I detta inlägg ska jag kortfattat gå igenom hur du bygger en långsiktig portfölj. Denna genomgång går att tillämpa på alla finansiella instrument som t.ex. aktier, aktiefonder och ETF:er. Jag tycker inte att det ena ska utesluta det andra när man bygger en långsiktig portfölj.

Det finns fördelar och nackdelar med samtliga finansiella instrument. Innan vi går vidare måste jag definiera två olika begrepp; korrelation och standardavvikelse. Korrelation beskriver hur två olika tillgångar samvarierar eller rör sig i förhållande till varandra. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0 anger inget samband (tillgångarna rör sig alltid oberoende av varandra), 1 anger maximalt positivt samband (tillgångarna rör sig alltid åt samma håll) och -1 anger maximalt negativt samband (tillgångarna rör sig alltid åt olika håll).

Varför är det viktigt att tänka på hur två tillgångar samvarierar? 

Detta är avgörande för portföljens totala risk. För exempel på en korrelationsmatris, se tabell nedan. Du läser tabellen horisontellt och vertikalt. Exempel (vänstra hörnet). ”Råvaror” korrelerar med ”Råvaror” till 1. Skulle du få något annat svar är det fel. Vidare går det att utläsa att ”Sverige” (svenska aktier) har en negativ korrelation med långa svenska räntor (-0,61). Detta betyder att en investering i svenska långräntor kommer stiga i värde om den svenska börsen sjunker.

Källa: Factset

Standardavvikelse är det vanligaste riskmåttet

Detta mått uttrycks i procent och benämns ofta som volatilitet. Standardavvikelsen är ett mått på hur mycket den faktiska avkastningen kan skilja sig mot den förväntade avkastningen. Tumregler. Baserat på vissa förutsättningar (tänker inte presentera dessa) kan man dra följande slutsats. Med 67% sannolikhet hamnar den faktiska avkastningen inom +/- en standardavvikelse från den förväntade avkastningen. Exempel. Har vi en förväntad avkastning (ofta 3 års genomsnittlig avkastning) på 15% och en standardavvikelse (ofta årlig baserad på 3-års månatlig data) på 15% får vi följande beräkning: 15% +/- 15% -> intervall 0% – 30%. Detta betyder att med 67% sannolikhet kommer avkastningen i portföljen uppvisa en avkastning om 0-30% per år. Vill du ha en större sannolikhetsnivå t.ex. 95% måste du räkna med två standardavvikelser.

Nu är vi klara med teorin

 Så bygger du en långsiktig portfölj – steg 1 allokering. Hur många tillgångsslag finns det? Jag använder mig av sex stycken huvudgrupper; aktier, räntor, valutor, råvaror, fastigheter och alternativa investeringar. Alternativa investeringar består av hedgefonder, private equity och realtillgångar (skog, mark m m).

I detta första steg ska man ställa sig följande två frågor:

1. Vilka tillgångsklasser vill jag investera i?

2. Hur stor andel vill jag investera i respektive tillgångsklass?

Genom att kombinera flera olika tillgångsslag med olika korrelation kan man få en högre avkastning till en lägre risk.

För exempel på förväntad avkastning och risk för olika tillgångsslag, se nedan tabell.

[table id=397 /]

Källa: SEB, Privata Affärer