Följ oss

Nyheter

Tretton händelser som kan påverka börserna 2016

Publicerad

den

Nedan listar vi Tretton händelser som kan påverka börserna 2016. Dessa händelser är så kallade svarta svanar. Teorin som ofta brukar benämnas

Nedan listar vi Tretton händelser som kan påverka börserna 2016. Dessa händelser är så kallade svarta svanar. Teorin som ofta brukar benämnas Black Swan Theory, eller Theory of Black Swan Events, brukar oftast beskriva en händelse som är av överraskande karaktär, en som dessutom har en betydande inverkan på någonting, till exempel på börsen.

Teorin har beskrivits av Nassim Taleb, prop trader på Wall Street, matematiker, professor vid Oxford University och Polytechnic Institute of New York University och före detta hedgefondsförvaltare, som under åren 2007 till 2010 gjorde sig en förmögenhet på det han kallar för ”svarta svanar”. Hans bok om svarta svanar beskrivs av Sunday Times som en av de tolv viktigaste böckerna sedan Andra Världskriget.

Prognossäsongen för 2016 kickade igång på allvar i samma ögonblick som vi rev den sista kalendersidan för 2015. Vi ser hur i stort sett varenda analytiker gör framtida prognoser baserade på befintliga rörelser och trender eller mer avancerade idéer som bygger på ”svarta svanar” – oväntade händelser som kan få stora konsekvenser.

Nedan har vi listat 13 olika scenarion och ser närmare på sannolikheten för att de skall inträffa. Vi tittar också på vilken påverkan de kommer att ha på de finansiella marknaderna om de inträffar.

Fortsatt volatilitet

Av alla de variabler som spelar en roll på de finansiella marknaderna är volatiliteten den som är svårast att förutsäga. Det främsta kännetecknet för volatiliteten är att den alltid stiger när det minst förväntas. Det finns emellertid skäl att anta att den höga volatiliteten från 2015 kommer sannolikt att fortsätta.

Vi ha för det första divergensen i penningpolitiken mellan de stora centralbankerna, Federal Reserve stramar åt medan ECB och Bank of Japan inför lättnader. Det finns också en hel del osäkerhet om oljan, är det låga oljepriset enbart en leveransfråga eller finns det också efterfrågerelaterade orsaker? Vidare ser vi hur ISM-indexet i USA har fallit till en nivå under 50 vilket också är en anledning till oro. Volatiliteten behöver emellertid inte alltid vara av ondo. Historiskt sett har volatila marknader rört sig högre och det är basscenariot för 2016. Historiskt sett är nio av tio geopolitiska konflikter icke-händelser från en investerares perspektiv

Upptrappning av konflikten mellan Saudiarabien och Iran

Detta är en allvarlig konflikt, men investerare överreagerar ofta på geopolitiska spänningar. För ett år sedan hade vi en konflikt mellan Ryssland och Ukraina, det ledde inte till ett nytt världskrig. Spänningarna mellan Ryssland och Turkiet har inte eskalerat heller. Historiskt är den bästa strategin för investerare att ignorera geopolitiska konflikter eftersom de alltid verkar vara icke-händelser från marknadernas perspektiv.

En kraschlandning för den kinesiska ekonomin

Avmattningen i den kinesiska ekonomin har pågått under en längre tid och har varat längre än någon trodde det skulle. Den kinesiska regeringen vidtar stimulansåtgärder men den ekonomiska tillväxten fortsätter att minska. Den officiella tillväxtsiffran är cirka sju (7), men inofficiella uppskattningar visar att den ligger närmare 3-4 procent. Det är emellertid tydligt att den kinesiska regeringen inte bara kommer att stå och se hur allt kollapsar. Det finns gränser för i vilken utsträckning en ekonomi kan kontrolleras, men om någon kan göra det, det är kineserna.

Donald Trump blir president

Detta är en händelse som vi har svårt att föreställa oss att den inträffar, men vi var av samma åsikt för ett halvår sedan och Donald Trump ligger fortfarande bra till i opinionsmätningarna. Han kan ha en chans att bli den republikanska kandidaten. I slutändan kommer han emellertid att få det svårt att vinna över Hillary Clinton.

