Vi har pratats vid med Hector McNeil, VD för HANetf, en av de snabbast växande ETF-leverantörerna i Europa. Bolagets börshandlade produkter finns att handlas på tyska Xetra, vilket gör att de är tillgängliga för svenska investerare. Utöver detta finns bolagets ETFer och ETPer på en rad olika börser i Europa.
HANetf har på mycket kort tid blivit en av de snabbast växande ETF-leverantörerna i Europa, kanske i världen. Men eftersom detta inte är din första rodeo, hävdar vissa att du är anledningen till att det till och med är en ETF-marknad i Europa. Låt våra läsare höra om det.
Det är väldigt snällt av dig att säga. Som du antyder har jag varit runt ETF-marknaden sedan början av århundradet. Jag startade Susquehannas ETF-verksamhet i början av 2000-talet och 2005 lämnade jag för att vara en grundare och ägare av ETF Securities där vi uppfann de första guld-ETFerna i världen samt Olja, Palladium och Platina för att nämna några.
Det var där jag träffade min co-Ceo Nik Bienkowski. Nik och jag lämnade ETF Securities 2010 och ett år senare startade och grundade vi Boost ETP som vi samägde. Efter några år kontaktade WisdomTree oss för att göra ett JV och vi startade Wisdomtree Europe, rullade in Boost i den nya enheten och samägde den verksamheten med WisdomTree. 2017 köpte de ut oss.
Sedan bestämde vi oss för att gå igen för en sista gång och sätta upp HANetf Europes första white label, fullservice ETF-verksamhet och multimanagerplattform. Jag tror att vi är de enda ETF-företagarna som har startat 4 ETF-verksamheter från grunden. Vi har emitterat över 550 ETFer/ETPer under den tiden. Cirka 7 % av världens totala totalsumma samlade in 40 miljarder USD i AUM och är noterat i över 20 länder i Asien, Europa och USA.
När ser vi er ETF noterad i Sverige, på NGM eller på Nasdaq i Stockholm? Många av våra läsare har sagt att de inte gillar det faktum att de måste betala en avgift för att ändra sin SEK till Euro, och sedan igen när de säljer dem. De säger också att de skulle känna sig mycket lättare att handla en ETF i Sverige än i andra länder.
Ja, vi har tittat på notering i Norden och Sverige många gånger under åren och i många av vår verksamhet. Det har alltid handlat om problem med avvecklingssystemet och de juridiska begränsningar som de vill ha som skulle göra det möjligt för dig att lista. Det avskräcker oss alltid eftersom vi ser det som oöverkomligt.
Jag har inte tittat på det på ett tag men det kanske är rätt tidpunkt. Jag tror mycket på lokala listor eftersom det gör att du kan vara lokal och ha ett skyltfönster. Jag ser HANetf som en europeisk leverantör i dess vidaste bemärkelse och inte en specifik brittisk, tysk eller något annat land.
Vi är dock glada över att ha vår första svenska partner, AUAG Fonder. AuAg ESG Gold Mining UCITS ETF – ZSG0. Förhoppningsvis kommer detta att vara en av många och kan få oss att överväga att notera lokalt. Vi passporterar givetvis alla våra ETFer till Norden inklusive Sverige.
Jag har också mycket historia med den svenska marknaden. Jag var COO på Jiway i slutet av 1990-talet som var ett JV med OM Gruppen (numera Nasdaq OMX) och Morgan Stanley och spenderade mycket tid på att resa till Stockholm, en av de vackraste europeiska städerna.
Du har många olika sorters ETFer, allt från guld med Royal Mint, en Sportsbetting ETF och till och med en massa kryptovalutor. Många av dem motsvarar populära produkter i USA, en marknad som är stängd för de flesta europeiska investerare. Vilken är den ETF du drömmer om att lista, både i Europa och i USA?
HANetf-modellen är att arbeta med kapitalförvaltare som har bra idéer och goda immateriella rättigheter. Vi arbetar med många amerikanska och kanadensiska emittenter som redan har produkter i USA och de vill erbjuda en motsvarighet till UCITS. UCITS är inte bara ett europeiskt omslag, det har också resonans hos globala investerare i Lat Am och Asien.
HANetf ger ett mycket skalbart och kostnads-/tidseffektivt sätt att emittera UCITS. Det tar oss 10 veckor att få ut en ETF från början till slut och vi behöver inte bygga upp all infrastruktur för att uppnå detta.
