Så här går börsen i dag 20170818 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 18/8-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.
Så här går börsen i dag 20170818 Våra OMX-analyser kan fungera som ett av flera beslutsstöd för den som handlar med börshandlade fonder, ETFer, som följer Stockholmsbörsens index, till exempel XACT OMX eller SpotR, nedan finner Ni Så här går börsen i dag 20170818.Vill Du också läsa dem varje dag? Anmäl Dig för en provprenumeration på Axiers hemsida.
Anmäl Dig här för att prova Axier dagliga tekniska analyser
OMX S30 mötte motstånd – OMXS30 – Nya signaler
(C 1 540,09 H 1 552,50 L 1 538,72)
OMX S30 har levererat en lågpunkt den 11 augusti vid 1 536. Nedgången dit gav 123 punkter (-7,4 %). Nu i motreaktionen uppåt har vi ”bara” fått 1 560, som högst, vilket ger en uppgång på 24 punkter (+1,3%), som mest. Stor tvekan kan tyckas men det är inte ovanligt efter en relativt kraftig nedgång att marknaden blir osäker och sänker risknivån ytterligare. Nedgången inför stängningen på torsdagen ger utrymme för mer och en fortsatt nedgång till 1 510-1 515. De dagsbaserad tekniska indikatorerna vände nedgång och har nu några dagar på sig att falla till låga nivåer igen. Vi får ha dörren öppen för en fortsättning till 1 450 också men fortsättningen dit kan och bör kantas av reaktioner uppåt också.
Stochastic
Lång sikt: Månadsstochastic 75,7 och 83,5 fallande
Medellång sikt: Veckostochastic 9,0 och 26,6 fallande
Vi har oftast en kort rytm på 2 månader som rullar från topp till topp eller från lågpunkt till lågpunkt. Ibland ger denna rytm en rörelse från topp till lågpunkt eller lågpunkt till topp. Men rytmen på 2 månader (60-61 dagar) finns ofta med i spelet. Under året har vi haft denna rytm som vi följt från toppen den 16 mars (1 603) via 16 maj (1 657) och nu senast måndagen den 17 juli också med 1 652, som högst. I och med att denna senare topp kom in några punkter (5) lägre än den 16 maj, ser vi detta kortsiktigt som en negativ signal in mot den 31 juli och 1548.
Rytmerna under de senaste 12-13 månaderna har flera gånger gett oss lågpunkter i början av en ny månad. Den 3 augusti 2016 fick vi in en högre botten och detta upprepades på dagen när med den 3 augusti 2017 och 1 554. Priset hade gjort sitt redan vid 1 548 (31 juli) medan vi fick vänta in tiden till de första dagarna av augusti. Nu efter den 3:e augusti är alla pusselbitar på plats inför en motreaktion uppåt.
30 månader är ytterligare en tung cykel på börsen. Den är det samma som 2,5 år och 130 veckor. Denna cykel jobbar ibland tillsammans med rytmen på 135 (3×45) veckor, som är drygt en månad (35 dagar) längre.
Tar vi toppen 1 719 den 19 mars 2015 och lägger på 30 månader hamnar vi kring den 19 september i år. 135 veckor från samma tidpunkt ger oss tiden kring den 24 oktober i år.
Detta senare datum sammanfaller med 30 månader från toppen och rekordet 1 720, den 27 april 2015, vilken ger oss tiden kring den 27 oktober i år.
Vi har därmed två viktiga punkter under hösten med dessa tunga rytmer. Det ger oss 18-22 september, 23-27 oktober.
Cykeln på 26 månader (=113 veckor=790-791 dagar) är alltid intressant speciellt om vi kombinerar denna rytm med den på 780 dagar. I beräkningarna utgår vi alltid från viktiga toppar eller bottnar, när vi lägger fokus på dessa båda rytmer.
När det gäller index är det kring halvårsskiftet i år aktuellt med att utgå från rekordet 1 720 den 27 april 2015 men även 29 maj (1 669), som gav den lägre toppen och säljsignalen 2015. Den senare är aktuellt, när vi kommit in mot slutet av juli månad.
