I vardagliga samtal kan en börshandlad råvara (ETC) hänvisa till en börshandlad råvarufond (ETF), men en ETC är faktiskt ett produktnamn för en specifik typ av värdepapper.
Termen ETC används ofta i Europa, där börser som Xetra och London Stock Exchange tillhandahåller handelsprodukter som kallas ETC. De flesta investerare kommer inte att märka någon skillnad mellan de flesta råvaru-ETFer eller commodity exchange traded notes (ETNs) och ETCer, men det finns strukturella skillnader.
Skillnader
En börshandlad råvara (ETC) beskrivs ofta som en råvarufokuserad börshandlad fond (ETF), men det är inte hela historien.
En ETC är också en specifik typ av värdepapper som handlas på en börs som spårar en råvara eller ett riktmärke men vars tillgångar är ett skuldebrev utfärdat av en bank.
Till skillnad från ETFer, som vanligtvis innehåller en korg med råvaror eller andra värdepapper, tillåter en ETCexponering mot en enskild råvara.
Fördelen med en ETC är att den tillåter investerare exponering mot råvaror utan att behöva handla med terminer och optioner, som är mer komplicerade instrument.
ETC
En börshandlad råvara (ETC) handlas på en börs, som en aktie, men spårar priset på en råvara eller ett råvaruindex. Detta tillåter investerare att få exponering mot råvarumarknader utan att köpa terminskontrakt eller den fysiska råvaran. I denna mening har ETCer en aktiekurs som rör sig upp och ner när priset på de underliggande råvarorna fluktuerar i värde.
ETCer gör det lättare för enskilda investerare att få tillgång till specifika råvaror som vanligtvis kan vara svåra att få tillgång till, särskilt utan att investera i terminer eller optioner, som är mer komplicerade produkter. Medan ETFer i allmänhet är en korg av aktier eller råvaror, tillåter en ETCexponering mot en enda råvara.
Prestanda för en ETC är kopplad till antingen en av två faktorer: spotpriset på råvaran eller terminspriset. Råvarupriset är det aktuella priset för leverans medan terminspriset är för leverans vid ett framtida datum.
ETCer är investeringsfonder som förvaltas av en investeringsförvaltare och tar ut en kostnadskvot för att täcka förvaltningskostnaderna.
ETF (eller ETN)
Råvaruhandlade fonder (ETF) investerar i en råvara; antingen genom att köpa eller sälja den underliggande råvaran som ETF är tänkt att spåra, eller genom att köpa eller sälja terminskontrakt på den underliggande råvaran. En ETC gör inte detta direkt.
En ETC är ett certifikat eller ett skuldinstrument som garanteras av en bank för emittenten av ETC. Ett ETN har samma struktur. Därför finns det en risk för att försäkringsgivaren skulle kunna fallera och därmed inte kan finansiera ETN. Detta skulle göra ETN värdelöst, även om den underliggande råvaran fortfarande har värde.
Fördelarna med att investera i råvaror inkluderar att fungera som en inflationssäkring och att ha en låg korrelation till aktier och obligationer.
En ETC är en fusion mellan en ETF och ETN. Den backas upp av ett garanterat certifikat, men certifikatet är ställt som säkerhet av fysiska råvaror, köpta med kontanter från kapitalinflöden till ETC. Detta minskar risken för emissioner av försäkringsgivare.
Liksom ett ETN har en ETC väldigt få spårningsfel, certifikatet spårar ett index och inte de fysiska terminskontrakt eller fysiska råvaror den innehar. En ETF spårar sina innehav, vilket gör den mottaglig för spårningsfel, där rörelserna i råvarupriset återspeglas inte korrekt i ETFens prisrörelser över tiden.
Viktiga skillnader mellan ETF och ETC
Låt oss sammanfatta några av de viktigaste skillnaderna mellan de två. De viktigaste skillnaderna mellan en ETF och en ETC är:
Underliggande tillgångar: ETFer kan inneha en mängd olika tillgångar såsom aktier, obligationer eller en kombination av olika tillgångsklasser. ETCer spårar specifikt prestandan för råvaror som ädla metaller (guld, silver), energiresurser eller jordbruksprodukter.
Struktur: ETFer är investeringsfonder som handlas på börser. De representerar vanligtvis en diversifierad portfölj av tillgångar. ETCer handlas också på börser, men de är specifikt utformade för att ge exponering för prisrörelser för en viss vara. På vissa sätt kan investerare se ETCer som mindre diversifierade.
