Guld är lite av en inflationsvaccination. Pengar kan urholkas i värde men guld har hållit sig stabilt genom årtusendena. Nu var det länge sedan vi hade någon inflation att tala om i Sverige, även om Riksbanken varit orolig över utvecklingen. Kan dock vara bra för perspektiven att läsa lite om världens mest kända hyperinflationer. Riksbanken må ta sig för pannan men i jämförelse sitter vi nog ganska tryggt i båten här i Sverige och ser ingen risk för hyperinflationer.

Argentina (1975-1991)

Argentina drabbades av hyperinflationer under åren 1975 till 1991. I början av 1975, var den högsta sedelvalören i landet 1.000 pesos. Under den senare delen av 1976 var den högsta valören 5.000 pesos. I början av 1979 var den högsta valören 10.000 pesos och i slutet av 1981 var den högsta valören 1.000.000 pesos. Under valutareformen som ägde rum 1983, växlades 1 Peso Argentino mot 10.000 pesos. Under 1985 års valutareform växlades 1 Austral mot 1000 Pesos Argentino.

Hyperinflationen nådde en årlig toppnotering i december 1989 då inflationen hade nått upp till 4923,3%. Vid denna tidpunkt hade landets kostnadsmassa nått upp till 35,6% av BNP och budgetunderskottet uppgick till 7,6% av BNP. 1990 introducerade den argentinska regeringen en stabiliseringsplan som inkluderade:

1. Omfattande liberalisering av utrikeshandeln och kapitalflödet.
2. Privatisering av företag samt ekonomisk avreglering.
3. En reducering av den offentliga sektorn och införandet av ett nytt skattesystem.
4. Skapandet av ett nytt monetärt system och etablerandet av ett valutadepartement i april 1991.

Deflationen inleddes gradvis, såtillvida att inflationen föll från 1.344% 1990 till 84%, 1991. I 1992 års valutareform, växlades 1 Ny Peso mot 10.000 Australer.

Den totala omfattningen av hyperinflationer innebar således följande:

1 Ny Peso = 100.000.000.000 pesos (före 1983). Inflationen uppgick till 17,5% under 1992, 7,4% under 1993, 3,9% under 1994 och 1,6% under 1995. Under 1995 motsvarade landets utgifter/kostnader motsvarande 27% av Argentinas BNP.

Brasilien (1986-1994)

Under den större delen av det tidiga 1900-talet kallades Brasiliens valuta, Reis (vilket betyder ”kungar”). Under 1930-talet var standardvalören Mil Reis som betyder 1000 Kungar. År 1942 hade valutan devalverats i sådan grad att regeringen Vargas lät införa en monetär reform och införde valutan Cruzeiros(kors) som växlades till kursen 1000 mot 1. 1967 bytte valutan namn till Cruzeiro Novo (Ny Cruzeiro) och tre nollor togs bort från alla valörer.

År 1970 återgick man ånyo till valören Cruzeiro (man tog helt enkelt bort ”novo”). Under 1970-talet då den brasilianska ekonomin växte med 10% årligen, låg inflationen i intervallet 15 till 300%. I mitten av 80-talet var inflationen utom all kontroll och nådde en höjdpunkt på 2.000%. 1986 tog man åter igen bort tre nollor från samtliga valörer och Cruzeiron övergick istället till Cruzado (korståg). 1989 tog man åter igen bort tre nollor och Cruzadon övergick till Cruzado Novo.

För att undvika förvirring mellan ny och gammal valuta, döpte man 1990 om Cruzado Novo till Cruzeiro till kursen 1 mot 1. 1993 tog man åter bort tre nollor från Cruzeiron och lät istället valutan heta Cruzeiro Real. 1994 ersattes Cruzeiro Real med enbart Rea (kunglig)l som motsvarade 2,75 gamla Cruzeiros Reais.

En Cruzeiro från 1960-talet var 1994 värd mindre än en biljondels US Cent (1/1.000.000.000.000) efter ett antal devalveringar och valutaförnyelser. År 1994 vidtogs följande åtgärder:

 Ett lagförslag antogs 1994 som gick ut på att Centralbanken ej längre skulle finansiera budgetunderskottet.
 Centralbanken förbjöd regionala banker att ge ut statsobligationer.
 Löneutvecklingen frös och Real introducerades som officiell valuta som en åtgärd för att avindexera ekonomin.

