Fysisk replikering: ”ETF:en placerar direkt i de värdepapper som utgör målindexet helt eller nästan i samma proportion som i målindexet.”
Syntetisk replikering: ”En portfölj med syntetiska ETF:er består helt av indexderivat. Syntetiska ETF har lagts upp så att ETF-emittenten äger en säkerhetskorg som ofta hänför sig till värdepappren i jämförelseindexet, men kan även vara helt oberoende av ETF:ens placeringsobjekt. Mot denna säkerhet utgör denna en totalavkastningsswapp (total return swap), där avkastningen från säkerheten byts mot totalavkastningen från jämförelseindexet med swappmotparten.” (källa finska finansinspektionen)
Bakgrund
I Europa är det vanligt med syntetiska ETF:er vilket är en stor skillnad mot USA. Detta beror enligt min uppfattning framförallt på kulturella skillnader. I USA är de största ETF-leverantörerna fristående kapitalförvaltare medan de europeiska aktörerna är traditionella banker och investmentbanker. I och med att de senare aktörerna har en stor balansräkning och en bakomliggande organisation för att hantera derivat har det fallit sig mer naturligt för dessa att även applicera detta tänk när de lanserar ETF:er. Det europeiska fondregelverket UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) har också sett på fysiska och syntetiska ETF:er på ett likartat sett. I USA är det väldigt svårt att få syntetiska ETF:er godkända hos amerikanska SEC. Detta har lett till att den traditionella amerikanska ETF:en är fysiskt replikerande och utdelande. I Europa är det mer vanligt med en swapbaserad och återinvesterande struktur, men trenden har ändrats på senare tid (se graf ovan).
Varför finns syntetiska ETF:er överhuvudtaget?
Fördelarna som brukar lyftas fram är:
– Skatteeffektivitet
– En mindre skillnad i avkastning gentemot det index som fonden avses följa (tracking error)
– En möjlighet att följa annars svårtillgängliga/svårreplikerade marknader som t.ex. enskilda tillväxtmarknader och råvaror
– Lägre kostnader
Syntetisk replikering via derivat används av alla typer av investerare både institutionella och privata. Senast idag skickade EDHEC-Risk Institute ut ett ”White paper” gällande riskerna med syntetiska ETF:er. Kontentan verkar vara att de inte ser några förhöjda motpartsrisker med syntetiska ETF:er, se länk nedan.
Vad säger UCITS om syntetiska ETF:er?
Fonden/ETF:en får enligt investeringsbegränsningarna i UCITS IV vid derivattransaktioner exponeras för en motpartsrisk upp till högst 10 procent av fondens substansvärde. Resterande del, 90 procent, måste säkerställas genom säkerheter. De flesta ETF-aktörer har ofta mer än 100 procent av fondvärdet garanterat, genom en eller flera motparter.
Vilka säkerheter får man när man köper en syntetisk ETF?
UCITS-direktiven styr vilka säkerheter som får ingå. För de flesta ETF-leverantörerna kan man se den dagliga säkerhetsmassan på respektive leverantörs sajt. Ofta är det en extern aktör som är ansvarig för att bevaka fondens exponering mot swap-utgivaren och som bevakar att säkerheterna/”substitute basket” följer de riktlinjer som fastställts. Det stämmer att du kan få säkerheter som inte överensstämmer med den exponering du köpt – t.ex. du köper en Sverige ETF men får amerikanska statspapper och globala storbolag som säkerhet. Om du skulle få samma säkerheter som ETF:en du köper skulle det inte finnas någon poäng med att ha en syntetisk replikering.
Vad händer om banken som sålt ETF:en går omkull?
Det är väldigt sällan som en stor internationell bank eller investmentbank går i konkurs utan någon som helst förvarning. ETF:er och ETF-bolag fungerar på precis samma sätt som vanliga fonder och fondbolag. Andelsägarnas tillgångar ska vara skilda från fondbolaget och förvaras av ett förvaringsinstitut, en bank eller ett kreditinstitut. Går bolaget omkull ska alltså andelsägarna normalt inte drabbas. Innan en faktisk konkurs skulle ETF-leverantören försöka skaffa fram andra motparter som kan ta över swappen. Skulle swapparna förfalla och det inte finns någon som kan sälja samma swap till ETF-fonden kommer tillgångarna/säkerheterna säljas för fondens räkning och samtliga medel tillfalla fonden. T.ex. har db x-trackers säkerheter som i de flesta fall uppgår till 107,5 procent av NAV. Skulle försäljningen av tillgångarna inbringa mer än 100 procent så tillfaller överskjutande medel andelsägarna.
Vad händer om tillgångarna som lämnats som säkerhet är svåra att sälja?
Vad gäller ETF-likviditet under stress så har det ju prövats vid ett flertal tillfällen och det har alltid gått bra t.ex. handlades amerikanska företagsobligationer flitigt under finanskrisen trots att underliggande instrument inte handlades.
Har någon syntetisk ETF-leverantör gått i konkurs?
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).
Pingback: Är fysiska ETFer säkrare än syntetiska? - ETF-marknaden
Pingback: Syntetiska ETF:er klarade sig bra under Covid-19
Pingback: Fysiska ETFer är framtiden säger Deutsche - ETF-marknaden