De ETFer vi har där det finns mycket framgångsrika amerikanska motsvarigheter är:
Den enda ETF jag skulle vilja lista i Europa skulle vara en serie riskvägda ETFer som skulle spåra en portfölj av flera tillgångs ETFer. Förmodligen ”konservativ, balanserad mot tillväxt”. En ETF av ETFer för att tillhandahålla en lågkostnadslösning för förmögenhetsförvaltning till slutinvesterare. Jag tror att det för närvarande är svårt för investerare att vada genom 1000-tals ETFer där ute för att konstruera en portfölj och göra detta enkelt, så att ha en ETF som kan göra det för en investerare en riskvägd portfölj i en enda handel skulle vara bra.
Din Bitcoin-produkt blir snabbt den största i Tyskland, med de snävasta spreadarna och den mest omsatta. Vad är skillnaden mellan BTCE och dina konkurrenters produkter?
BTCE är en fantastisk produkt. När det noterades var det första gången kryptoinvesterare fick möjligheten att avveckla och rensa central motpart vilket tar mängden motpartsrisk bort från handeln. Dessutom fick vi en grupp av marknadsgaranter i världsklass att garantera ett konkurrenskraftigt budspridning från dag ett. De lyfte framgångsrikt den underliggande likviditeten från kryptomarknaderna som är fragmenterade och fokuserade den på BTCE.
Resultatet var att den handlades mer än någon annan ETF på Deutsche Boerse i månader, till och med mer än klassiska ETFer som S&P500, Dax och Eurostoxx. Slutligen tror jag att det faktum att slutinvesterare fysiskt kan lösa in mot bitcoin direkt gör det mycket attraktivt för slutinvesterare.
Hur får ni idéerna till alla dessa ETFer? Hur har situationen med Corona-pandemin påverkat noteringarna av era ETFer?
Nik och jag och det bredare HANetf-teamet har över 300 års ETF-erfarenhet inom alla discipliner och roller. Också som nämnts som ett team inklusive Nik och mina 550 ETFer/ETPer det bredare teamet som numrerar summerar antalet till långt över 1000.
Detta betyder att vi ganska ofta vet vad som kommer och vad som inte kommer att lyckas med en hygglig grad av säkerhet. Vi har haft över 800 förfrågningar från företag som vill starta ETFer med HANetf sedan vi startade verksamheten, och vi är väldigt noga med vem vi väljer att samarbeta med.
Först känner vi att vi gillar idén. Sedan tittar vi på datan och testar tillbaka det där vi kan se hur det fungerar och ta en syn på vart det kommer att gå härifrån. Eftersom vi kan få en ETF till marknaden inom 10 veckor kan vi också reagera mycket snabbt när världen förändras som den gjorde i Corona.
Jag skulle säga att de flesta av våra produkter var under utveckling eller så hade vi idén före covid men efter att det påverkade världen accelererade det vår tillväxt. E-handel, sjukvårdens megatrender, moln, digital uppkoppling, solenergi, ren energi, guld, kryptor, igaming, resor och nästan en inköpslista för de kommande 20 åren.
ESG är enormt och vi ligger i framkant med det. Den senaste utvecklingen är världens första koldioxidneutrala ETF ZERO som spårar ett index för ren energi, och vi beräknar investeringens koldioxidpåverkan och använder sedan koldioxidkompensationer för att neutralisera det. Många fler kommer.
Du har slagit dig ihop med AuAg Funds här i Sverige, och ni listade deras ETF på London Stock Exchange i juni 2021, för att sedan ta den till både tyska Xetra och Milanobörsen. Kommer det att finnas andra ETFer med kopplingar till Sverige och svenska kapitalförvaltare?
Jag hoppas verkligen det. Sverige är ett enormt entreprenörsland och har några fantastiska investerare som Eric från AuAG med några fantastiska idéer.
Var ser du ETF-marknaden om låt oss säga fem år? I Europa finns det mycket mindre kunskap om ETFer än i USA och Kanada. Kommer det att förändras? Var ser du HANetf i det scenariot?
Jag tror att Europa kommer att fånga och potentiellt gå om USA. Vi har en liknande demografisk välstånd, åldrande befolkningar etc och dubbelt så många som befolkningen. Så det är alla de rätta ingredienserna för att accelerera och fånga USA.
Jag tror också att alla nya produkter som har daglig likviditet kommer att hamna i ETF-omslaget och värdepappersfonder kommer att sluta emitteras. Illikvida tillgångar som egendom och private equity kommer att stanna i fonder men resten kommer att finnas i ETFer. Aktiva ETFer kommer att bli den näst största tillväxthistorien för Europa.
Billiga betaprodukter är översålda. Det finns 50 Eurostoxx 50 ETFer och nya deltagare kan inte konkurrera. Allt handlar om skala och begränsad IP. iShares etc är motsvarigheten till Walmart. HANetf är delikatessen, motsvarigheten till Wholefoods.