Startar vi med den 27 april 2015 landar vi under senare delen av juni månad och in mot halvårsskiftet, där perioden 26 juni fram till fredagen den 30 juni är intressant om vi använder oss av 26 månader. Lågpunkten den 30 juni vid 1 603 blev avgörande denna gång och reaktionen blev följdriktigt uppåt.
Årets indextoppen 1 659 kom in under tisdagen den 20 juni och får tillskrivas rytmen på 780 dagar från den 27 april 2015. Den sammanstrålade med rytmen på 27 månader från toppen 1 719 från den 19 mars 2015. Två olika tidsrytmer som sammanstrålar i en punkt ger i de allra flesta fall en tydlig reaktion, vilket vi nu också fått med ett fall på 3,4 procent på endast 10 dagar. Alltid lika spännande, när dessa längre rytmer skapar reaktionspunkter.
Topparna för index den 9 maj (1 655) och 16 maj (1 657) i år kom in med olika rytmer. Toppen den 16 maj styrdes av de kortare rytmerna med toppar den 16 december 2016 och den 16 mars i år. Dessa kortare rytmer på 5 och 2 månader blev avgörande på detaljnivå, när de samverkade den 16 maj i år. 9 maj reagerade på rytmen på 780 dagar, se mer nedan.
De båda indextoppar på 1 719 respektive 1 720 från den 19 mars -15 respektive 27 april -15 gav oss, med rytmen på 780 dagar, den 8 maj -17 respektive tisdagen den 20 juni -17 (årets högsta notering 1 659). Den 8 maj var extra intressant efter valet i Frankrike. Toppen 1 655 kom in den 9 maj, vilken gav en reaktion nedåt för index men ännu tydligare i en del enskilda aktier.
Indextoppen den 16 maj kom in på 1 657 och får ses som en del av den toppformation, som skapats under tiden 9 maj -20 juni. Vågmässigt är jag inne på att den 9 maj kan ha varit toppen och att den 16 maj ingår i rekylen, som pågick till måndagen den 3 juli.
Rytmen på 10 månader från lågpunkten den 6 juli 2016 gav oss också måndagen den 8 maj som reaktionspunkt, vilket ytterligare förstärkte budskapet om en reaktion nedåt. Här blev det också en marginell förskjutning, då toppen den 9 maj vid 1 655 blev avgörande, dels för index men framförallt för de aktier (i första hand bankerna) som bottnade den 6 juli -16. Med samma utgångspunkt (6 juli-16) förväntar vi oss nu ännu en reaktion på årsdagen nu i slutet av veckan 3-7 juli -17, då det handlar om årsdagen. Den 6 juli i år gav 1 610, som lågpunkt, vilket ökar sannolikheten för en reaktion uppåt därefter.
14 månader från toppen 1 432 den 14 mars -16 gav oss den 14 maj i år och en sammanstrålning via 1 657 den 16 maj. 15 månader från samma topp gav nu senast toppen vid 1 657 den 14 juni.
Alla beskrivna rytmer ovan är en anledning till att index rört sig i sidled under de senaste 9 veckorna.
Det är endast tiden vi arbetar med i alla rytmer ovan. Det krävs sedan en harmoni mellan tid och pris för att en reaktion ska bli mer än tillfällig. Tid och pris i harmoni sker sällan och därför ä’r det en viktig punkt när de sammanstrålar. Med tid och pris i harmoni eller som vi också uttrycker det att tid och pris har ett matematiskt samband blir det hela mycket mer betydelsefullt. Detta fick vi den 14 juni med en skillnad i index på 225 punkter och tiden 15 månader (14 mars -16 till 14 juni -17). Vi vet ju att 15×15 är detsamma som 225. Det ger oss ett samband på 1:15, vilket i dessa sammanhang är ett ovanligt samband men tillräckligt för att vi skulle förvänta oss minst en tillfällig reaktion nedåt.
Gör vi om 15 månader till dagar är det 450 dagar (360+90 grader av året). Då blir det hela mycket intressantare. Vi får då, 225:450 vilket blir 1:2 och med denna relation ser vi betydelsen i denna relation tydligare och anledningen till svängningarna efter den 14 juni.
