConsumer Services
Real Estate

Uppe i det blå

Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.

  • Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
  • Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.

Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.

Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.

Sektorer, regioner och optimerade ETFer

Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer

Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.

En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.

Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.

Återigen, se tabellen nedan.

Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.

Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.

ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.

Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.

En översikt över utbudet av sektor ETFer

RegionBasindexAntal investeringsbara sektorer på basindexEmittentFörvaltningskostnad
Utvecklade marknaderMSCI World10Xtrackers, Amundi, SPDR0.30 – 0.35%
EuropaSTOXX Europe 60010 + 8 undersektorerXtrackers, iShares, Amundi0.30- 0.50%
EuropSTOXX Europe 600 Optimised10 + 8 undersektorerInvesco0.30%
EuropaMSCI Europe10 + 2 undersektorerSPDR, Amundi0.25 – 0.30%
USAS&P Select Sector Capped 20%9Invesco0.30%

Fortsätt läsa

Nyheter

LVLD ETF investerar i ett urval av företag världen över med låg volatilitet

Publicerad

den

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Den börshandlade fonden investerar i ett urval av företag världen över som är optimerade enligt låg volatilitet och ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).

ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,25 % per år. Utdelningen i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist är en mycket liten ETF med 1 miljon euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 23 september 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla LVLD ETF

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
gettexEURLVLD
XETRAEURLVLD

Fortsätt läsa

Nyheter

Den europeiska ETF-revolutionen: Skiftet som ritar om kartan för kapitalförvaltning

Publicerad

den

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.
Men bakom de imponerande rekordsiffrorna pågår en fundamental strukturell förändring. En djuplodande rapport från storbanken Citi (i samarbete med Deloitte) visar att marknaden har gått in i en ny fas. Det räcker inte längre för fondbolag att bara ”paketera om” en traditionell fond och lansera den på börsen. Kampen om investerarnas kapital avgörs nu bakom kulisserna: genom avancerad operationell infrastruktur, strategiska distributionsmodeller och innovativa replikeringsmetoder.

För dig som investerare innebär denna mognadsprocess ett explosionsartat utbud av nya strategier, lägre dolda kostnader och bättre likviditet. Låt oss dyka djupt ner i drivkrafterna bakom den europeiska ETF-boomen och se vad som formar framtidens börshandlade fonder.

Aktiva ETF:er – Den nya frontlinjen

Historiskt har börshandlade fonder nästan uteslutande förknippats med passiv indexförvaltning – som att köpa en billig korg som slaviskt speglar OMXS30 eller S&P 500. Men rapporten från Citi belyser ett dramatiskt skifte.

Även om aktiva produkter i dagsläget bara står för cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet i Europa, exploderar utbudet. Under det senaste året har nästan hälften (46 procent) av alla nylanserade ETFer varit aktivt förvaltade.

Traditionella kapitalförvaltare, som tidigare hållit sig till klassiska aktiefonder, inser att de måste erbjuda sina strategier i det börshandlade formatet. För investeraren innebär detta att du numera kan köpa en aktivt förvaltad portfölj, där experter handplockar aktier, men med alla de fördelar som en vanlig ETF ger: handel i realtid på börsen, hög transparens och ofta en betydligt lägre prislapp än traditionella aktiefonder.

Syntetiska ETFer gör en stark comeback

En av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser är den förnyade momentumet bakom syntetiska (swap-baserade) börshandlade fonder, i synnerhet för exponering mot den amerikanska aktiemarknaden. Det syntetiska kapitalet har i Europa vuxit till över 409 miljarder dollar – en ökning med över 50 procent på drygt ett år.

Varför väljer kapitalförvaltare och investerare syntetisk replikering framför fysisk (där fonden faktiskt köper de underliggande aktierna)? Svaret stavas skatteeffektivitet.

Genom att använda finansiella kontrakt (swappar) med en investmentbank som motpart kan en UCITS ETF som följer ett amerikanskt index (till exempel S&P 500) helt undvika den amerikanska källskatten på utdelningar (så kallad withholding tax). För en fysiskt replikerad fond baserad på Irland försvinner 15 procent av utdelningen i skatt, och för fonder baserade i Luxemburg försvinner 30 procent. En syntetisk ETF kan genom sina kontraktstruktur nå en effektiv källskatt på 0 procent enligt de amerikanska skattereglerna (Hiring Incentives to Restore Employment Act, sektion 871(m)).

Denna dolda skattefördel kan ge en extra avkastning på mellan 0,20 % och 0,40 % per år till investeraren – en skillnad som på lång sikt har enorm betydelse för totalavkastningen.

Det operationella ekosystemet: Tre vägar till marknaden

För att en börshandlad fond överhuvudtaget ska fungera och ha hög likviditet krävs ett komplext nätverk av aktörer, däribland Authorized Participants (auktoriserade deltagare, eller AP:er) och Market Makers (garanter). Det är AP:erna som skapar och makulerar andelar i fonden i den så kallade primärmarknaden, vilket säkerställer att priset på börsen (sekundärmarknaden) ligger så nära fondens faktiska substansvärde (NAV) som möjligt.

