Eftersom priserna på olja, järnmalm och koppar har stigit de senaste månaderna har det pratats mycket om en råvaru-supercykel. Men vad betyder detta och varför spelar det någon roll? Hur skiljer det sig från en vanlig råvarucykel? Jean-Baptiste Berthon, Senior Cross-Asset Strategist på Lyxor Asset Management, ger oss en överblick och lyfter fram kopparns nyckelroll i energiomställningen.
I en vanlig råvarucykel stiger priserna med efterfrågan. Råvaruproducenter ökar produktionen tills utbudet överstiger efterfrågan, och priserna faller sedan tillbaka. I en supercykel klarar dock inte utbudet av att möta efterfrågan under en längre period, så att råvarupriserna fortsätter att stiga i år eller till och med årtionden.
Vad hindrar utbudet från att möta efterfrågan? Jo, företag behöver tid för att bygga upp kapaciteten att bryta mer metaller eller utvinna mer olja. Och de behöver fortfarande mer tid för att anställa och utbilda arbetare. Detta kan ta år. Så när efterfrågan ökar kraftigare än vad producenterna har räknat med kan de kämpa för att komma ikapp. Det är då en supercykel kan sätta in.
Ett sekel i supercyklar
Historiskt sett har supercyklar uppstått från djupgående förändringar i vårt sätt att leva – förändringar som drastiskt ökar vår aptit på varor. Under de senaste 120 åren har det funnits fyra sådana supercyklar.
Den första började på 1890-talet när USA:s industrialisering kom igång. Denna supercykel fortsatte fram till slutet av första världskriget, underblåst av efterfrågan på vapen.
Den andra startade på 1930-talet och höll i sig fram till 1950-talet. Det drevs av den utbredda adoptionen av bilar och av andra världskriget.
Den tredje löpte från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet. Det accelererade på 1970-talet när spänningarna i Mellanöstern avbröt oljeförsörjningen. Så småningom ledde dock alternativa energikällor till 1980-talets oljeöverflöd.
Den senaste supercykeln började när Kina gick in i Världshandelsorganisationen 2001. Kinas ekonomiska reformer och massiva urbanisering drev efterfrågan på råvaror till nya toppar. 2008 fick den globala finanskrisen ett abrupt stopp för detta.
Supercyklar i råvarupriser (BCPI-vikter,* 1899-2016)
Datakälla: Bank of Canada. *Ekonomer vid Bank of Canada använde Bank of Canadas råvaruprisindex (BCPI) för att söka efter bevis på supercykler med hjälp av ett asymmetriskt bandpassfilter. Detta är ett index över spot- eller transaktionspriser i amerikanska dollar för 26 råvaror. Originaldiagrammet kommer från Visual Capitalist.
Tidigare resultat är inte en tillförlitlig indikator på framtida resultat.
Vart ska vi nu?
Kan vi vara i de tidiga stadierna av en ny supercykel? Det finns några tecken på att vi kan vara det. Den här gången kan de djupgående förändringarna vara Covid-krisen och energiomställningen. Eftersom olje- och metallpriserna har skjutit i höjden de senaste månaderna har producenterna kämpat för att möta efterfrågan. Många skär ner sin kapacitet som svar på handelskriget mellan USA och Kina och Covid-pandemin, och det har gjorts lite investeringar i ny kapacitet.
Och efterfrågan kommer att stiga ytterligare. När Covid-19-vaccin rullas ut öppnar ekonomierna igen. Regeringar har aviserat massiva finanspolitiska stimulansprogram, och centralbankerna håller räntorna på eller nära noll. Låga räntor kan hjälpa till att underblåsa en råvaruboom när människor investerar i råvaror – särskilt guld – för att uppnå högre avkastning och undvika inflation. Samtidigt har den amerikanska dollarn försvagats den senaste tiden. Eftersom råvaror handlas i dollar kan en svagare dollar stimulera efterfrågan.
Är det annorlunda den här gången?
Om en supercykel kommer igång kommer den sannolikt att skilja sig något från sina föregångare. Det beror på att mycket av världens planerade finanspolitiska stimulanser har en distinkt grön nyans. President Bidens amerikanska jobbplan inkluderar investeringar på 174 miljarder dollar i elfordon, tillsammans med åtaganden om ren energi och grön infrastruktur. Europeiska unionen har tillkännagett det största gröna stimulanspaketet någonsin på över 500 miljarder euro medan Storbritannien har åtagit sig att ”bygga upp bättre”. Och Kina har aviserat ambitiösa koldioxidutsläppsmål för de kommande decennierna.