Det amerikanska presidentvalet bör inte ha någon större inverkan på marknaderna, om du inte tror i presidentcykeln Den som gör detta bör inte äga aktier under 2016, men väl under 2017 och 2018. Det är nog mer sannolikt att vi får se en så kallad Brexit, att Storbritannien röstar för att landet kommer att ställa sig utanför EU, än att Donald Trump blir USAs president.

Brexit

Sannolikheten för Brexit är låg, men det är fortfarande mer sannolikt än att Donald Trump blir USAs nästa president. Som en följd av flyktingproblemet ökar anti-EU känslan i Storbritannien. En stor del av den brittiska befolkningen ser EU som en dyr papperstiger. Det är emellertid sannolikt att anta att sunt förnuft kommer att råda i folkomröstningen. Nya undersökningar visar att antalet EU-förespråkare minskar, men att de fortfarande utgöra en klar majoritet.

En starkare Euro

Grundscenariot är fortfarande att den amerikanska dollarn kommer att stiga som en effekt av FEDs räntehöjningar. Det finns en risk för att alla förväntar sig detta och redan positionerat sig för att det ska hända. Om den amerikanska tillväxten stagnerar och FED beslutar att inte höja räntorna ytterligare, kan det leda till en short squeeze.

I dagsläget är europeiska aktier att föredra framför sina amerikanska motsvarigheter eftersom de inte kommer att förändras mycket om euron uppvärderas med ett par procent.

Ytterligare räntehöjningar från FED

Detta verkar sannolikt och är vårt basscenario för 2016. FEDs ordförande Janet Yellen hade noga förberett marken för den första räntehöjningen som lämnade de finansiella marknaderna oberörda. Frågan är om samma sak kommer att hända i händelse av ytterligare räntehöjningar.

ECB förlorar sitt grepp om marknaden

”I slutet av 2015 stod det klart att ECB-chefen Mario Draghi hade haft en övertro och han har offentligt uppmanats av sina kollegor att lösa problemet. Stämningsläget inom ECB verkar vara mindre enhälligt positiv än vi trodde, vilket är värt att komma ihåg. Sammanfattningsvis ser det inte så illa ut i Europa, och ytterligare lättnader är mindre sannolikt än i Japan. Utmaningen ligger i det faktum att effekterna av politiken gradvis kommer att försvagas med tiden.

Rallyt i teknikaktier avstannar

Fantasin är mycket utbredd när det gäller teknikaktier i allmänhet och vissa bolag i synnerhet. Förväntningarna på Big Data, Internet of Things och Sharing Economy har alla blivit mycket optimistisk. Det går inte att projicera framåt med hjälp av befintliga trender på obestämd tid. Naturligtvis kommer vi att bevittna större förändringar, men det finns en risk för att dessa i stor utsträckning redan prissatts.

Råvarupriserna vänder uppåt efter år av nedgångar

Detta skulle vara trevligt och dessutom fullt möjligt, men frågan är inom vilken tidsram. Konflikten mellan Saudiarabien och Iran kan driva upp oljepriset, men det är inte något vi vill ska hända. Produktionsnivåerna är fortfarande höga samtidigt som efterfrågan inte har ökat betydligt. En mycket stark återhämtning på råvarumarknaden är inte riktigt något som vi ser framför oss.

Flyktingproblem förlamar Europa

Du kan se att det hända. Sverige har ”stängt” gränsen till Danmark, som i sin tur har ”stängt” gränsen till Tyskland. Det verkar inte finnas någon storskalig tydlig strategi. Frågan är om detta kommer att påverka marknaderna. Kanske kan det komma att ske, om allt missnöje kulminerar i en Brexit. ”

Konkurser på high yield marknaden

Det råder ingen tvekan om att vi kommer att se flera betalningsinställelser. Så länge den amerikanska ekonomin fortsätter att växa förväntar vi oss inte att det kommer att bli en flodvåg av konkurser. Om den ekonomiska tillväxten ebbar ut kommer vi att få se betalningsinställelser vilket i sin tur kommer göra det svårare för företagen att låna vilket skapar en ond cirkel. Om vi tittar på företagens nuvarande finansieringskrav så bör inte detta utgöra ett stort hot under vare sig 2016 eller 2017, med undantag för energibolagen.