Tidigare viktiga toppar och bottnar
(Uppdaterad 14 augusti -17)
Rekordnoteringen 1 720 kom in den 27 april 2015. Den 19 mars 2015 hade vi ytterligare en topp vid 1 719. Båda dessa toppar är sedan dess av stor betydelse för index, när vi beräknar tiden för kommande reaktionspunkter under 2017 och tiden framöver. Nu under försommaren handlar det om 26 och 27 månader från marstoppen 2015, vilket gav tiden kring den 19 maj (söndag). 1 657 kom in den 16 maj med en tillfredställande reaktion därefter. Högsta notering i år ligger vid 1 659 den 20 juni. Den 19 juni var vi uppe på 27 månader och reaktionen kom omgående och toppen 1 659 från den 20 juni blev en verklig fullträff med denna rytm.
Apriltoppen ger sedan sin rytm på 26 månader i samband med kommande halvårsskifte, där den 27 juni är mittpunkten. Tiden kring detta datum blir av betydelse. Detta speciellt som vi fick in ”brexitbotten” 1 241 den 27 juni -16, vilket samtidigt ger 12 månader i år. Med facit på hand kan vi konstatera att 1 603 kom in den 30 juni.
27 månader från apriltoppen 2015 gav oss 1 548 den 31 juli och därmed kan vi konstatera att vi får vara nöjda med dessa rytmers leveranser.
Uppgången från den extrema botten vid 593 den 9 mars 2009 är nu uppe i drygt åtta år. Den 9 juli hade det gått 100 månader. Tidigare är den längsta uppgången i börsens historia 8 år och 1 månad (97 mån) och den skedde i New York.
Den tidpunkten (9 juli) sammanfaller med den viktiga indextoppen 232 den 5 juli 1990 (se ovan), vilket nu ger oss 27 år i år. 27 år (3×9) =324 M = 1409 W. Denna topp 1990 efterföljdes av ett ras på drygt 48 procent, som vi också beskriver på annan plats.
Botten den 9 mars 2009 landade på 593 och levererade 6 år av uppgång fram till våren 2015.
6 år = 72 månader = 312 veckor = 2 192 dagar
Rytmen på 6 år är vanlig och sammanstrålade denna gång med 90-månadersrytmen (7,5 år) från toppen i oktober 2007. Den toppen, 2007, indikerade på en ny topp i april 2015, vilket vi också fick den 27 april. (1 720 ännu gällande rekord)
Den lägre toppen efter rekordet 1 720 kom in på 1 669 kom den 29 maj 2015 med en säljsignal, då det gått mer än 30 dagar mellan dessa båda toppar, 27 april och 29 maj -15
Delvågen från 23 september 2011 och 833 till 29 maj 2015 gav en uppgång på 836 punkter (833-1 669), som mest. Intressant att notera är att uppgången än en gång gav oss 100 procent (+100,4%) under dessa 44 månader (45 mån är alltid mittpunkt i en större rörelse).
Uppgången i denna fas blev i tid 3 år och 8 månader=44 månader=192 veckor=1 344 dagar. Rytmen på 44 månader är nära den på 45 månader, vilken vi alltid har som bas i våra beräkningar. Men den får ibland ge vika för andra tyngre rytmer, som den samverkar med. Denna gång var det den på 90 månader från oktober 2007, som dikterade villkoren.
Rullande korta cykler med reaktionsdagar
Dessa dagar kommer att korrigeras löpande vartefter vi får ny information från marknaden Vi följer i fortsättningen den rytm som började den 9 mars 2009. Den sammanfaller i stort med den andra rytm som har sitt ursprung från toppen den 13 juli 2007. Alla reaktionsdagar kommer från Gann Hjulet och den kunskap som ligger bakom detta.
Beräknade reaktionsdagar för OMXS 30 index: 30 augusti, 14 september, 29 september, 15 oktober, 30 oktober
Rörelsefaktorn – Motstånd – Stöd
Aktuell rörelsefaktor för tid och pris = 40 Motstånd 1548 och 1 587 Stöd 1 508 och 1 469
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
GICS vs. ICB klassificering i en överblick
GICS
ICB
Nivå 1
11 sektorer
10 industrier
Nivå 2
24 industrigrupper
10 supersektorer
Nivå 3
68 Industrier
41 sektorer
Nivå 4
157 Subindustrier
115 subsektorer
51 000 aktier
>75 000 aktier
MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…
… till undersektorn flyg- och rymdfart
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i det blå
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer
Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.