Förvaltning: ETFer kan hanteras passivt eller aktivt. ETCer hanteras ofta passivt.
Likviditet och handel: ETFer är i allmänhet mycket likvida. I många fall handlar ETFer många aktier under hela dagen. ETCer, som är råvarufokuserade, kan ha likviditet som påverkas av den specifika råvarumarknad de spårar. I det här fallet kan de ha mindre likviditet jämfört med vanligare ETFer.
Exempel
iShares Gold Trust (IAU). En trust är en typ av ETF som köper fysiskt guld i utbyte mot utgivna aktier. Köparen av ETF äger därför en bråkdel av guldet som hålls i förtroende.
När det gäller iShares Physical Gold ETC (SGLN), äger investerare inte en bit av guldet de investerar i. Snarare backar fondens försäkringsgivare ekonomiskt upp sedeln (ETC) med innehaven. Strukturerna är lika, men inte desamma.
Medan den första fonden, IAU, har en kostnadskvot på 0,25 %, har SGLN en kostnadskvot på 0,12 %. Ändå spårar båda mycket effektivt prisrörelserna för London Bullion Market Association (LBMA) guldpris, som investeringsinstrumenten är avsedda att spåra. Den årliga avkastningen nedan visar att det finns minimala prestandaskillnader mellan de två, mot jämförelseindex.
Ofta finns det bara mindre skillnader mellan prestanda för en ETF, ETN och ETC, men under vissa omständigheter kan prestandan variera mycket. Innan du investerar eller handlar i någon produkt, sök efter jämförbara ETFer, ETNer och ETCer. Det kan finnas en som konsekvent presterar bättre än sina kollegor, eller som har en lägre kostnadskvot (vilket hjälper till att öka avkastningen).
Prestanda och strukturen hos ett investeringsinstrument är inte de enda övervägandena när du väljer om du ska investera i en ETF, ETN eller ETC. Andra faktorer, såsom volym, bör också beaktas.
Även om en fond i teorin kan följa sitt index mycket noggrant, om investeringsinstrumentet har liten volym kommer det att vara svårt att gå in och lämna positioner (särskilt stora) till effektiva priser, och det kan ha en negativ inverkan på den personliga avkastningen.
Är råvaru-ETFer värt det?
Ja, råvaru-ETFer kan vara en bra investering och ett bra sätt för en investerare att diversifiera sin portfölj. Det finns en mängd olika råvaru-ETFer som kan passa en investerares investeringsmål och risktolerans. Som alla investeringar bör en investerare undersöka den potentiella investeringen för att avgöra om den passar dem.
Vilken är den största råvaru-ETF?
Den största råvaru-ETFen är SPDR Gold Trust (GLD). Från och med januari 2024 förvaltar företaget 57,06 miljarder dollar. Fonden har fysiskt guld och tillåter investerare exponering för guld utan att behöva hålla fysiskt guld själva.
Vilken är den mest diversifierade råvaru-ETF?
En av de mest diversifierade råvaru-ETFerna är Invesco DB Commodity Index Tracking Fund (DBC). Fonden handlar med 14 av de mest omsatta och viktigaste råvarorna i världen, enligt dess prospekt.6 De råvaror som handlas är NY Harbor ULSD, Brent crude, bensin, WTI crude, guld, vete, aluminium, majs, sojabönor, naturliga gas, zink, koppar, socker och silver.
Sammanfattning
Skillnaderna mellan en ETC, en ETF och en ETN är komplexa och fyllda med juridisk jargong. När det gäller strukturella skillnader mellan en ETF och en ETC investerar ETF direkt i fysiska råvaror eller terminskontrakt. En ETC är en skuldsedel, som backas upp av en försäkringsgivare, som sedan ställer säkerhet för sedeln med köpet av varan.
The United States remains economically and financially dominant, but beneath the surface doubts are growing about how sustainable that position really is. According to Benjamin Jones, head of research at Invesco, the continued rise in gold suggests that investors are preparing for a world in which the balance of power is shifting, without any clear alternative leader emerging.
The US twin deficits
The joint, pre-2025 rally in US risk assets and the dollar sits uneasily with concerns over US fiscal and current-account deficits, a deteriorating Net International Investment Position (NIIP), reindustrialisation goals, and the secular rise in gold, explains Jones.
“In our view, the long-running rally in gold alongside high returns and rising concentration in dollar assets reflects two forces: a faltering world order and the economics of heavy US fiscal imbalances, rising external obligations, and persistent deficits; but also, the unique success of US firms in driving GDP growth, earnings and innovation. Ironically, that strength may itself increase the risk of a financial, currency or balance-of-payments shock in a geopolitical crisis.”
According to Jones, the sharp drop in the US NIIP has come as foreign claims outstrip US claims abroad. “This was driven less by foreign Treasury holdings, which have stabilised, and more by inflows into private-sector assets, especially equities, as investors embraced “US Exceptionalism” as shorthand for superior growth and financial performance relative to peers such as Western Europe and Japan. The result has been major inflows into US equities, corporate debt and private markets.”
Even though much of the increase in exposure has been to risk assets rather than bonds, large outflows could still threaten fiscal and financial stability, says Jones. “For now, trade barriers and efforts to weaken the dollar to promote reindustrialisation have prompted rebalancing away from US stocks, bonds and the dollar. Amid geopolitical tensions, weaker fiscal and external positions, and renewed protectionism and unpredictability, official investors and private investors have sharply increased gold purchases as a store of value.”
Heavy gold flow in financial markets
US financial leadership persists despite geoeconomic rebalancing toward rivals, Jones continues. “The US still leads in market capitalisation, turnover and liquidity, while the Treasury market remains the largest and deepest pool of debt issuance. Dollar liquidity is so high that trades <<between other currencies are often executed through the dollar. Global portfolio concentration in the US has also been reinforced by inflows into benchmarked funds and passive trackers. The core driver remains US exceptionalism. Rich valuations and concentration in US tech may suggest a bubble, yet US firms have continued to deliver innovation, market share, revenue and earnings growth.”
According to Jones, rivals remain less compelling from a market perspective. “Europe has lagged the US since the financial crisis, while China has matched or surpassed US innovation but, until recently, delivered weaker market returns due to domestic de-risking policies.”
The US share of official reserves has declined somewhat, while the euro and most other currencies have levelled off, Jones continues. “Gold’s share has risen sharply since the start of the war in Ukraine in 2022, suggesting the TINA problem persists: there is no real alternative to the dollar other than gold itself. Central banks increasingly prefer the safety of gold, the liability of no government.”
Future: Geopolitical, economic, technological and military competition An open world economy helped many countries narrow productivity gaps with the US, but leadership is no longer aligned across power domains. “Economically, the world is increasingly tripolar, centred on the US, China and the eurozone. Militarily, power is concentrated in the US, China and Russia. Technologically, the US and China are at or near parity, while others lag. Financially, however, the US still has no peer,” notes Jones.
He continues: “Conventional economic, military and technological competition therefore still matters, even in a nuclear world. US concerns about overextension are sharpened by China’s vast industrial capacity, with output and shipbuilding far exceeding that of the US. Recent wars have shown that modern conflict still depends on industrial mobilisation for technology, drones and ammunition. This helps explain the US push for reindustrialisation.”
At the same time, US fiscal and external obligations create vulnerabilities if confidence were shaken by a future crisis, conflict or major shock. Jones concludes: “Washington is also retreating from parts of the multilateral order while seeking to reshape global trade more in its favour, reinforcing perceptions of unilateralism. Gold may be signaling an incomplete global reordering: not a clear new polarity, but an “unipolar” world in which leadership shifts by issue, region and moment. The US and the dollar would still likely remain first among equals, supported by deep financial markets, technological dynamism and strategic advantages, even as rival powers continue to rise.”
ETFen investerar i företagsobligationer från hela världen. Rating: Investment grade. Löptid: 1–3 år.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,19 % per år. Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (månadsvis).
AXA IM ShortDuration Income UCITSETF USD Dist är en mycket liten ETF med 0 miljoner euro förvaltade tillgångar. Denna ETF lanserades den 9 juli 2025 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Kvantdatorteknik håller snabbt på att gå från forskningslabb till verkliga tillämpningar – och investerare får nu ett nytt sätt att ta del av utvecklingen. Med lanseringen av Boreas Solactive Quantum Computing UCITS ETF (QQCC) på Xetra öppnas dörren till ett av de mest transformativa teknikområdena i modern tid.