Vi fokuserar på upplevelse, IP, innehåll och service. Till exempel är vi den enda Emittenten globalt som publicerar en månadsrapport om varje ETF. Stormarknadsspelare kommer aldrig att kunna göra det, och billig beta har begränsade historier att berätta till skillnad från HANetf ETFer som alla har en historia och experter att berätta.
Hur går en svensk investerare som vill köpa dina produkter tillväga? Var kan han eller hon köpa dessa? London Stock Exchange är en marknad som de flesta mäklarfirmor inte tillhandahåller.
HANetfs börshandlade produkter handlas på ett flertal börser runt om i Europa, allt från London Stock Exchange, Euronext i Paris och Amsterdam. Alla vår börshandlade produkter handlas på tyska Xetra som är den största marknadsplatsen för börshandlade produkter i Europa.
Det betyder att det går att handla andelar i ANetfs börshandlade produkter genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnetoch Avanza.
Hector McNeil, co-CEO på HANetf, en av de snabbast växande ETF-leverantörerna i Europa
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
GICS vs. ICB klassificering i en överblick
GICS
ICB
Nivå 1
11 sektorer
10 industrier
Nivå 2
24 industrigrupper
10 supersektorer
Nivå 3
68 Industrier
41 sektorer
Nivå 4
157 Subindustrier
115 subsektorer
51 000 aktier
>75 000 aktier
MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…
… till undersektorn flyg- och rymdfart
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i det blå
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer
Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.
En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.
Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.
Återigen, se tabellen nedan.
Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.
Den börshandlade fonden investerar i ett urval av företag världen över som är optimerade enligt låg volatilitet och ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).
ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,25 % per år. Utdelningen i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITSETFDist är en mycket liten ETF med 1 miljon euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 23 september 2025 och har sitt säte i Irland.
Handla LVLD ETF
Invesco Global Active DefensiveESG Equity UCITSETFDist (LVLD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITSETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden. Men bakom de imponerande rekordsiffrorna pågår en fundamental strukturell förändring. En djuplodande rapport från storbanken Citi (i samarbete med Deloitte) visar att marknaden har gått in i en ny fas. Det räcker inte längre för fondbolag att bara ”paketera om” en traditionell fond och lansera den på börsen. Kampen om investerarnas kapital avgörs nu bakom kulisserna: genom avancerad operationell infrastruktur, strategiska distributionsmodeller och innovativa replikeringsmetoder.
För dig som investerare innebär denna mognadsprocess ett explosionsartat utbud av nya strategier, lägre dolda kostnader och bättre likviditet. Låt oss dyka djupt ner i drivkrafterna bakom den europeiska ETF-boomen och se vad som formar framtidens börshandlade fonder.
Aktiva ETF:er – Den nya frontlinjen
Historiskt har börshandlade fonder nästan uteslutande förknippats med passiv indexförvaltning – som att köpa en billig korg som slaviskt speglar OMXS30 eller S&P 500. Men rapporten från Citi belyser ett dramatiskt skifte.
Även om aktiva produkter i dagsläget bara står för cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet i Europa, exploderar utbudet. Under det senaste året har nästan hälften (46 procent) av alla nylanserade ETFer varit aktivt förvaltade.
Traditionella kapitalförvaltare, som tidigare hållit sig till klassiska aktiefonder, inser att de måste erbjuda sina strategier i det börshandlade formatet. För investeraren innebär detta att du numera kan köpa en aktivt förvaltad portfölj, där experter handplockar aktier, men med alla de fördelar som en vanlig ETF ger: handel i realtid på börsen, hög transparens och ofta en betydligt lägre prislapp än traditionella aktiefonder.
Syntetiska ETFer gör en stark comeback
En av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser är den förnyade momentumet bakom syntetiska (swap-baserade) börshandlade fonder, i synnerhet för exponering mot den amerikanska aktiemarknaden. Det syntetiska kapitalet har i Europa vuxit till över 409 miljarder dollar – en ökning med över 50 procent på drygt ett år.
Varför väljer kapitalförvaltare och investerare syntetisk replikering framför fysisk (där fonden faktiskt köper de underliggande aktierna)? Svaret stavas skatteeffektivitet.
Genom att använda finansiella kontrakt (swappar) med en investmentbank som motpart kan en UCITSETF som följer ett amerikanskt index (till exempel S&P 500) helt undvika den amerikanska källskatten på utdelningar (så kallad withholding tax). För en fysiskt replikerad fond baserad på Irland försvinner 15 procent av utdelningen i skatt, och för fonder baserade i Luxemburg försvinner 30 procent. En syntetisk ETF kan genom sina kontraktstruktur nå en effektiv källskatt på 0 procent enligt de amerikanska skattereglerna (Hiring Incentives to Restore Employment Act, sektion 871(m)).
