Blankningar var en av de centrala frågorna den amerikanska kongressen undersökte innan den antog Securities and Exchange Act 1934. Kongressen kongressen gjorde inga bedömningar om dess tillåtlighet. Istället gav kongressen Securities and Exchange Commission (SEC) möjlighet att reglera blankningar i syfte att förhindra missbruk. Varför är blankningar lagligt är den fråga vi tittar närmare på i denna artikel.
Blankningar blev lagligt
1937 antog SEC regel 10a-1, som också kom att bli känd som ”up tick regeln”, som sade att investerare kunder blanka aktierelaterade instrument först efter en prisuppgång från det tidigare avslutet. Att blanka i en nedgång var med några få undantag förbjudet. Denna regel hindrade blankningar till successivt lägre priser, en strategi som syftar till att artificiellt driva ned aktiekursen. Uptick-regeln möjliggjorde obegränsad närsäljning när marknaden rörde sig upp, ökade likviditeten och fungerade som en kontroll av uppåtriktade prisrörelser.
Trots sin nya rättsliga status och de synliga fördelarna med att sälja, var många beslutsfattare, tillsynsmyndigheter – och allmänheten – misstänksamma för övningen. Att kunna dra nytta av andras förluster på en björnmarknad verkade bara orättvist och oetiskt för många människor. Som ett resultat beordrade kongressen 1963 SEC att undersöka effekten av en kort försäljning på efterföljande prissättningar. Studien visade att förhållandet mellan blankningar och total volym i börsen ökade på en avtagande marknad.
1976 inleddes en offentlig undersökning av blankningar, testa vad som skulle hända om regel 10a-1 reviderades eller eliminerades. Börser och marknadsförespråkare motsatte sig dessa föreslagna ändringar och SEC drog tillbaka sina förslag år 1980 och lämnade kvar uptick-regeln.
Uptick-regeln kom att elimineras
SEC eliminerade så småningom uptickregeln 2007 efter en årslång studie som drog slutsatsen att förordningen gjorde lite för att begränsa missbruk och hade potential att begränsa likviditeten på marknaden. Många andra akademiska studier av effektiviteten av förbud mot blankningar fastslog också att förbud mot övningen inte mildrade marknadsdynamiken. Efter börsnedgången och lågkonjunkturen under 2008 krävde många att man skulle ha större restriktioner mot blankningar, inklusive att återuppta regeln för uptick. För närvarande har SEC i själva verket en alternativ upptagningsregel som inte är tillämplig på alla värdepapper och utlöses av ett prisfall om 10 procent eller större prisfall från dess tidigare stängning.
Den nakna blankningen
Trots att SEC beviljades status som statlig auktoritet under 20-talet och förlängde sin rätt i början av 2000-talet, betraktar vissa aktiehandlare kortförsäljningsrutinerna som rättsligt tvivelaktiga. Till exempel, i en ”naken kort försäljning” måste säljaren ”lokalisera” aktier att sälja för att undvika att ”sälja aktier som inte har bekräftats att existera.” I USA måste mäklare ha rimliga skäl att tro att aktier kan lånas så att de kan levereras i tid innan de tillåter en blankning.
Den som genomför en blankning löper risken att inte kommer att kunna leverera dessa aktier till den mottagande parten i kortförsäljningen. En annan förbjuden aktivitet är att sälja kort och sedan misslyckas med att leverera aktier vid tidpunkten för avveckling med avsikt att driva ned en tillgångs pris.
Slutsats
Under tider av marknadskris när aktiekurserna faller snabbt har regulatorn trätt in för att antingen begränsa eller förbjuda användning av blankning tillfälligt tills beställningen återställs. Begränsade värdepapper är de som identifieras av tillsynsmyndigheter som tror att de kan vara benägna att falla offer för moderna ”björnslag”. Effektiviteten av dessa åtgärder är emellertid en öppen fråga bland marknadsaktörer och tillsynsmyndigheter.
ETFer replikerar sitt index antingen fysiskt eller via syntetisk replikering – nu introduceras en ny replikeringsmetod av Scalable Capital
I ETF-världen sker det mindre och större produktrevolutioner då och då. En av dessa i år är förmodligen den nya ”hybridreplikeringen”. I den här artikeln tittar vi närmare på vad detta handlar om och vem som är först med att använda den i sina ETFer.
Som namnet ”hybridreplikering” antyder är denna nya replikeringsmetod en blandning av fysisk och syntetisk replikering.