Denna betoning på energiomställningen innebär att varje begynnande supercykel sannolikt kommer att drivas av koppar snarare än fossila bränslen. Priset på koppar slog rekord i maj. Koppar används i både traditionell och grön infrastruktur. Den har också en avgörande roll i tillverkningen av elfordon.
Den nuvarande ökningen har drivits av efterfrågan från Kina och förvärrats av Covid-drivna störningar vid gruvor i Chile och Peru. Även om den kinesiska efterfrågan troligen kommer att dämpas, bör resten av världen ta tag i det. Så kopparpriset ser ut att vara klart för nya toppar.
Historisk utveckling för koppar (i $)
Källa: Lyxor International Asset Management, juni 2021. Tidigare resultat är inte en tillförlitlig indikator på framtida resultat.
Priserna på olja och naturgas har också stigit dramatiskt. OPEC+-gruppen har börjat vända sina senaste produktionsnedskärningar, men alla nya leveranser kommer sannolikt att absorberas ganska snabbt. Samtidigt har amerikansk skiffergas precis blivit lönsam efter år av förluster, så försiktiga producenter håller kapaciteten oförändrad.
Betoningen av ren energi i de olika stimulanspaketen kommer inte att ha en omedelbar inverkan på efterfrågan på fossila bränslen; traditionell energi krävs för att bygga grön infrastruktur. Men de långsiktiga konsekvenserna är mindre tydliga.
Vad betyder en supercykel för investerare?
Stigande råvarupriser signalerar en stor sak: inflation. En boom i råvaror kommer förr eller senare att leda till stigande priser över hela linjen. Det är dåliga nyheter för obligationsinnehavare; de flesta ränteprodukter erbjuder inte skydd mot inflation.
Sedan är det aktiemarknaden. Tidigare supercykler har börjat när råvarupriserna är låga och aktiekurserna höga – just de förhållanden då den nuvarande uppgången av råvaror började. Aktier handlas fortfarande på rekordnivåer, men det kan också tyda på att en supercykel är på gång. Tidigare supercykler har sammanfallit med aktier som fallit från sina toppar.
Men alla aktier är inte lika. Material- och energibolagens aktiekurser skulle kunna gå mycket bra om en supercykel sätter in. Och andra cykliska aktier kan dra nytta av en råvaruboom.
Vad talar emot?
Det finns dock några faktorer som kan hindra en supercykel från att få fäste. Om Kinas tillväxttakt avtar avsevärt, skulle även den globala efterfrågan på råvaror dämpas.
Teknik är ett annat wild card. Förbättringar av energieffektiviteten kan minska efterfrågan på fossila bränslen. Och så kunde också förbättrad återvinning och större industriell digitalisering.
Slutligen, om Biden-administrationen inte kan implementera sina stimulanspaket till fullo, kanske vi inte ser en råvaruboom i den skala som många förväntar sig.
Om händelserna 2020 lärde oss något så är det att våra förutsägelser är begränsade. Så en ny råvaru-supercykel är inte en säkerhet. Men det är en distinkt möjlighet – en som investerare bör ta på allvar när de tänker på hur deras portföljer är placerade.
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterar nedan kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA:
”Det mångmiljardbeloppsbaserade kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA är mer än bara ett energipartnerskap – det är grönt ljus för långsiktig efterfrågetillväxt inom uransektorn. I takt med att Storbritannien accelererar utbyggnaden av små och avancerade modulära reaktorer (SMR och AMR) kommer behovet av en stabil och säker försörjning av kärnbränsle att intensifieras.
”För uranbrytare representerar detta avtal en strukturell medvind. Partnerskapets betoning på att leverera upp till ett dussin nästa generations reaktorer – stödda av transatlantiskt samarbete – signalerar en pipeline av framtida bränslebehov värd flera miljarder pund. Med äldre brittiska reaktorer som närmar sig pensionering erbjuder dessa nybyggnationer en tydlig väg för efterfrågesubstitution och expansion, inte bara underhåll.
”USA har under tiden redan uttalat sitt mål att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten till 2050, vilket förväntas öka efterfrågan på kärnkraft från 100 GWe till 400 GWe.”
”Dessutom, i takt med att västerländska regeringar försöker minska beroendet av ryskt kärnbränsle, blir säkra försörjningar från Nordamerika, Australien och allierade producenter avgörande. Denna geopolitiska förändring kan leda till långsiktiga leveransavtal, lagerpåfyllning och prisstöd för uran.
”För uranproducenter och utvecklare är budskapet tydligt: nästa våg av kärnkraft är inte längre teoretisk – den händer och är politiskt stödd. Atlantpartnerskapet kan bli en hörnsten i framtida efterfrågan och ligga till grund för både spot- och långsiktiga kontraktsaktiviteter långt in på 2030-talet.”
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?