ESG-landskapets snabbt föränderliga natur är inte främmande för dem inom det. Konkurrerande definitioner, variation i poängmetoder och ett spektrum av enskilda investerarmål har skapat en grogrund för olika tillvägagångssätt. Bland dessa många hållbara investeringsstrategier har dock några röda trådar dykt upp.
När S&P 500 ESG Index lanserades i januari 2019 som en tillgänglig utgångspunkt för ESG-investerare runt om i världen, gjorde det det genom att utesluta de typer av affärsaktiviteter som bedömdes oacceptabla av största möjliga majoritet av hållbarhetsinriktade investerare och välja beståndsdelar enligt deras relativa S&P DJI ESG-resultat inom index och branschgrupper. På den tiden innebar detta att man undvek företag som var inblandade i kontroversiella verksamheter som vapen och tobak, förutom hållbarhetsscreening som inte specifikt är knutna till affärsengagemang.
Drygt 19 månader senare har landskapet utvecklats till en punkt där kolföretag nu kan vara räknas till den lägsta gemensamma nämnaren för ”ohållbara” investeringar. Efter ett branschomfattande offentligt samråd som bekräftade denna förändring i investerarnas uppfattning uppdaterades S&P ESG Index Series Methodology för att utesluta termisk kol i en extraordinär ombalans som trädde i kraft den 21 september 2020.
Ombalanseringsresultat
Från och med den senaste ombalanseringen kom 299 beståndsdelar att ingå i S&P 500 ESG-indexet, med 78 icke stödberättigade företag och 125 som ansågs stödberättigade men inte utvalda på grund av relativt sämre prestanda för S&P DJI ESG-poäng jämfört med deras kollegor i indexindustrin. Bilaga 1 visar hur S&P 500 nu översätts till sammansättningen av S&P 500 ESG Index.
Men vad har verkligen förändrats? Det är inte förvånande att förändringarna främst drivs av företag som tagits bort på grund av att mer än fem procent av deras intäkter kommer från termisk kol, enligt definitionen i den nya uteslutningsregeln.
Men endast 11 av de 17 termiska kolföretagen inom S&P 500 togs från S&P 500 ESG-index, eftersom resten redan var uteslutna på grund av ett av de existerande uteslutnings- och urvalskriterierna. Därefter tillsattes fyra namn, eftersom dessa avgångar gav plats för nya anslutare och metoden måste rikta sig till 75 procent av det floatjusterade marknadsvärde (FMC) inom index- och branschgrupper (där företag rankas efter S&P DJI ESG Score).
Ytterligare tio företag togs bort eftersom de inte längre var tvungna att rikta 75 % FMC inom sina indexindustrigrupper – oberoende, specifikt, med avlägsnande av värmekolföretag. Åtta nya namn lades således till på grund av icke-termiska koluteslutningsrelaterade förändringar i S&P 500. Bilaga 2 och 3 visar de 10 största tilläggen och uteslutningarna i ordning efter börsvärde.
Effekten av att ta bort termiskt kol
För att korrekt kunna bedöma effekterna av att utesluta värmekolföretag måste indexmålet beaktas. S&P 500 ESG Index syftar till att erbjuda en mer hållbar version av den breda S&P 500, med liknande risk och avkastning, vilket gör det till ett övertygande verktyg för kärnbyte.
Som sådan måste ändringar av metoden utvärderas i samband med dess implicita mål att hålla spårningsfelet lågt. Som en del av samrådet jämfördes således data som visar det realiserade spårningsfelet i S&P 500 ESG-indexet mot S&P 500 mellan de årliga ombalanserna för 2019 och 2020 (1,08%) med de hypotetiska resultat som skulle ha inträffat om de nya 5% termiska regeln för uteslutning av kol har trätt i kraft (1,11%).
Baserat på denna analys verkar avlägsnandet av värmekolföretag inte försämra indexets förmåga att nå sitt mål. Detta viktiga resultat, tillsammans med det positiva svaret från marknadsdeltagarna i allmänhet till förmån för den nya regeln, underbyggde S&P DJI: s beslut att genomföra denna förändring. Detta beslut speglar S&P DJIs pågående åtagande att skapa ESG-index för att matcha investerarnas övertygelse, eftersom linjerna kring det hållbara investeringslandskapet fortsätter att dras.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).