ETFen replikerar således dynamiskt sitt underliggande index och kan använda både den ena och den andra varianten för att följa sitt index. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för brett diversifierade globala ETFer för att optimalt kunna följa respektive delmarknader.
Vi ska titta närmare på exakt hur detta fungerar och fördelarna och nackdelarna med denna metod om en stund. Men först ska vi titta på de grundläggande skillnaderna mellan de olika replikeringsmetoderna.
Skillnaden: Fysisk, syntetisk och hybridreplikering av ETFer
I grund och botten erbjuder varje form av replikering vissa fördelar och nackdelar. Det är därför det tidigare fanns tre olika replikeringsmetoder som ETFer kunde använda för att replikera sitt motsvarande index. Nu läggs hybridreplikeringsmetoden till:
(Fullständig) fysisk replikering används för att spåra lättillgängliga och mycket likvida marknader. ETF:er på DAX 40, FTSE 100 eller S&P 500 replikeras därför ofta direkt och fullständigt. De aktier som ingår är bland de största aktiebolagen i respektive land och är lätta att handla med. Dessutom är ansträngningen från ETF-leverantörernas sida att köpa några dussin eller några hundra aktier begränsad.
Optimerad sampling används huvudsakligen för stora index med flera tusen aktiebolag. För att följa ett globalt globalt aktieindex som MSCI ACWI IMI räcker det till exempel att köpa ett representativt urval på cirka 3 500 aktier istället för de cirka 9 000 aktier som indexet innehåller. Detta sparar ETFen, och därmed dig som investerare, pengar och är mycket mer effektivt.
Syntetisk replikering används företrädesvis för marknader som är svåra att komma åt, där direktköp av aktier är alldeles för dyrt eller försvåras av regulatoriska förhållanden. Swap-ETFer erbjuder också strukturella fördelar på vissa marknader – till exempel när det gäller källskattebesparingar. Mer om detta strax …
Hybridreplikering är en kombination av fysisk och syntetisk replikering. En ETF som använder hybridreplikering kan själv inom ETFen bestämma vilka marknader den vill replikera direkt via fysisk replikering och vilka marknader som är bättre inkluderade i portföljen via swappar.
Hybrida replikerande ETFer är för närvarande endast tillgängliga på aktieindex
Hur fungerar hybridreplikering med ETFer?
Styrkorna med den nya replikeringsmetoden är särskilt tydliga i brett diversifierade aktieindex som MSCI ACWI eller FTSE All World. Syftet med hybridreplikeringsmetoden är att kombinera fördelarna med fysisk replikering med fördelarna med den syntetiska replikeringsmetoden. Hur fungerar detta i praktiken?
Ett exempel är swap-ETFer på S&P 500, som har en avgörande fördel jämfört med sina fysiskt replikerande syskon – det finns ingen källskatt på utdelningar.
Hur då? Medan fysiskt replikerande ETFer måste betala minst 15 % källskatt på amerikanska utdelningar eftersom de investerar direkt i amerikanska aktier, byter en swap-ETF helt enkelt indexets avkastning med ett motsvarande finansinstitut (motparten eller swappartnern).
Inga amerikanska aktier krävs i ETFens bärarportfölj. Och där inga amerikanska aktier köps direkt uppstår ingen källskatt. Detta är också anledningen till att syntetiska ETFer på S&P 500 har något högre långsiktig avkastning än fysiska S&P 500-ETFer.
Med syntetiska ETFer kan investerare också dra nytta av en unik strukturell dynamik på den kinesiska lokala A-aktiemarknaden. Denna specifika aktiemarknad är starkt begränsad eller reglerad och erbjuder samtidigt en attraktiv miljö för professionella investerare (t.ex. hedgefonder) som följer marknadsneutrala strategier.
Dessa investerare har dock ofta begränsad tillgång, till exempel för blankning för att säkra sin marknadsrisk. Som ett resultat är dessa marknadsaktörer beredda att betala swap-motparterna i syntetiska ETFer (vanligtvis stora banker) en premie på den korta exponering som motparterna är exponerade för.
Denna extra premie förs delvis vidare till investerare i syntetiska A-aktie-ETFer och har historiskt sett lett till överavkastning. Premien kan fluktuera över tid och är främst beroende av efterfrågan från dessa marknadsaktörer.
Jämförelse
En nackdel med en syntetisk ETF jämfört med en fysiskt replikerande ETF är att den kanske inte kan genomföra värdepappersutlåning om den inte innehar de nödvändiga värdepapperen i sin portfölj. Många swap-ETFer använder ändå inte värdepappersutlåning. Detta är dock ett vanligt sätt för ETF:er att generera ytterligare intäkter för fondinvesterare.