Inflationen

En oväntad återkomst höga nivåer av inflation skulle vara det bästa exemplet på en svart svan, men det är svårt att se att detta kommer att inträffa. Kanske kan det inträffa som en följd av en stram amerikanska arbetsmarknad och stigande löner i Kina, men dessa är båda dessa händelser är fortfarande långt borta. Om inflationen återuppstår kommer det att vara helt oväntat och effekterna på finansmarknaderna – i synnerhet obligationsmarknaden – kommer att vara enorma. Detta är en av de händelser som kan påverka börserna 2016.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Vilken typ av sektor ETFer finns det?

Publicerad

den

Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.

Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.

Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.

Två sektorsklassificeringssystem

De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:

  • Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
  • Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.

GICS vs. ICB klassificering i en överblick

GICSICB
Nivå 111 sektorer10 industrier
Nivå 224 industrigrupper10 supersektorer
Nivå 368 Industrier41 sektorer
Nivå 4157 Subindustrier115 subsektorer
51 000 aktier>75 000 aktier

MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.

Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar

Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.

Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…

  • … till undersektorn flyg- och rymdfart
  • … som är en del av flyg- och försvarssektorn
  • … som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
  • … som sitter inom Industribranschen

Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.

Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.

Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.

Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse

GICSICB
EnergyOil and Gas
MaterialsBasic Materials
Health CareHealth Care
IndustrialsIndustrials
FinancialsFinancials
Information TechnologyTechnology
Telecommunication ServicesTelecommunication
UtilitiesUtilities
Consumer StaplesConsumer Goods
Consumer DiscretionaryConsumer Services
Real Estate

Uppe i det blå

Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.

  • Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
  • Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.

Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.

Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.

Sektorer, regioner och optimerade ETFer

Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer

Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.

En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.

Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.

Återigen, se tabellen nedan.

Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.

Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.

ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.

Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.

En översikt över utbudet av sektor ETFer

RegionBasindexAntal investeringsbara sektorer på basindexEmittentFörvaltningskostnad
Utvecklade marknaderMSCI World10Xtrackers, Amundi, SPDR0.30 – 0.35%
EuropaSTOXX Europe 60010 + 8 undersektorerXtrackers, iShares, Amundi0.30- 0.50%
EuropSTOXX Europe 600 Optimised10 + 8 undersektorerInvesco0.30%
EuropaMSCI Europe10 + 2 undersektorerSPDR, Amundi0.25 – 0.30%
USAS&P Select Sector Capped 20%9Invesco0.30%

Fortsätt läsa

Nyheter

LVLD ETF investerar i ett urval av företag världen över med låg volatilitet

Publicerad

den

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Den börshandlade fonden investerar i ett urval av företag världen över som är optimerade enligt låg volatilitet och ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).

ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,25 % per år. Utdelningen i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist är en mycket liten ETF med 1 miljon euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 23 september 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla LVLD ETF

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
gettexEURLVLD
XETRAEURLVLD

Fortsätt läsa

Nyheter

Den europeiska ETF-revolutionen: Skiftet som ritar om kartan för kapitalförvaltning

Publicerad

den

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.
Men bakom de imponerande rekordsiffrorna pågår en fundamental strukturell förändring. En djuplodande rapport från storbanken Citi (i samarbete med Deloitte) visar att marknaden har gått in i en ny fas. Det räcker inte längre för fondbolag att bara ”paketera om” en traditionell fond och lansera den på börsen. Kampen om investerarnas kapital avgörs nu bakom kulisserna: genom avancerad operationell infrastruktur, strategiska distributionsmodeller och innovativa replikeringsmetoder.

För dig som investerare innebär denna mognadsprocess ett explosionsartat utbud av nya strategier, lägre dolda kostnader och bättre likviditet. Låt oss dyka djupt ner i drivkrafterna bakom den europeiska ETF-boomen och se vad som formar framtidens börshandlade fonder.

