Följ oss

Nyheter

Opportunity to short agriculture with La Niña

Publicerad

den

ETF Securities Commodities Research - Opportunity to short agriculture with La Niña Crop production may increase if La Niña starts in winter

ETF Securities Commodities Research – Opportunity to short agriculture with La Niña

Crop production may increase if La Niña starts in winter

Summary

  • As El Niño fades, La Niña weather conditions look increasingly likely to emerge later in the year.
  • La Niñas that reach a “medium” strength by northern hemisphere winter tend to help the production of grains, coffee and cocoa and so a La Niña starting in winter 2016/17 could be price negative.
  • Should La Niña be delayed to spring/summer 2017, we could see mainly price positive developments.

From El Niño to La Niña

We are currently in the one of the most extreme El Niño events on record (with records dating back to 1950). El Niño refers to the warm phase of the El Niño-Southern Oscillation (ENSO) which is a scientific term that describes the fluctuations in temperature between the ocean and atmosphere in the east-central Equatorial Pacific. The warm phase of the ENSO has led to droughts in Asia and excess rain in South America, leading to a 50% rally in sugar prices between August and December 2015 for example.

According to the Australian Bureau of Meteorology, out of the past 26 El Niño events since 1900 approximately 40% have been followed by a La Niña, the cold phase of ENSO. The International Research Institute for Climate and Society’si regression models peg the probability of a La Niña  event at 53% by September.

ETFS1

(Click to enlarge) La Niña tends to have the opposite effect of El Niño: places with droughts under El Niño tend to have excess rain under La Niña and vice-versa.

ETFS2

(Click to enlarge) Source: National Oceanic and Atmospheric Organization

Our analysis of previous ENSO cycles identifies nine distinct La Niña events of a medium magnitudeii since 1959 (8 for coffee since 1972 and 6 for soybean oil since 1979 due to lack of price availability). We look at how commodity prices have performed one year from the date a certain threshold of La Niña intensity has been reached. At a first glance it appears as if there is no clear directional impact from La Niña events. For most commodities there have been a similar number of price-positive events as price negative.

ETFS3

(Click to enlarge)

Summer La Niña vs. Winter La Niña

However, a key distinguishing feature between these nine events is when the La Niña started (or more accurately when it reaches our threshold intensity). We see a clear pattern that La Niñas that reach threshold intensity in the northern hemisphere winter, drive prices of most agricultural commodities lower within one year of the event. The notable exception is sugar. La Niñas that reach threshold intensity in the northern hemisphere summer, drive prices of most agricultural commodities higher within one year of the event. Soybean is an exception here. Summer La Niñas tend to have a more substantial price impact, reflecting the fact that more northern hemisphere crops are in the ground and therefore exposed to weather changes.

ETFS4

(Click to enlarge) Based on NOAA model forecasts of a greater than 50% probability of La Niña starting in northern hemisphere Autumn, we could hit threshold intensity by winter 2016.

Looking at past price trends has limitations. We are not accounting for length or amplitude of each weather event. Nor are we conditioning for other drivers of price including: planting decisions, competing weather patterns, crop infections, starting stocks and currency movements.

Crop cycle and weather impacts by geography

Looking at the crop cycle and weather impacts at different times of the year in various geographies, we believe there is a logical reason why prices should rise or fall in a winter La Niña. The table below is a summary of our findings. We believe that if a winter La Niña 2016 is confirmed, there is good reason to short wheat, corn, soybeans, coffee and cocoa and go long sugar.

At meteorologists’ mercy

We caution investors however, to wait for a confirmation that the weather pattern will emerge as early as winter 2016/17. If the weather event is delayed until spring/summer 2017, then the price impacts could be very different. Remember, the El Niño expected in 2014 did not emerge until 2015. In the meantime, lingering weather impacts from El Niño could provide upside price risks for cocoa in the short-term as the market has underestimated the impact of dryness on the mid-crop which will be harvested from May in most of Africa. Cocoa prices have fallen more than 20% since December as the market has focused on ample port deliveries failing to recognise that supply overall this year could be tight.

ETFS5

(Click to enlarge)

i The organisation that jointly produces the official US meteorological forecasts with the National Oceanic and Atmospheric Organization. The official forecast is based on a consensus of forecasters and committee discussion. The probability from the regression is a purely objective input to the discussion.
ii We use an Oceanic Niño Index (ONI) of less than or equal to -1° to identify a “medium” La Niño event. The ONI is based on Sea Surface Temperature (SST) departures in a specific region of the Pacific Ocean away from its 30-year average. While a La Niña event is technically marked by a ONI of less than or equal to -0.5°, we have chosen to look at medium intensity of -1°, to judge events of significant strength and reduce spurious analysis. We call this the “threshold intensity” for the purpose of this article.

Important Information

General

This communication has been issued and approved for the purpose of section 21 of the Financial Services and Markets Act 2000 by ETF Securities (UK) Limited (“ETFS UK”) which is authorised and regulated by the United Kingdom Financial Conduct Authority (the “FCA”).

The information contained in this communication is for your general information only and is neither an offer for sale nor a solicitation of an offer to buy securities.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

EEAK ETF investerar i eurodenominerade statsobligationer från eurozonen

Publicerad

den

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) med ISIN LU3215539589, syftar till att replikera resultatet för J.P. Morgan Tilted EMU Government Bond IG 0-1 Year (TR) Index (Bloomberg: GBIEIG01 Index) (”Indexet”), inklusive fluktuationer, och att hålla spårningsfelet mellan delfonden och indexet under 1 %

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) med ISIN LU3215539589, syftar till att replikera resultatet för J.P. Morgan Tilted EMU Government Bond IG 0-1 Year (TR) Index (Bloomberg: GBIEIG01 Index) (”Indexet”), inklusive fluktuationer, och att hålla spårningsfelet mellan delfonden och indexet under 1 %

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF investerar i kortfristiga, eurodenominerade statsobligationer från länder i eurozonen. Endast obligationer med en investment grade-rating som förfaller inom de närmaste tolv månaderna beaktas. ESG-kriterier ingår också i urvalsprocessen.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,01 procent per år. BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF följer JPM ESG EMU GB IG TR EUR -indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF är en liten ETF med 50 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 4 mars 2026 och har sitt säte i Luxemburg.

Handla EEAK ETF

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
Euronext ParisEURGE01
XETRAEUREEAK

Fortsätt läsa

Nyheter

HEQQ ETF mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt

Publicerad

den

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF - USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).

Investeringsmetod

Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.

Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.

Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.

Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.

Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla HEQQ ETF

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
London Stock ExchangeUSDHEQQ
London Stock ExchangeGBPHEQA
Borsa Italiana S.P.A.EURHEQQ
SIX Swiss Exchange – Blue Chips SegmentUSDHEQQ
XetraEURHEQQ

Fortsätt läsa

Nyheter

När staten bjöd på vinstchans: Historien om premieobligationen – och hur konceptet lever vidare globalt

Publicerad

den

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.

Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg

Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.

När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.

Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.

Från beredskap till folkhemmet

År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.

Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:

• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.

• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.

En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson

Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.

Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.

Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster.
Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.

Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna

I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.

Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.

Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare

Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.

Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE

I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.

Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet

Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.

USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna

I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.

Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande

Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.

I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära