Det är ett år sedan EU införde sin förordning om hållbar finansiell information (SFDR). SFDR tillhandahåller ett ramverk för att klassificera ESG-risker och investeringsfonders sociala och miljömässiga påverkan.
Allt fler fonder har anammat detta sätt att rapportera, men det råder fortfarand en stor osäkerhet kring vad alla dessa termer egentlig står för.
Vi har därför ställt samman en lista på flera av dessa begrepp. Känner du att du saknar något så får du gärna höra av dig.
Agenda 2030
En universell agenda för hållbar utveckling antagen av FN:s medlemsländer 2015. Innehåller 17 globala mål som ska uppnås till år 2030.
Artikel 6
EUs klassificering av fonder som integrerar hållbarhetsrisker eller förklarar varför man inte gör det. En delkomponent av EUs action plan on sustainable finance.
Artikel 8
EUs klassificering av fonder som främjar ESG men saknar ett uttalat hållbarhetsrelaterat mål. Exkludering och integrering är inte nödvändigtvis tillräckligt för artikel 8. Breda sektor-, lands- och blandfonder. En delkomponent av EUs action plan on sustainable finance.
Artikel 9
EUs klassificering av fonder som har hållbara investeringar som mål. Målet ska ligga i linje med aktiviteterna definierade i EU:s taxonomi och målet ska utmanas, följas upp och mätas kvantitativt. Impact- och temafonder där hållbarhet styr val av bolag. En delkomponent av EUs action plan on sustainable finance.
Positiv screening
Ett tillvägagångsätt där ett företags ESG-prestationer jämförs med hur jämförbara företag (dvs. i samma sektor eller bransch) presterar inom området baserat på ett hållbarhetsbetyg. Alla bolag med en rating över ett definierat tröskelvärde betraktas som investerbara.
CDP
Uppmanar företag och städer att mäta, redovisa och minska sin klimatpåverkan.
Cirkulär ekonomi
I stället för att tillverka, köpa och kassera saker utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. När sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen.
Do No Significant Harm (DNSH)
Innebär att ett bolag bidrar positivt till ett eller flera av de sex uppsatta hållbarhetskriterierna i EUs taxonomi, utan att motverka något av de andra målen samtidigt.
EUs taxonomi
En delkomponent av EUs action plan on sustainable finance. Ett klassificeringssystem på EU-nivå för att definiera och underlätta hållbara investeringar. Består av en lista med ekonomiska aktiviteter som bidrar positivt till minst ett av de sex uppsatta hållbarhetskriterierna, utan att motverka något av de andra.
GHG-protokollet
Den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt protokollet redovisar man detta genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2, och 3 för att ge en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta eller indirekta.
GHG Scope 1
Består av direkta växthusgasutsläpp som bolaget har direkt kontroll över.
GHG Scope 2
Består av indirekta växthusgasutsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrvärmekyla.
GHG Scope 3
Består av indirekta växthusgasutsläpp, utöver inköpt energi, som sker utanför verksamhetens gränser. Man brukar dela in utsläppen i två kategorier beroende på om de sker före (uppströms) eller efter (nedströms) av den egna verksamhetskedjan.
Global Reporting Initative (GRI)
En internationell oberoende standardorganisation som hjälper företag, regeringar och andra organisationer att förstå och kommunicera deras effekter på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter och korruption.
Greenwashing
Innebär att företag eller organisationer skapar en bild av att de är miljövänliga i sin marknadsföring, samtidigt som åtgärderna de gör är verkningslösa eller åtminstone obetydliga i jämförelse med de negativa effekter verksamheten har på miljön.
Grön obligation
En obligation där kapitalet är öronmärkt åt olika former av miljöprojekt.
Net Zero
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C måste vi uppnå nettonollutsläpp senast 2050.
Parisavtalet
Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Bland annat syftar avtalet till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2°C, och sträva efter att begränsa den till 1,5°C.
Principal Adverse Impact (PAI)
Står för negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Syftar till att visa hur investeringsbeslut genom en finansiell aktör kan ha eller inte ha negativa konsekvenser för hållbar utveckling. Består av ett antal obligatoriska indikatorer som måste rapporteras årsvis, exempelvis utsläpp scope 1, 2, 3 samt koldioxidavtryck.
Proaktiv påverkansdialog
Många fonder upprätthåller en regelbunden dialog med sina innehav då de som långsiktiga investerare vill framföra våra synpunkter och förväntningar som vi har på våra innehav. En röd tråd i proaktiva dialoger är att uppmuntrar sina innehav att bli mer strukturerade i sitt hållbarhetsarbete och integrera det i samtliga delar av sin verksamhet.
Science Based Target (SBT)
Ett vetenskapligt verifierat mål som säger att bolaget åtar sig att arbeta i linje med de mål som satts upp inom ramen för Parisavtalet 2015. Bolaget måste inom två år från att de åtagit sig att sätta ett SBT (committed) sätta verifierbara mål som godkänts av SBT (targets set)
Science Based Target Initative (SBTi)
En organisation skapad av CDP, UN Global Compact, WWF och WRI med syfte att stödja bolag som önskar att minska sina utsläpp så pass mycket att världen kan uppnå Parisavtalet. SBTi verifierar att ett bolags målsättning och strategi är tillräckligt ambitiösa och allomfattande.
SFDR
EUs förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Syftar till att harmonisera regelverket, öka transparensen och jämförbarheten samt styra kapitalet för att främja omställning. Huvudpunkterna i SFDR är integration av hållbarhetsrisker, hänsyn till huvudsakliga negativa hållbarhetskonsekvenser, klassificering av fonder, rapportering och Taxonomin.
Sustainable Development Goals (SDGs)
Annat ord för FNs 17 hållbarhetsmål. De globala målen har i sin tur 169 delmål och drygt 230 globala inikatorer för hur arbetet ska genomföras och följas upp.
Sustainalytics
Ett bolag som bevakar drygt 19 000 företag globalt för att kontrollera branschtillhörighet och för att säkerställa att företagen lever upp till de internationella normer som formuleras i framför allt FN Global Compact.
Task Fore on Climate-related Financial Disclosures (TCFD)
Ett initiativ för att underlätta och förbättra för företag och organisationer att identifiera sina klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Över 1000 företag och organisationer världen över är med i TCFD.
UN Global Compact
FNs principer om hur företag bör agera i frågor om mänskliga rättigheter, anti-korruption, miljö och arbetsrätt.
UN PRI
Världens största samarbetsorgan för ansvarsfulla investeringar som hjälper kapitalförvaltare att integrera ESG-hänsyn i investeringsprocessen.