En ny era inom datorkraft
Till skillnad från traditionella datorer, som bearbetar information steg för steg, kan kvantdatorer analysera många möjliga lösningar samtidigt. Resultatet är en exponentiell ökning i beräkningskraft – med potential att lösa problem som idag är praktiskt taget omöjliga.
Enligt uppskattningar kan kvantteknologi skapa upp till 2 biljoner (eng: trillions) dollar i ekonomiskt värde fram till 2035.
Tekniken väntas få särskilt stor påverkan inom områden som:
• Läkemedelsutveckling – snabbare simulering av proteinveckning och sjukdomar
• Materialvetenskap – utveckling av starkare och lättare material
• Finans – förbättrad riskhantering och portföljoptimering
Stark tillväxt och ökade investeringar
Kvantindustrin befinner sig i ett tydligt tillväxtskede. Under 2024 investerades omkring 2 miljarder dollar i kvantstartups globalt, samtidigt som statliga satsningar överstiger 50 miljarder dollar totalt. Både USA och Kina har uttryckt kvantmekanik som särskilt viktigt och prioriterat område och stora satsningar har tillkännagivits under 2025 och 2026.
Samtidigt växer marknaden snabbt, med ökande patentaktivitet och stora samarbeten mellan teknikbolag och investerare. Regionen Mellanöstern, särskilt UAE och Saudiarabien, positionerar sig också som en viktig hub för kvantutveckling.
ETF ger bred exponering mot kvanttemat
Den nya ETF:en, Boreas Solactive Quantum Computing UCITSETF (QQCC), är utformad för att ge investerare diversifierad exponering mot cirka 25 ledande bolag inom kvantteknologi.
Indexet omfattar hela värdekedjan, inklusive:
• Hårdvara för kvantdatorer
• Mjukvara och algoritmer
• Kvantkommunikation och cybersäkerhet
Portföljen kombinerar globala teknikledare med mycket forskning och utveckling inom kvantum såsom IBM och Google, med mer nischade, snabbväxande bolag som IonQ, Rigetti och D-Wave.
Skillnader mot andra liknande ETFer
I enlighet med Boreas devis om att vara ”true to theme” i sin ETF-design fokuserar fonden på att enbart inkludera de bolag som är absolut mest relevanta mot utvecklingen av framförallt Quantum Computing hårdvara så som mikrochip (QPU’s). Portföljen är framtagen med hjälp av Solactives natural language processing verktyg ARTIS och vikterna i portföljen är enligt varje bolags relevans mot temat.
Fonden rebalanseras två gånger om året vilket möjliggör att snabbt snappa upp nykomlingar och bolag som snabbt gör framsteg inom temat. Med hjälp av ARTIS-verktyget kan på så sätt relevanta bolag snabbt få ökad vikt och mindre framgångsrika bolag få mindre.
Andra liknande fonder fokuserar ofta på bolag med mest patent inom kvantum. Detta kan leda till att bolag som främst använder kvantum hamnar i de portföljerna, medans Boreas fond fokuserar på de bolag som leder utvecklingen inom kvantumteknologin. Många av bolagen konkurrerar om att bli ”nästa NVIDIA” och leda en ny generations mikrochip.
Med en total kostnad (TER) på 0,49 % erbjuder fonden ett konkurrenskraftigt sätt att få exponering mot ett komplext och snabbt utvecklande tema.
Ett tema för långsiktiga investerare
Kvantteknologi ses i allt större utsträckning som en strategisk nyckelindustri, inte minst i takt med diskussionen om “Q-Day” – den punkt då kvantdatorer kan bryta dagens krypteringssystem.
För investerare innebär detta både risker och möjligheter. Som tematisk investering är ETFen särskilt lämpad som ett komplement – en så kallad satellitallokering – till bredare aktieportföljer. Trots att forskningen inom kvantdatorer har pågått i över 45 år är det en teknologi i tidigt skede där en klar vinnare ännu inte korats. Det gör temat volatilt och extra känsligt för positiva såväl som negativa nyheter.
Slutsats
Med lanseringen på Xetra blir kvantinvesteringar nu mer tillgängliga för europeiska investerare. För den som vill positionera sig inför nästa stora teknologiska skifte erbjuder Boreas kvant-ETF en enkel väg in i ett område som kan definiera framtidens ekonomi.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Nyheter2 veckor sedan
Nyheter2 veckor sedan
Nyheter2 veckor sedan