Denna dolda skattefördel kan ge en extra avkastning på mellan 0,20 % och 0,40 % per år till investeraren – en skillnad som på lång sikt har enorm betydelse för totalavkastningen.
Det operationella ekosystemet: Tre vägar till marknaden
För att en börshandlad fond överhuvudtaget ska fungera och ha hög likviditet krävs ett komplext nätverk av aktörer, däribland Authorized Participants (auktoriserade deltagare, eller AP:er) och Market Makers (garanter). Det är AP:erna som skapar och makulerar andelar i fonden i den så kallade primärmarknaden, vilket säkerställer att priset på börsen (sekundärmarknaden) ligger så nära fondens faktiska substansvärde (NAV) som möjligt.
Citi poängterar i sin analys att etablerade fondbolag som vill ge sig in i ETF-matchen står inför ett vägskäl gällande sin operationella modell. Att driva en ETF kräver helt andra system för likviditetshantering än en traditionell fond. Rapporten identifierar tre huvudsakliga vägar:
In-house (Egen regi): Fondbolaget bygger upp hela infrastrukturen själv. Detta ger full kontroll och bäst långsiktig ekonomi, men kräver enorma investeringar och tar lång tid.
Hybrid Outsourcing: Kapitalförvaltaren behåller kontrollen över portföljen och distributionen, men outsourcar den dagliga administrationen och kontakten med AP-nätverket till specialistbanker (såsom Citi).
White-Label-plattformar: En snabbväg till marknaden där en extern plattform står för strukturen, tillstånden och börsnoteringen, medan fondbolaget bara agerar underleverantör av själva investeringsstrategin. (Detta är ett segment där stora aktörer som just Citi nu kliver in hårt för att utmana de mindre nischspelarna).
Det regulatoriska skyddet: Varför UCITS är en global guldstandard
När du handlar börshandlade fonder i Europa möter du nästan alltid akronymen UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) i fondnamnet. Detta är det europeiska regelverket för publika fonder, och det fungerar som ett strikt konsumentskydd. Citis genomgång påminner om de hårda krav som ställs på en UCITS-fond:
• Diversifiering (5/10/40-regeln): En enskild aktie eller utgivare får maximalt utgöra 10 procent av fondens totala värde. Dessutom får de innehav som väger mer än 5 procent tillsammans inte överstiga 40 procent av fondens totala portfölj. Detta förhindrar att en ETF blir alltför sårbar mot ett enskilt bolags fall.
• Likviditetskrav: Fonden får endast investera i likvida, överlåtbara värdepapper. Direkta investeringar i illikvida tillgångar som fysiska fastigheter, råvaror (direktägda) eller renodlat riskkapital (private equity) är förbjudna.
• Motpartsrisker: För syntetiska ETFer får exponeringen mot en enskild swap-motpart aldrig överstiga 10 procent av fondens substansvärde. Resten måste vara säkrat med högkvalitativa säkerheter (collateral) som uppdateras dagligen.
Det är detta rigorösa regelverk som gjort europeiska börshandlade fonder till en exportsuccé. Det är i dagsläget olagligt för svenska privatpersoner att köpa amerikanskt noterade ETFer (på grund av EU-krav gällande faktablad, PRIIPs KID), vilket har gjort att intresset för de Europanoterade UCITS-alternativen har skjutit i höjden. Fonderna registreras oftast i finansiella nav som Irland eller Luxemburg, men kan enkelt handlas i svenska kronor direkt via din svenska nätmäklare.
De två sidorna av ETF-marknaden
För att summera de viktigaste strukturella trenderna som Citi lyfter fram, kan vi dela upp det moderna utbudet av börshandlade fonder i två huvudkategorier:
Kräver avancerad riskkontroll och daglig hantering av säkerheter.
Vad betyder detta för dig som investerare?
Slutsatsen i Citi och Deloittes rapport är glasklar: marknaden för börshandlade fonder i Europa är inte längre en omogen utmanare – den håller på att bli den dominerande formen för kapitalallokering. Den tilltagande konkurrensen från amerikanska jättar som nu etablerar sig i Europa, i kombination med den tekniska utvecklingen, pressar avgifterna samtidigt som innovationsbördan ökar.
För dig som besöker etfmarknaden.se innebär den här utvecklingen fantastiska möjligheter. Du är inte längre begränsad till enkla indexprodukter. Oavsett om du vill ta rygg på en aktiv stjärnförvaltare via en aktiv börshandlad fond, maximera din avkastning i en skatteoptimerad syntetisk S&P 500-ETF, eller bygga en robust global basportfölj, har det operationella maskineriet bakom kulisserna aldrig varit starkare, säkrare eller mer effektivt.
Framtiden för sparande är här – och den handlas i realtid på börsen.