När marknadsvolatiliteten sticker uppåt, alternativt rasar hänvisar tidningar och tv-kommentatorer till VIX, skräckindexet. Formellt sett är detta index känt som CBOE Volatility Index. VIX är ett referensindex konstruerat specifikt för att spåra volatiliteten i S & P 500, den amerikanska aktiemarknadens termometer. De flesta investerare som är bekanta med VIX brukar beteckna det som ”en mätare av rädsla”, eftersom det har blivit en proxy för marknadsvolatilitet. Hur beräknas VIX, skräckindexet?
VIX skapades av Chicago Board Options Exchange (CBOE), som räknar sig som den största amerikanska optionsbörsen och skaparen av noterade optioner. CBOE driver en vinstdrivande affärer som säljer bland annat investeringar till sofistikerade investerare. Dessa inkluderar hedgefonder, professionella kapitalförvaltare och individer som gör investeringar som vill dra nytta av marknadsvolatiliteten. För att underlätta och uppmuntra dessa investeringar utvecklade CBOE VIX, som spårar marknadsvolatiliteten i realtid.
En översikt av VIX
Medan matematiken bakom beräkningen och den bifogade förklaringen tar upp ett 15-sidigt vitpapper som publiceras av CBOE, kommer vi att titta på en översikt av VIX. Som min statistikprofessor en gång sa: ”Det är inte så viktigt att du kan slutföra beräkningen. Jag vill att du ska vara bekant med konceptet.
Låt oss ta en lekmannatitt på beräkningarna bakom VIX med hjälp av exempel och information tillhandahålls av CBOE.
En snabbtitt på VIX för nyfikna
CBOE ger följande formel som ett allmänt exempel på hur VIX beräknas:
Beräkningarna bakom varje del av ekvationen är ganska komplexa för de flesta som arbetar med matematik på daglig basis. De är också alltför komplexa för att förklara fullständigt i en kort artikel, så låt oss sätta några siffror i formeln för att göra matematiken lättare att följa:
En djupdykning i detaljerna bakom volatilitetsindexet
VIX beräknas med hjälp av en formel för att härleda förväntad volatilitet genom att medelvärdet av de vägda priserna för köpoptioner och säljoptioner. Formeln använder sig av värden från de optioner som förfaller under 16 respektive 44 dagar i exemplet nedan och börjar med symbolen till vänster om ”=” numret som beror på kvadratroten för summan av alla siffror som sitter till höger multiplicerat med 100.
För att komma till denna siffra
Den första uppsättningen siffror till höger om ”=” representerar tiden. Denna siffra bestäms genom att använda tiden till utgången i minuter av närmaste terminsalternativ dividerat med 525 600, vilket motsvarar antalet minuter i ett 365-dagars år. Förutsatt att VIX beräknad tid är 8:30, kommer tiden till utgången i minuter för 16-dagarsalternativet att vara antal minuter inom 8:30 på dagen och 8:30 på avvecklingsdagen. Med andra ord utesluter tiden till utgången midnatt till 8:30 i dag och utesluter 8:30 till midnatt på avvecklingsdagen (hela 24 timmar exkluderas). Antalet dagar vi kommer att arbeta med är tekniskt 15 (16 dagar minus 24 timmar), så det är 15 dagar x 24 timmar x 60 minuter = 21 600. Använd samma metod för att få tiden till utgången i minuter för 44-dagarsalternativet för att få 43 dagar x 24 timmar x 60 minuter = 61 920 (steg 4).
Resultatet multipliceras med optionens volatilitet, som representeras i exemplet med 0,066472.
Resultatet multipliceras sedan med resultatet av skillnaden mellan antalet minuter till utgången av nästa terminsalternativ (61 920) minus antalet minuter på 30 dagar (43 200). Detta resultat divideras med skillnaden mellan antal minuter till utgången av nästa optionsserie (61 920) minus antalet minuter till utgången av optionen i närtid (21 600). Om du undrar var 30 dagar kom, använder VIX ett vägt genomsnitt av optioner med en konstant löptid på 30 dagar till förfall.