Citi poängterar i sin analys att etablerade fondbolag som vill ge sig in i ETF-matchen står inför ett vägskäl gällande sin operationella modell. Att driva en ETF kräver helt andra system för likviditetshantering än en traditionell fond. Rapporten identifierar tre huvudsakliga vägar:

  1. In-house (Egen regi): Fondbolaget bygger upp hela infrastrukturen själv. Detta ger full kontroll och bäst långsiktig ekonomi, men kräver enorma investeringar och tar lång tid.
  2. Hybrid Outsourcing: Kapitalförvaltaren behåller kontrollen över portföljen och distributionen, men outsourcar den dagliga administrationen och kontakten med AP-nätverket till specialistbanker (såsom Citi).
  3. White-Label-plattformar: En snabbväg till marknaden där en extern plattform står för strukturen, tillstånden och börsnoteringen, medan fondbolaget bara agerar underleverantör av själva investeringsstrategin. (Detta är ett segment där stora aktörer som just Citi nu kliver in hårt för att utmana de mindre nischspelarna).

Det regulatoriska skyddet: Varför UCITS är en global guldstandard

När du handlar börshandlade fonder i Europa möter du nästan alltid akronymen UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) i fondnamnet. Detta är det europeiska regelverket för publika fonder, och det fungerar som ett strikt konsumentskydd. Citis genomgång påminner om de hårda krav som ställs på en UCITS-fond:

Diversifiering (5/10/40-regeln): En enskild aktie eller utgivare får maximalt utgöra 10 procent av fondens totala värde. Dessutom får de innehav som väger mer än 5 procent tillsammans inte överstiga 40 procent av fondens totala portfölj. Detta förhindrar att en ETF blir alltför sårbar mot ett enskilt bolags fall.

• Likviditetskrav: Fonden får endast investera i likvida, överlåtbara värdepapper. Direkta investeringar i illikvida tillgångar som fysiska fastigheter, råvaror (direktägda) eller renodlat riskkapital (private equity) är förbjudna.

• Motpartsrisker: För syntetiska ETFer får exponeringen mot en enskild swap-motpart aldrig överstiga 10 procent av fondens substansvärde. Resten måste vara säkrat med högkvalitativa säkerheter (collateral) som uppdateras dagligen.

Det är detta rigorösa regelverk som gjort europeiska börshandlade fonder till en exportsuccé. Det är i dagsläget olagligt för svenska privatpersoner att köpa amerikanskt noterade ETFer (på grund av EU-krav gällande faktablad, PRIIPs KID), vilket har gjort att intresset för de Europanoterade UCITS-alternativen har skjutit i höjden. Fonderna registreras oftast i finansiella nav som Irland eller Luxemburg, men kan enkelt handlas i svenska kronor direkt via din svenska nätmäklare.

De två sidorna av ETF-marknaden

För att summera de viktigaste strukturella trenderna som Citi lyfter fram, kan vi dela upp det moderna utbudet av börshandlade fonder i två huvudkategorier:

EgenskapFysiska / Traditionella ETF:erSyntetiska & Aktiva ETF:er
ReplikeringsmetodKöper de faktiska, underliggande aktierna/obligationerna.Använder finansiella swappar eller derivat för att nå exponering.
StrategiPrimärt passiv indexföljning (t.ex. världsindex).Ofta nischade teman, USA-index (skattefördel) eller aktiv förvaltning.
SkatteeffektivitetDrabbas av standardsatser för källskatt på utdelningar.Kan optimeras till 0 % källskatt på amerikanska aktier.
Operationell komplexitetLägre motpartsrisk, enklare struktur.Kräver avancerad riskkontroll och daglig hantering av säkerheter.

Vad betyder detta för dig som investerare?

Slutsatsen i Citi och Deloittes rapport är glasklar: marknaden för börshandlade fonder i Europa är inte längre en omogen utmanare – den håller på att bli den dominerande formen för kapitalallokering. Den tilltagande konkurrensen från amerikanska jättar som nu etablerar sig i Europa, i kombination med den tekniska utvecklingen, pressar avgifterna samtidigt som innovationsbördan ökar.

För dig som besöker etfmarknaden.se innebär den här utvecklingen fantastiska möjligheter. Du är inte längre begränsad till enkla indexprodukter. Oavsett om du vill ta rygg på en aktiv stjärnförvaltare via en aktiv börshandlad fond, maximera din avkastning i en skatteoptimerad syntetisk S&P 500-ETF, eller bygga en robust global basportfölj, har det operationella maskineriet bakom kulisserna aldrig varit starkare, säkrare eller mer effektivt.

Framtiden för sparande är här – och den handlas i realtid på börsen.

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära