Nyheter
ETP:er för energiaktier: gå lång eller kort?
Lock downs och rörelsebegränsningar sänkte oljekonsumtionsnivån i nästan alla delar av världen. Nu när restriktioner har upphävts och normaliteten återvänt har oljepriserna börjat röra sig mot nya höjder igen. Av denna anledning tittar Leverage Shares på ETP:er för energiaktier.
Men förbrukningen av fossila bränslen är i utkanten av ett paradigmskifte: alternativa bränslekällor som el- och vätgasbränsleceller (HFC) blir allt mer livskraftiga medan personligt fordonsägande fortsätter att minska i väst. Över hela världen blir system för masstransit också alltmer livskraftiga. I samband med allt som händer kommer den här artikeln att ta en titt på det konventionella energilandskapet när det gäller de två energibolagen som ligger bakom några av Leverage Shares ETP:er – Royal Dutch Shell (ticker: RDS.A) och British Petroleum (ticker: BP).
Konventionellt energilandskap: olja
I september 2020 hade BP:s statistiker i företagets officiella årliga prognos sammanfattat att årets oljebehov var ”peak” för den prognostiserade oljebehovskurvan under de kommande decennierna. I föregående års prognoser förutspåddes detta vara 15 år bort.
Källor: BP Energy Outlooks 2011-2020, BP Statistical Review 2020 och International Energy Agency prognoser för 2020
Intressant nog hölls detta uttalande under alla tre scenarierna, nämligen:
- ”Business as Usual” (BAU) -scenario, där regeringens politik, teknik och sociala preferenser fortsätter att utvecklas på ett sätt och i snabbhet sett under det senaste förflutna;
- ”Rapid Transition” (Rapid) Scenario, där politiska åtgärder för att begränsa ökningen av de globala temperaturerna med 2100 till långt under 2 grader Celsius över före industriella nivåer genomförs tillsammans med en betydande höjning av koldioxidpriserna som leder till koldioxidutsläpp. från att energianvändningen minskar med cirka 70% fram till 2050;
- Scenario ”Net Zero” (Netzero), där politiska åtgärder i ”Rapid” genomförs tillsammans med betydande förändringar i samhällets beteende och preferenser som leder till koldioxidutsläpp från energianvändning minskar med över 95% fram till 2050.
Ett intressant argument från BP är att såväl utvecklingsländer som asiatiska kraftverk Kina och Indien kommer att platta sin efterfrågan de närmaste åren medan förnyelsebara energikällor, elfordon, HFC-fordon et al kommer att börja dominera landskapet när åren går .
Shell förutspår å andra sidan en mer intressant serie händelser i sina studier – känd som Shell Scenarios. Det hävdar att 2020-talet inte kommer att hitta lämplig politisk vilja att driva på alternativ till fossila bränslen förrän effekterna av klimatförändringarna känns i slutet av decenniet. På 2030-talet kommer energi från förnybara källor att bli kostnadskonkurrenskraftig och efterfrågan på energi från icke-förnybara källor minskar, trots ökad energibehov. Detta kommer att bero på allmänhetens uppfattning och preferenser samt regeringens politik över hela världen.
Källa: “The Energy Transformation Scenarios”, Shell, juni 2021
Shell förutspår också att ekonomisk återhämtning kommer att ha företräde framför dyra omvandlingsprotokoll med låg energi i den utvecklade världen, vilket innebär att fossila bränslen kommer att hålla fast på kort sikt.
Detta påstående är den råoljeprognos som släpptes av US Energy Information Administration (EIA) – en amerikansk regeringstank – som indikerar en konsumtionsökning på kort sikt.
Emellertid förväntar sig EIB att en fortsatt tillväxt i oljeproduktionen kommer att överträffa en avtagande tillväxt i den globala oljekonsumtionen och bidra till att oljepriserna sjunker fram till 2022. Baserat på dessa faktorer förväntar sig MKB att oljepriserna kommer att vara i genomsnitt 60 USD/fat 2022, jämfört med 72 USD + just nu.
Shell och BP: Green Energy Push
Behovet av att diversifiera intäktskällorna från icke förnybar energi genom att införliva åtgärder för produktion av grön energi går inte förlorade hos BP eller Shell. Graden av beredskap är dock markant annorlunda. BP har förklarat sin avsikt att öka gröna investeringar med 1 000 procent före 2030 och avyttra oljetillgångar till 20 miljarder pund fram till 2025. Företaget säljer sin andel i oljetillgångar i Nordsjön och förbereder sig potentiellt för en brandförsäljning av sina Irakiska oljeanläggningar.
När det gäller investeringar i miljövänlig energi anslöt sig företaget till ett multinationellt konsortium för att utveckla en vindkraftpark på 2 591 kvadratkilometer utanför Norges kust, med ytterligare investeringar i vindkraftsanläggningar i Storbritannien, USA och Danmark. Dessutom har den gjort investeringar för över 1 miljard pund i solfarmar i 12 amerikanska stater och i Portugal.
Under tiden bygger Shell upp ett elfordon för laddning av elfordon runt om i världen och utvecklar vätgasdrivna stationer i Kalifornien i väntan på starka trender för att förändra kundernas preferenser. Shell – genom sitt dotterbolag Linejump – köper för närvarande grön energi från 675 vindkraftparker, solfarmar och andra mestadels förnybara generatorer utspridda över Storbritannien och säljer den till företag samtidigt som de bygger Europas största batteri – som krävs för att kompensera för fluktuationer i produktion av förnybar energi på grund av väderproduktion – i staden Minety, 90 mil väster om London.
Det noteras dock att Shell är relativt försiktig och mindre investerad i grön energi jämfört med BP, med tanke på att konsumtionen av dess huvudsakliga erbjudande – olja – förväntas växa de närmaste åren.
Shell och BP kontra Brent
Eftersom båda bolagens nuvarande grundpelare är råolja – vars riktmärke kallas ”Brent”, skulle en undersökning av Brent-priserna kontra företagens aktiekurser vara i ordning.
Under åren har företagens aktiekurser visat allt högre korrelation med priset på Brent, vilket tyder på förbättringar av marknadskonsolideringen särskilt från 2015 och framåt.
Det noteras dock att all information om dessa företag inte kunde fångas i korrelationer ensam. Handlingen att förvärva energiproducerande tillgångar som oljefält är en kostsam process som ofta kräver år för att realisera vinster (om någon; ibland producerar ett inköpt fält inte så mycket som förväntat).
En mer intuitiv visuell jämförelse i syfte att göra en investering 2021 kan åstadkommas genom att jämföra Brents resultat mot de två europeiska rivalernas aktiekurser under året.
Detta ger en fascinerande bild: Trots Shells försiktighet när det gäller att sänka vinsterna i för närvarande oproduktiva gröna energitillgångar och BP:s relativt aggressiva tryck på gröna energitillgångar, har den senare varit den bäst presterande mellan de två samtidigt som den effektivt tjänar på stigande Brent-priser.
I själva verket hade BP gått från styrka under de senaste kvartalen och hade registrerat 3,2 miljarder pund i vinst under första kvartalet 2021. I jämförelse hade Shell registrerat 2,3 miljarder pund för samma period.
Sammanfattningsvis
Jämfört med aktiemarknadens riktmärke – S&P 500 – hade båda företags aktieresultat en brusande början till 2021.
Mot slutet av Q1 2021 hade båda företagen det andra av två fall under året fram till datum, från vilket Shell inte återfick sin tidigare resultat, till skillnad från BP. Eftersom Q2 2021 närmar sig sin slut, håller Shell dock på samma nivå som riktmärket. Om det fortsätter till höjder som BP återstår att se.
Det kan vara lite för tidigt att hålla kort i vardera företaget under lång tid, men lokaliserade fall och återhämtningar kan ge en smart investerare gott om möjligheter att göra en snabb vinst. Leverage Shares erbjuder 3X ETP på Shell (3RDS) och BP (3BP) samt Shorts (-1X) på Shell (SRDS) och BP (SBP).
Handla Leverage Shares produkter
Leverage Shares produkter kan handlas genom till exempel IG, men även på Londonbörsen för den som har ett konto hos en mäklare som erbjuder handel på denna marknad, till exempel DEGIRO. Vidare handlas Leverage Shares Single Stock ETPs på Euronext Amsterdam och Euronext Paris.
Internetmäklaren SAVR kickar igång veckan med några fantastiska nyheter: SAVR introducerar ett tak för det courtage deras kunder betalar som ligger på låga 99 kronor, något som gäller samtliga marknader. Flera konkurrenter har maxcourtage sedan tidigare, men det är begränsat till Norden.
Med andra ord ligger det courtage som kunder på SAVR betalar alltid mellan 1 och 99 kronor– oavsett vilken marknad du handlar på.
Huvudsakliga USP är
- 99kr max för alla marknader (konkurrenterba har bara ”fast pris” för Norden)
- Maxcourtage gäller samtliga aktiemarknader som SAVR erbjuder handel på – och så klart ETFer.
- Justerar automatiskt om du gör mindre transaktioner (då blir det en %), så du löper ingen risk att betala 99kr för en 1000kr transaktion (”automatiskt courtage”). Det finns alltså inte courtageklasser att hålla reda på hos SAVR.
The race to bolster European defence capabilities is well underway. Since the invasion of Ukraine, European leaders have intensified calls for increased defence spending. The continent, long reliant on US security guarantees, is now facing a critical inflection point. Recent moves by the US administration to engage with Russia without consulting its European allies or Ukraine have underscored the urgent need for Europe to take charge of its own defence. This geopolitical reality has forced European leaders to acknowledge that relying on US support is no longer a guaranteed strategy, accelerating discussions on independent military capabilities and funding mechanisms.
Why is European defence spending rising?
For decades, the US has outspent Europe on defence, contributing more than two-thirds of NATO’s[1] overall budget. However, NATO estimates that in 2024, 23 out of 32 members met the 2% GDP[2] defence spending target, compared to just seven members in 2022 and three in 2014[3]. More ambitious goals are being discussed. Poland is leading the way with a 4.12% of GDP defence budget, while discussions at NATO suggest some countries may need to increase spending to 3% or higher1.
Figure 1: NATO allies defence spending following Russia’s invasion of Ukraine
Source: Atlantic Council, WisdomTree. 2024 numbers are estimates. Iceland excluded as it does not have a standing army. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
Adding another layer of complexity is the US Department of Government Efficiency (DOGE) initiative, which is beginning to reshape US defence priorities. The shift from cost-plus to fixed-price contracts under DOGE is putting financial pressure on defence companies most exposed to the US, which may see constraints on long-term spending commitments. This could have two contrasting effects: while it may limit US capability to fund European defence through NATO, it could also drive European nations to increase domestic procurement and reduce dependency on US defence systems.
Additionally, emerging security threats, including cyber warfare, artificial intelligence (AI)-driven military technology, and the growing presence of authoritarian regimes, have reinforced the need for increased defence investments. Europe’s reliance on outdated Cold War-era military equipment is another critical factor, pushing leaders to modernise their arsenals.
How will Europe fund its defence expansion?
Ramping up defence spending is a monumental task, especially given high sovereign debt levels across Europe. Yet, leaders are exploring creative solutions to secure the necessary funding. One approach is to reallocate existing European Union (EU) budgets, with discussions centring on repurposing unspent Cohesion Funds and Recovery and Resilience Facility (RRF) loans. However, legal restrictions within EU treaties may limit their direct application to military expenditures.
Another potential route is the issuance of European Defence Bonds, mirroring the successful NextGenerationEU pandemic recovery fund. By pooling resources at the EU level, this could offer a coordinated and cost-effective funding mechanism.
At the same time, private investment and public-private partnerships are gaining traction. Defence contractors and institutional investors are increasingly seen as strategic partners in financing large-scale projects, particularly in weapons systems, cyber defence, and artificial intelligence. Governments may leverage these collaborations to accelerate procurement and technological advancements.
Despite these options, one thing is clear—Europe must find a sustainable funding model to support its defence ambitions without derailing economic stability. Whether through EU-level financing, national budget reallocations, or private-sector involvement, securing long-term defence investment will be paramount in ensuring Europe’s security and strategic autonomy.
Impact on defence stocks: can the strong run continue?
European defence stocks have had a strong run since 2022, driven by surging order books, government contracts, and the realisation that military spending is no longer optional. Over the past year, Europe defence stocks rose 40.8%, outpacing broader European equities (+11.4%)[4]. Defence stocks trade at a historical P/E[5] ratio of ~14x, slightly above the long-term average, though still below peak multiples[6]
There are three key trends fuelling defence stock momentum:
• Backlogs at record highs: European defence contractors are sitting on unprecedented order books, with consensus forecasting 2024-29 CAGRs[7] of ~11% for sales and ~16% for both adjusted EBIT[8] and adjusted EPS[9]. These growth rates compare to just 8%, 11% and 12%, respectively, for the 2019-24 period[10].
Figure 2: European defence sector growth forecast
Source: Company Data, Visible Alpha Consensus, WisdomTree as of 31 January 2025. Forecasts are not an indicator of future performance and any investments are subject to risks and uncertainties.
• Government commitments: with long-term contracts locked in and additional spending likely, demand visibility remains strong.
• EU’s push for strategic autonomy: The European Commission has proposed a European Defence Industrial Strategy (EDIS), aimed at spending at least 50% of procurement budgets within the EU by 2030 and 60% by 2035[11].
Conclusion: a new era for European defence
The European defence sector is entering a new era of investment and strategic autonomy. With rising geopolitical risks and uncertainty over US support, European nations are taking proactive steps to build a more robust and self-sufficient military ecosystem. While funding challenges persist, the momentum behind higher budgets, technological investments, and NATO commitments makes this shift not just necessary, but inevitable.
With the EU backing structural shifts in procurement, defence stocks remain well-positioned, particularly those with exposure to land (for example, ammunition, vehicles) and air (for example, air defence, missiles, drones) domains.
Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
[1] NATO = The North Atlantic Treaty Organization (an intergovernmental transnational military alliance of 32 member states).
[2] GDP = gross domestic product.
[3] NATO 2023 Vilnius Summit Declaration.
[4] Bloomberg, Europe defence stocks are represented by the MSCI Europe Aerospace & Defence Index and European Equities represented by MSCI Europe Index.
[5] P/E = price-to-earnings.
[6] Bloomberg as of 31 January 2025.
[7] CAGR = compound annual growth rate.
[8] EBIT = earnings before interest and taxes.
[9] EPS = earnings per share.
[10] Company data, Visible Alpha Consensus, WisdomTree as of 31 January 2025.
[11] European Commission: Joint communication to the European Parliament, the Council as of August 2024.
SAVR inför maxcourtage på 99 kronor
WINS ETF ger exponering mot industriföretag från hela världen
Europe’s defence awakening: strengthening security amid global shifts
4MMR ETF ger exponering mot försvarsindustrin
De bästa börshandlade fonderna för tyska utdelningsaktier
MONTDIV ETF är Sveriges första månadsutdelande ETF
100 gånger pengarna, aktier som gör 10 000 kronor till 1 miljon
Montrose lanserar Sveriges första månadsutdelande ETF
BlackRock lanserar aktivt förvaltad Fixed Income UCITS ETF
Investerarnas intresse kraftigt förändrat under februari 2025
-
Nyheter3 veckor sedanMONTDIV ETF är Sveriges första månadsutdelande ETF
-
Nyheter2 veckor sedan100 gånger pengarna, aktier som gör 10 000 kronor till 1 miljon
-
Nyheter4 veckor sedanMontrose lanserar Sveriges första månadsutdelande ETF
-
Nyheter4 veckor sedanBlackRock lanserar aktivt förvaltad Fixed Income UCITS ETF
-
Nyheter2 veckor sedanInvesterarnas intresse kraftigt förändrat under februari 2025
-
Nyheter4 veckor sedanNATO-anpassade Future of Defense ETF når en miljard USD i AUM
-
Nyheter6 dagar sedanWisdomTree lanserar europeisk försvarsfond.
-
Nyheter3 veckor sedanSprott Asset Management lanserar den första ETCen för fysiskt uran i Europa