En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.
Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.
Återigen, se tabellen nedan.
Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.
Den börshandlade fonden investerar i ett urval av företag världen över som är optimerade enligt låg volatilitet och ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).
ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,25 % per år. Utdelningen i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITSETFDist är en mycket liten ETF med 1 miljon euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 23 september 2025 och har sitt säte i Irland.
Handla LVLD ETF
Invesco Global Active DefensiveESG Equity UCITSETFDist (LVLD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITSETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden. Men bakom de imponerande rekordsiffrorna pågår en fundamental strukturell förändring. En djuplodande rapport från storbanken Citi (i samarbete med Deloitte) visar att marknaden har gått in i en ny fas. Det räcker inte längre för fondbolag att bara ”paketera om” en traditionell fond och lansera den på börsen. Kampen om investerarnas kapital avgörs nu bakom kulisserna: genom avancerad operationell infrastruktur, strategiska distributionsmodeller och innovativa replikeringsmetoder.
För dig som investerare innebär denna mognadsprocess ett explosionsartat utbud av nya strategier, lägre dolda kostnader och bättre likviditet. Låt oss dyka djupt ner i drivkrafterna bakom den europeiska ETF-boomen och se vad som formar framtidens börshandlade fonder.
Aktiva ETF:er – Den nya frontlinjen
Historiskt har börshandlade fonder nästan uteslutande förknippats med passiv indexförvaltning – som att köpa en billig korg som slaviskt speglar OMXS30 eller S&P 500. Men rapporten från Citi belyser ett dramatiskt skifte.
Även om aktiva produkter i dagsläget bara står för cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet i Europa, exploderar utbudet. Under det senaste året har nästan hälften (46 procent) av alla nylanserade ETFer varit aktivt förvaltade.
Traditionella kapitalförvaltare, som tidigare hållit sig till klassiska aktiefonder, inser att de måste erbjuda sina strategier i det börshandlade formatet. För investeraren innebär detta att du numera kan köpa en aktivt förvaltad portfölj, där experter handplockar aktier, men med alla de fördelar som en vanlig ETF ger: handel i realtid på börsen, hög transparens och ofta en betydligt lägre prislapp än traditionella aktiefonder.
Syntetiska ETFer gör en stark comeback
En av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser är den förnyade momentumet bakom syntetiska (swap-baserade) börshandlade fonder, i synnerhet för exponering mot den amerikanska aktiemarknaden. Det syntetiska kapitalet har i Europa vuxit till över 409 miljarder dollar – en ökning med över 50 procent på drygt ett år.
Varför väljer kapitalförvaltare och investerare syntetisk replikering framför fysisk (där fonden faktiskt köper de underliggande aktierna)? Svaret stavas skatteeffektivitet.
Genom att använda finansiella kontrakt (swappar) med en investmentbank som motpart kan en UCITSETF som följer ett amerikanskt index (till exempel S&P 500) helt undvika den amerikanska källskatten på utdelningar (så kallad withholding tax). För en fysiskt replikerad fond baserad på Irland försvinner 15 procent av utdelningen i skatt, och för fonder baserade i Luxemburg försvinner 30 procent. En syntetisk ETF kan genom sina kontraktstruktur nå en effektiv källskatt på 0 procent enligt de amerikanska skattereglerna (Hiring Incentives to Restore Employment Act, sektion 871(m)).
Denna dolda skattefördel kan ge en extra avkastning på mellan 0,20 % och 0,40 % per år till investeraren – en skillnad som på lång sikt har enorm betydelse för totalavkastningen.
Det operationella ekosystemet: Tre vägar till marknaden
För att en börshandlad fond överhuvudtaget ska fungera och ha hög likviditet krävs ett komplext nätverk av aktörer, däribland Authorized Participants (auktoriserade deltagare, eller AP:er) och Market Makers (garanter). Det är AP:erna som skapar och makulerar andelar i fonden i den så kallade primärmarknaden, vilket säkerställer att priset på börsen (sekundärmarknaden) ligger så nära fondens faktiska substansvärde (NAV) som möjligt.