Som ett resultat av dessa åtgärder, föll priserna dramatiskt fr o m juli 1994 och 1997 hade man lyckats få ned inflationsnivån till en mer standardiserad internationell nivå. Helhetsbilden av hyperinflationer såg ut enligt följande: 1 Real (1994) = 2.700.000.000.000.000.000 Reis (före 1930).

En 500,000 sedel med Brasilianska Cruzieros.

Bulgarien (1991-1997)

1996 hade Bulgarien byggt upp en avsevärd statsskuld och undvek med nöd och näppe en revolution i landet. Bulgarien genomled hyperinflationer (inflation överstigande 50%) under åren 1991 till 1997, vilket försvagade landets banksystem.

Under vintern -96/-97 ledde hyperinflationer och bristen på mat till hungerstrejk. Landets valutadepartement beslutade 1997 att ta bort tre nollor från valutan.

Det gamla Romarriket

Det tidiga romerska myntsystemet var representativt. Det utgjordes av koppar och hade ett nominellt värde på ca tre gånger dess reella värde.

Mynten tillverkades med noggrannhet och präglades istället för att gjutas och präglingsstämplarna var av högsta kvalitet och artistiska komplexitet. Mynten var extremt svåra att förfalska och straffet för detta brott var strängt. Romarna var troligen först med att följa sina egna pengalagar genom att begränsa tillgången på mynt. På 178 år kan man till dags dato inte finna bevis för att det förekom någon inflation. Tvärtom så ökade pengarnas värde i takt med populationen och ekonomin.

Detta ändrades under ”The second Punic War”. Hannibal och hans legendariska elefanter gjorde erövringar från Kartago i norra Afrika, genom silverrika Spanien, till de romerska koppargruvorna i norra Italien (idag kallat Toscana) och hotade Rom från norr. Till svar lät romarna ge ut underviktiga och övervärderade mynt för att finansiera den massiva militära mobiliseringen, vilken var nödvändig för att kunna slå tillbaka fienden.

Resultatet blev ett mycket annorlunda Rom. Det blev mycket mer militäriskt och expansionsinriktat för att kunna understödja sin militära styrka. Inom hundra år hade Rom övergått från republik till diktatur.

År 270 e Kr hade ädelmetallhalten i romerska mynt sjunkit till 4%. Kejsaren Diocletian lät ge ut enorma mängder av debaserade kopparmynt, vilket av naturliga skäl ledde till prishöjningar. Diocletian skyllde utvecklingen på handelsmännens girighet och beordrade därför år 301 e Kr ut en sorts prissättningslag som förenade prissättning över ett officiellt reglerat prisindex med dödsstraff för vem som helst som översteg denna gräns. Handlarna upphörde med försäljning av sina varor, men det ledde endast till lagstiftning mot bunkring av varor. När handlarna övergav sina yrken, stiftade Diocletian en lag som sade att varje man måste följa i sin fars fotspår vad gäller yrkesval. Lydde man inte så dömdes man till döden.

Del Mars ord i hans verk ”De monetära systemens historia”: ”I nära två sekel var allt i Rom beundransvärt, dess tillväxt och dess mognad. När systemet föll, förlorade Rom sin frihet. Staten skulle växa och bli allt starkare och sammansvetsat, men staten och dess folk var ej längre enat”.

Den forna republiken Rom sjönk ned i ett tillstånd som i det närmsta kan liknas vid apati.

Ecuador (2000)

Kopplade officiellt sin valuta till US dollarn i september 2000, efter ett valutafall på 75% i januari samma år.

England

Under Henrik I:s styre föll kvaliteten på Englands silvermynt dramatiskt. År 1124 lät man hugga av högerhanden på myntmästarna, vilket resulterade i en temporär kvalitetsförbättring.

Henrik II reformerade Englands myntsortiment 1158 vilket återställde anseendet hos engelska mynt, ett anseende som bestod i tre sekel. Vid slutet av Rosornas Krig (1455-1485) tog anseendet på den engelska valutan mycket stryk, till stor del beroende på en omfattande förfalskningsverksamhet.

Henrik VII försökte att förbjuda användandet av utländska mynt 1498. De huvudsakligen europeiska och irländska mynten höll inte heller måtten, men var inte i närheten av de engelska myntens rykte. Henrik VIII lät debasera (öka halten av grundmetaller i mynten för att krympa värdet) de engelska mynten i syfte att höja intäkterna under åren 1543 till 1551. Denna åtgärd gick till historien som ”The Great Debasement”.

År 1560 lät Elizabeth I och hennes rådgivare, främst Sir Thomas Gresham (Gresham’s Law)bringa stabilitet till valutan genom att införa Pound Sterling. De äldre mynten samlades in, grundmetallen avlägsnades och valutan myntades om.

Pound Sterling värderades som ett Troy pund av högkvalitativt Sterling silver. År 1696 byttes Englands silvermynt (många av dessa slitna och kantstötta) ut mot nya fullviktiga silvermynt. Storbritannien genomled en lång period av måttlig inflation under åren 1935-1970.

Georgien (1995)

Georgien genomled sin värsta inflation 1994. År 1993 var den högsta valören 100.000 Laris. Nästa år var den högsta valören 1.000.000 Laris. I 1995 års valutareform, växlades 1 Ny Lari mot 1.000.000 Laris.

Israel (1979-1985)

Inflationen accelererade under 1970-talet, från 13% 1971 till 111% 1979. Från 133% 1980, hoppade den upp till 191% 1983 och sedan till 445% 1984. Inom ett par månader, höjde myndigheterna prisfrysningen på vissa varor. I andra fall tog det nästan ett år. 1986 hade inflationen krympt till 19%.

Jugoslavien (1989-1994)

Den näst värsta hyperinflationer i modern historia, står Jugoslavien för, men en inflationstakt på 5 quintiljoner %. Mellan 1 oktober 1993 och 24 januari 1994 dubblerades priserna var 16:e timme i snitt. Vid slutet motsvarade 1 Novi Dinar, 1.300.000.000.000.000.00 0.000.000.000 Dinarer (från tiden före 1990).

Ett exempel på nedbrytningen i den sociala strukturen är brevbäraren som väntade en dag med att betala 780 telefonräkningar motsvarande ett par amerikanska pennies istället för att försöka kassera in från kunder.

En 50.000.000.000 (50 miljarder) jugoslaviska Dinarsedel ca 1993. Det högsta nominella värdet som någonsin tryckts i Jugoslavien. Det slutliga resultatet av hyperinflation.

Mexiko (2004)

Mexiko försummade sin statsskuld 1982 och fick därmed uppleva åtskilliga år av inflation. 1 januari 1993, introducerade The Bank of Mexico en ny valuta, Nuevo Peso, vilket motsvarade 1.000 gamla Pesos.

Sedan den mexikanska pesokrisen 1994 har Peson dykt med nästan 60%. Regeringen hävdar att devalveringen var nödvändig för att minska budgetunderskottet.

Polen (1922-1924, 1990-1993)

Polen drabbades av två vändor av hyperinflationer. Den första vändan ägde rum 1922-1924, då inflationsnivån nådde 275%. Efter tre år av hyperinflationer, växlade man med 1994 års valutareform 10.000 gamla Zlotych mot 1 ny Zloty.

Rumänien (2000-2005)

Rumänien kämpar fortfarande med en stadig inflation som började runt den tid då järnridån föll. Den högsta valören 1998 var 100.000 Lei. År 2000 var motsvarande siffra 500.000 Lei.

Konsumentinflationen det året låg på över 45%. Under tidiga 2005 cirkulerade 1.000.000 Lei sedlar i Rumänien. I juli 2005 byttes Leu ut mot Ny Leu. 10.000 gamla Lei blev 1 ny Leu. Inflationen låg på ca 9% det året. År 2006 var den högsta valören 500 Lei (=5.000.000 gamla Lei).

Ryssland (1921-1922, 1992-1994)

Ryssland fick uppleva en inflation på 213% under Bolsjevikrevolutionen samt ytterligare en under det första året av den post-sovjetiska reformen 1992, då den årliga inflationen nådde sin topp med 2520%. År 1993 var inflationstakten 840% och 1994 224%. Rubeln devalverades från ca 100r/$ år 1991 till ca 30.000r/$ år 1999.

Turkiet (1990-talet)

Under hela 1990-talet fick Turkiet handskas med allvarlig inflation, vilket slutligen ledde ekonomin in i en lågkonjunktur år 2001. Den högsta sedelvalören år 1995 var 1.000.000 Lira. År 2000 låg den på 20.000.000 Lira. Nyligen uppnådde Turkiet ensiffrig inflation för första gången på decennier och vid 2005 års valutareform, introducerades den Nya turkiska Liran. 1 Lira växlades om 1.000.000 gamla Lira.

Tyskland 1923-1924, 1945-1948

Under 1:a världskriget lånade Tyskland stora summor pengar i tron om att de skulle vinna kriget och låta de förlorande länderna amortera lånen. I tillägg till enorma skulder, blev reparations- och återuppbyggnadskostnaden påtagligt stor. Sammantaget översteg landets skulder BNP.

År 1923 när Tyskland inte längre mäktade med att betala för återuppbyggnaden, gick franska och belgiska trupper in i landet och ockuperade Ruhrområdet, Tysklands primära industriområde.

Utan denna inkomstkälla, började den tyska regeringen okontrollerat trycka upp sedlar, vilket inom kort resulterade i hyperinflationer. I sin värsta fas nådde den månatliga inflationen en nivå av 3,25 miljarder %, vilket motsvarar en prisfördubbling var 49:e timme. Växlingskursen mot den amerikanska dollarn stod som högst på nivån 80 miljarder!

Vissa länder lättade på Tysklands skuldbörda för reparationer och en ny interimvaluta, Rentenmark, säkrade upp avbetalningar för landområden och industrifastigheternas stabilitet återställdes. År 1924 ersattes Rentenmark av Reichmark som motsvarades av förkrigstidens guldmark.

Tyskland drabbades ånyo av hög inflation efter 2:a världskriget. I den officiella handeln stod ransoneringskort och olika tillstånd högre i kurs än själva valutan och på den svarta marknaden utgjorde cigaretter, tvål, konserverat kött och choklad den verkliga valutan. År 1948 ersattes Reichmark av Deutschesmark, vilket avskaffade pris- och löneregleringen och den större delen av ransoneringssystemet.

Inflationen 1923-1924. En tysk kvinna som eldar med sedlar, vilket brann längre än motsvarande mängd ved hon kunde köpa för pengarna.

Ukraina (1993-1995)

Ukraina genomled den värsta inflationen under åren 1993-1995 med inflationsnivåer på 1400% per månad. Före 1993 var den högsta valören 1.000 Karbovantsiv.

År 1995 var den högsta valören 1.000.000 Karbovantsiv. År 1996 togs Karbovantsiv ur cirkulation och ersattes av Grivna. 100.000 Karbovantsiv = 1 Grivna (ca USD 0.20 vid tillfället).

En Ukrainsk sedel på 100.000 Karbovantsiv.

USA

På webbsajten www.measuringworth.com går det att följa dollarkursens utveckling sedan valutan först introducerades.

Zimbabwe (1999-idag)

Den Rhodesiska dollar (R$) som antogs som officiell valuta 1970 och ersatte pundet, sattes till kursen 2 Rhodesiska dollar för 1 pund. (R$ 0,71 = USD 1,00. Under självständighetsåret, 1980, var en Zimbabwesisk dollar värd motsvarande USD 1,50.

Sedan dess har en galopperande inflation och en ekonomisk kollaps, devalverat valutan, med följden att många organisationer använder sig av US dollar istället.

Den 16 februari 2006, annonserade chefen för Zimbabwes bankreserv att man hade låtit trycka upp 21.000.000.000.000 ZWD för att kunna betala av restskulder till IMF.

I början av maj 2006, satte Zimbabwes regering åter igen igång sedelpressarna för att tillverka ca 60.000.000.000.000 dollar. Den nyproducerade valutan behövdes för att kunna finansiera löneökningar på 300% för soldater och poliser och 200% för civilanställda.

I augusti 2006 gav den Zimbabwesiska regeringen ut ny valuta och bad medborgarna att lämna in gamla sedlar. Den nya valutan som gavs ut av landets centralbank saknade tre nollor jämfört med den gamla valutan.

I februari 2007, förklarade centralbanken inflationen ”olaglig” och bannlyste prishöjningar på vissa varor mellan 1 mars och 30 juni 2007. Myndigheterna har arresterat chefer för vissa företag i Zimbabwe, som har ignorerat förbudet och höjt priserna på sina produkter.