Motpartsrisk med swap-ETFer
Med swap-ETFer anges ofta den så kallade motpartsrisken som en stor nackdel. Men är risken med swap-ETFer verkligen så stor? Det korta svaret är: Nej. Därför att:
Som regel innehar både ETFen och swap-motparten säkerhet i form av likvida värdepapper.
Denna säkerhet måste alltid fysiskt säkra minst 90 % av nettotillgångsvärdet (NAV). Eller tvärtom: motpartsrisken är begränsad till maximalt 10 % av fondens tillgångar och balanseras dagligen.
I praktiken är syntetiska ETFer ofta översäkrade (säkerhet > NAV) och du kan när som helst se säkerhetsportföljen och de valda swap-partnerna transparent på webbplatserna för många ETF-leverantörer.
Hittills har europeiska investerare inte lidit några förluster på grund av swap-motpartsrisk – inte ens under de allvarligaste kriserna (t.ex. 2008 och 2020).
Och det är här hybridreplikeringsmetoden kommer in i bilden – eftersom den till exempel kan användas för att syntetiskt replikera den amerikanska marknaden ”källskatteoptimerad” i en global ETF, medan den europeiska eller japanska aktiemarknaden fysiskt replikeras ”värdepappersutlåningskonformt”. Resultatet är faktiskt kombinationen av ”det bästa av två världar” – eftersom respektive ETF optimalt kan kartlägga motsvarande delmarknader beroende på de strukturella förhållandena och därmed möjliggöra en minimalt högre avkastning för dig som ETF-investerare.
Viktigt: Syntetiska ETFer kan också låna ut värdepapper från carrierportföljen. Det beror sedan på vilka värdepapper i carrierportföljen som är efterfrågade och hur. Med högre efterfrågan eller mindre likviditet kan till exempel vanligtvis högre avkastning uppnås än med mycket likvida värdepapper. Du kan läsa mer om detta i vår artikel om värdepappersutlåning med ETF:er.
Vilka ETFer använder den nya hybridreplikering?
I dag erbjuder endast en leverantör en ETF på MSCI ACWI med hybridreplikering: Xtrackers. Den Frankfurt-baserade kapitalförvaltaren har samarbetat med onlinemäklaren Scalable Capital för att lansera en global ETF.
iShares iBonds Dec 2031 Term EUR Corporate UCITSETF EUR (Dist) (31IG ETF) med ISIN IE000I2WYEU9, strävar efter att spåra Bloomberg MSCI December 2031 Maturity EUR Corporate ESG Screened index. Bloomberg MSCI December 2031 Maturity EUR Corporate ESG Screened-index följer företagsobligationer denominerade i EUR.
Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller under det angivna året (här: 2031) i indexet. Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade. Löptid: december 2031 (Denna ETF kommer att stängas efteråt).
Den börshandlades fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,12 % p.a. iShares iBonds Dec 2031 Term EUR Corporate UCITSETF EUR (Dist) är den billigaste och största ETF som följer Bloomberg MSCI December 2031 Maturity EUR Corporate ESG Screened index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) i ETFen delas ut till investerarna (Årligen).
Denna ETF lanserades den 5 november 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fondens mål är att uppnå avkastning på din investering genom en kombination av kapitaltillväxt och inkomst på fondens tillgångar, vilket återspeglar avkastningen från Bloomberg MSCI December 2031 Maturity EUR Corporate ESG Screened Index, fondens jämförelseindex.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
I denna text tittar vi närmare på olika börshandlade produkter för den som vill investera i Worldcoin. Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar Worldcoin. Vi har identifierar en stycken sådana produkter.
De olika produkterna skiljer sig en del åt, en del av emittenter av ETPer arbetar med så kallad staking för vissa kryptovalutor, vilket gör att förvaltningsavgiften kan pressas ned. Det är emellertid inte så att alla dessa börshandlade produkter är identiska varför det är viktigt att läsa på.
Börshandlade produkter som ger exponering mot Worldcoin
Precis som för många andra kryptovalutor och tokens finns det flera olika börshandlade produkter som spårar Worldcoin. Det finns faktiskt börshandlade produkter som är noterade på svenska börser vilket gör att den som vill handla med dessa slipper växlingsavgifterna, något som kan vara skönt om det gäller upprepade transaktioner i olika riktningar.
För ytterligare information om respektive ETP klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Nyheter3 veckor sedan
Nyheter4 veckor sedan
Nyheter4 veckor sedan