Citi poängterar i sin analys att etablerade fondbolag som vill ge sig in i ETF-matchen står inför ett vägskäl gällande sin operationella modell. Att driva en ETF kräver helt andra system för likviditetshantering än en traditionell fond. Rapporten identifierar tre huvudsakliga vägar:
In-house (Egen regi): Fondbolaget bygger upp hela infrastrukturen själv. Detta ger full kontroll och bäst långsiktig ekonomi, men kräver enorma investeringar och tar lång tid.
Hybrid Outsourcing: Kapitalförvaltaren behåller kontrollen över portföljen och distributionen, men outsourcar den dagliga administrationen och kontakten med AP-nätverket till specialistbanker (såsom Citi).
White-Label-plattformar: En snabbväg till marknaden där en extern plattform står för strukturen, tillstånden och börsnoteringen, medan fondbolaget bara agerar underleverantör av själva investeringsstrategin. (Detta är ett segment där stora aktörer som just Citi nu kliver in hårt för att utmana de mindre nischspelarna).
Det regulatoriska skyddet: Varför UCITS är en global guldstandard
När du handlar börshandlade fonder i Europa möter du nästan alltid akronymen UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) i fondnamnet. Detta är det europeiska regelverket för publika fonder, och det fungerar som ett strikt konsumentskydd. Citis genomgång påminner om de hårda krav som ställs på en UCITS-fond:
• Diversifiering (5/10/40-regeln): En enskild aktie eller utgivare får maximalt utgöra 10 procent av fondens totala värde. Dessutom får de innehav som väger mer än 5 procent tillsammans inte överstiga 40 procent av fondens totala portfölj. Detta förhindrar att en ETF blir alltför sårbar mot ett enskilt bolags fall.
• Likviditetskrav: Fonden får endast investera i likvida, överlåtbara värdepapper. Direkta investeringar i illikvida tillgångar som fysiska fastigheter, råvaror (direktägda) eller renodlat riskkapital (private equity) är förbjudna.
• Motpartsrisker: För syntetiska ETFer får exponeringen mot en enskild swap-motpart aldrig överstiga 10 procent av fondens substansvärde. Resten måste vara säkrat med högkvalitativa säkerheter (collateral) som uppdateras dagligen.
Det är detta rigorösa regelverk som gjort europeiska börshandlade fonder till en exportsuccé. Det är i dagsläget olagligt för svenska privatpersoner att köpa amerikanskt noterade ETFer (på grund av EU-krav gällande faktablad, PRIIPs KID), vilket har gjort att intresset för de Europanoterade UCITS-alternativen har skjutit i höjden. Fonderna registreras oftast i finansiella nav som Irland eller Luxemburg, men kan enkelt handlas i svenska kronor direkt via din svenska nätmäklare.
De två sidorna av ETF-marknaden
För att summera de viktigaste strukturella trenderna som Citi lyfter fram, kan vi dela upp det moderna utbudet av börshandlade fonder i två huvudkategorier:
Kräver avancerad riskkontroll och daglig hantering av säkerheter.
Vad betyder detta för dig som investerare?
Slutsatsen i Citi och Deloittes rapport är glasklar: marknaden för börshandlade fonder i Europa är inte längre en omogen utmanare – den håller på att bli den dominerande formen för kapitalallokering. Den tilltagande konkurrensen från amerikanska jättar som nu etablerar sig i Europa, i kombination med den tekniska utvecklingen, pressar avgifterna samtidigt som innovationsbördan ökar.
För dig som besöker etfmarknaden.se innebär den här utvecklingen fantastiska möjligheter. Du är inte längre begränsad till enkla indexprodukter. Oavsett om du vill ta rygg på en aktiv stjärnförvaltare via en aktiv börshandlad fond, maximera din avkastning i en skatteoptimerad syntetisk S&P 500-ETF, eller bygga en robust global basportfölj, har det operationella maskineriet bakom kulisserna aldrig varit starkare, säkrare eller mer effektivt.
Framtiden för sparande är här – och den handlas i realtid på börsen.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter1 vecka sedan
Nyheter4 veckor sedan