Resultatet läggs till i summan av tidsberäkningen för den andra optionen, vilket är 61 920 dividerat med antalet minuter i ett 365-dagars år (526 600). Precis som i den första beräkningen multipliceras resultatet med volatiliteten i optionen, som representeras i exemplet med 0,063667.
Därefter upprepar vi processen som omfattas av steg 3, multiplicera resultatet av steg 4 med skillnaden i antalet minuter på 30 dagar (43 200), minus antalet minuter till utgången av de närmaste optionerna (21 600). Vi delar upp det här resultatet med skillnaden mellan antalet minuter till utgången av nästa option (61 920) minus antalet minuter till utgången av de följande optionerna (21 600).
Summan av alla tidigare beräkningar multipliceras sedan med resultatet av antalet minuter i ett 365-dagars år (526 600) dividerat med antalet minuter på 30 dagar (43 200).
Kvadratroten av det numret multiplicerat med 100 är lika med VIX.
Det är uppenbart att ordningsföljden av beräkningarna är kritisk, och för de flesta av oss är beräkningen av VIX inte det sätt som vi skulle välja att spendera en lördagseftermiddag. Och om vi gjorde det skulle övningen ta upp det mesta av dagen. Lyckligtvis kommer du aldrig att behöva beräkna VIX eftersom CBOE gör det åt dig. Tack vare Internet kan du gå online, skriva in tickerkoden VIX och få fram siffran på din skärm på ett ögonblick.
Investera i volatilitet
Volatilitet är användbar för investerare, eftersom det ger dem ett sätt att mäta marknadsklimatet. Det ger också investeringsmöjligheter. Eftersom volatiliteten ofta är förknippad med en negativ aktiemarknadsutveckling kan volatilitetsinvesteringar användas för att säkra risker. Naturligtvis kan volatiliteten också markera snabbt stigande marknader. Oavsett om riktningen är upp eller ner kan volatilitetsinvesteringar också användas för att spekulera.
Till exempel, den 13 juni 2016 ökade VIX med mer än 23% och stängde på 20,97, vilket representerade den högsta nivå på över tre månader. Stigningen i VIX berodde på en global försäljning av amerikanska aktier.
Som man kan förvänta sig kan investeringsverktyg som används för detta ändamål vara ganska komplexa. VIX-optioner och futures är populära verktyg som sofistikerade handlare kan använda för sina hedgar eller genomföra sina spekulationer. Professionella investerare använder dessa instrument rutinmässigt.
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterar nedan kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA:
”Det mångmiljardbeloppsbaserade kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA är mer än bara ett energipartnerskap – det är grönt ljus för långsiktig efterfrågetillväxt inom uransektorn. I takt med att Storbritannien accelererar utbyggnaden av små och avancerade modulära reaktorer (SMR och AMR) kommer behovet av en stabil och säker försörjning av kärnbränsle att intensifieras.
”För uranbrytare representerar detta avtal en strukturell medvind. Partnerskapets betoning på att leverera upp till ett dussin nästa generations reaktorer – stödda av transatlantiskt samarbete – signalerar en pipeline av framtida bränslebehov värd flera miljarder pund. Med äldre brittiska reaktorer som närmar sig pensionering erbjuder dessa nybyggnationer en tydlig väg för efterfrågesubstitution och expansion, inte bara underhåll.
”USA har under tiden redan uttalat sitt mål att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten till 2050, vilket förväntas öka efterfrågan på kärnkraft från 100 GWe till 400 GWe.”
”Dessutom, i takt med att västerländska regeringar försöker minska beroendet av ryskt kärnbränsle, blir säkra försörjningar från Nordamerika, Australien och allierade producenter avgörande. Denna geopolitiska förändring kan leda till långsiktiga leveransavtal, lagerpåfyllning och prisstöd för uran.
”För uranproducenter och utvecklare är budskapet tydligt: nästa våg av kärnkraft är inte längre teoretisk – den händer och är politiskt stödd. Atlantpartnerskapet kan bli en hörnsten i framtida efterfrågan och ligga till grund för både spot- och långsiktiga kontraktsaktiviteter långt in på 2030-talet.”
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?
Pingback: Börshandlade fonder med fokus på volatilitet - ETF-marknaden