Det kan knappast ha undgått någon att det från och med den 3 januari år inte längre går att köpa de nordamerikanska börshandlade fonderna. Både Nordnet och Avanzameddelade innan jul att det inte längre skulle kunna gå att köpa amerikanska ETFer, certifikat, ETCer och ETNer och hänvisade till MIFID II och PRIIPs. Beslutet som dessa mäklarfirmor fattat är helt korrekt, och det gäller inte endast dessa två företag, det gäller samtliga europeiska mäklare. Flera personer har föreslagit att det skulle kunna gå att öppna konton hos till exempel DEGIRO för att kunna hantera detta. Så är alltså inte fallet. Detta beslut påverkar samtliga europeiska finansiella institut. Vad händer med amerikanska ETFer?

Beslutet är alltså inget som Nordnet, Avanza, Skandiabanken eller DEGIROfattat själva. De styrs helt enkelt av den gällande lagstiftningen. Vad händer med amerikanska ETFer i framtiden undrar många. Det gör vi också, vi har en idé om vad som kommer att hända, men just nu har det inte skett.

Nordnet skriver på sin hemsida att företaget arbetade in i det sista för att nå en lösning på detta, samt varit i kontakt med många produktbolag i USA för att hitta en lösning. Detta är ingenting de svenska företagen styr över, och det drabbar alla banker i Sverige.

Gäller endast nordamerikanska ETFer

Den som har en nordamerikansk ETF i sin depå måste inte sälja den, det går att behålla den. Både Avanza och Nordnet har sagt att de kommer att fortsätta hantera befintliga innehav. Det betyder att de sköter eventuella splittar, tar emot utdelningar och hanterar försäljningar. Nackdelen är att det inte går att återköpa en nordamerikansk ETF när den säljs.

De nordamerikanska producenterna som de svenska bankerna haft kontakt med säger att de inte har möjlighet att inte delge europeiska banker den nödvändiga information som krävs med det nya regelverket. De svenska och europeiska bankerna får inte heller producera delar av den här informationen själva. Därför kommer de inte längre kunna erbjuda möjligheten att investera i värdepapper då inte kan uppfylla de nya direktiven.

Det är sannolikt att detta kommer att ändras framgent. ETFer är en fråga om volymer i kombination med låga avgifter. Många tror därför att detta kommer att ändras i framtiden när de nordamerikanska utgivarna märker att de tappar volymer. Det är då sannolikt att de kommer att delge de europeiska distributörerna den information som de behöver för att de ska kunna distribuera produkterna.

Vad vi ännu inte fått besked om är om det kanske går att som europé att öppna ett konto hos en amerikansk Internetmäklare för att komma runt detta.

Glöm inte den europeiska marknaden

Nasdaq Nordic erbjuder handel i en del börshandlade fonder. Det finns möjlighet att få exponering mot såväl Brasilien, Nordamerika och Stilla Havsregionen, men det är inte alls lika stort utbud som i USA. Det går framförallt inte att köpa de mer nischade ETFerna som till exempel Global X Lithium ETF och andra typer av smala börshandlade fonder.

Däremot finns det en betydande handel av ETFer på både Londonbörsen och på tyska Xetra. Handel på Londonbörsen är svårt, det ingår vanligen inte hos de svenska bankerna. Däremot Xetra ingår oftast. Vad är då Xetra? Xetra, med MIC kod XETR, är en handelsplats som drivs av Wertpapierbörse (FWB, Frankfurtbörsen). Det är referensmarknaden för alla tyska aktier och börshandlade fonder, vare sig det är aktiva eller passiva fonder. På samma marknad handlas också ETCer (exchange traded commodities) och ETNer (exchange traded notes).

Nedan finns en lista på börshandlade fonder från till exempel Lyxor och iShares. Utöver detta finns börshandlade fonder från ETF Securities, PowerShares, Deutsche Bank med fler emittenter att handla på Xetra

Populära USA-exponeringar som även handlas i Tyskland

Kort om MiFID II & PRIIPs

MiFID II och MiFIR antogs i maj 2014 av Europaparlamentet och rådet. De är resultatet av en översyn av reglerna på värdepappersområdet. EU-direktiven MiFID II (Markets in Financial Instruments Directive) och PRIIPs (Packaged Retail Investment and Insurance Products) ställer bland annat krav på de svenska bankerna, som distributörer av finansiella instrument, att för sina kunder visa på alla kostnader och avgifter som är relaterade till en investering i ett särskilt instrument, kunna visa upp information om produktens risker och egenskaper samt tillhandahålla ett s.k. KID-dokument, även kallat faktablad.

Förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (PRIIPs) syftar till att införa en gemensam standard för produktinformation, faktablad, till icke-professionella kunder. Faktabladet (Key Information Document, KID), på max tre sidor, ska på ett lättförståeligt sätt lämna information till konsumenter om paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter. Faktabladet ska kommunicera basfakta om produkten samt information om vilka risker och kostnader som är förenade med en investering i produkten.