Aktiva ETF:er – Den nya frontlinjen

Historiskt har börshandlade fonder nästan uteslutande förknippats med passiv indexförvaltning – som att köpa en billig korg som slaviskt speglar OMXS30 eller S&P 500. Men rapporten från Citi belyser ett dramatiskt skifte.

Även om aktiva produkter i dagsläget bara står för cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet i Europa, exploderar utbudet. Under det senaste året har nästan hälften (46 procent) av alla nylanserade ETFer varit aktivt förvaltade.

Traditionella kapitalförvaltare, som tidigare hållit sig till klassiska aktiefonder, inser att de måste erbjuda sina strategier i det börshandlade formatet. För investeraren innebär detta att du numera kan köpa en aktivt förvaltad portfölj, där experter handplockar aktier, men med alla de fördelar som en vanlig ETF ger: handel i realtid på börsen, hög transparens och ofta en betydligt lägre prislapp än traditionella aktiefonder.

Syntetiska ETFer gör en stark comeback

En av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser är den förnyade momentumet bakom syntetiska (swap-baserade) börshandlade fonder, i synnerhet för exponering mot den amerikanska aktiemarknaden. Det syntetiska kapitalet har i Europa vuxit till över 409 miljarder dollar – en ökning med över 50 procent på drygt ett år.

Varför väljer kapitalförvaltare och investerare syntetisk replikering framför fysisk (där fonden faktiskt köper de underliggande aktierna)? Svaret stavas skatteeffektivitet.

Genom att använda finansiella kontrakt (swappar) med en investmentbank som motpart kan en UCITS ETF som följer ett amerikanskt index (till exempel S&P 500) helt undvika den amerikanska källskatten på utdelningar (så kallad withholding tax). För en fysiskt replikerad fond baserad på Irland försvinner 15 procent av utdelningen i skatt, och för fonder baserade i Luxemburg försvinner 30 procent. En syntetisk ETF kan genom sina kontraktstruktur nå en effektiv källskatt på 0 procent enligt de amerikanska skattereglerna (Hiring Incentives to Restore Employment Act, sektion 871(m)).

Denna dolda skattefördel kan ge en extra avkastning på mellan 0,20 % och 0,40 % per år till investeraren – en skillnad som på lång sikt har enorm betydelse för totalavkastningen.

Det operationella ekosystemet: Tre vägar till marknaden

För att en börshandlad fond överhuvudtaget ska fungera och ha hög likviditet krävs ett komplext nätverk av aktörer, däribland Authorized Participants (auktoriserade deltagare, eller AP:er) och Market Makers (garanter). Det är AP:erna som skapar och makulerar andelar i fonden i den så kallade primärmarknaden, vilket säkerställer att priset på börsen (sekundärmarknaden) ligger så nära fondens faktiska substansvärde (NAV) som möjligt.

Citi poängterar i sin analys att etablerade fondbolag som vill ge sig in i ETF-matchen står inför ett vägskäl gällande sin operationella modell. Att driva en ETF kräver helt andra system för likviditetshantering än en traditionell fond. Rapporten identifierar tre huvudsakliga vägar:

  1. In-house (Egen regi): Fondbolaget bygger upp hela infrastrukturen själv. Detta ger full kontroll och bäst långsiktig ekonomi, men kräver enorma investeringar och tar lång tid.
  2. Hybrid Outsourcing: Kapitalförvaltaren behåller kontrollen över portföljen och distributionen, men outsourcar den dagliga administrationen och kontakten med AP-nätverket till specialistbanker (såsom Citi).
  3. White-Label-plattformar: En snabbväg till marknaden där en extern plattform står för strukturen, tillstånden och börsnoteringen, medan fondbolaget bara agerar underleverantör av själva investeringsstrategin. (Detta är ett segment där stora aktörer som just Citi nu kliver in hårt för att utmana de mindre nischspelarna).

Det regulatoriska skyddet: Varför UCITS är en global guldstandard

När du handlar börshandlade fonder i Europa möter du nästan alltid akronymen UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) i fondnamnet. Detta är det europeiska regelverket för publika fonder, och det fungerar som ett strikt konsumentskydd. Citis genomgång påminner om de hårda krav som ställs på en UCITS-fond:

Diversifiering (5/10/40-regeln): En enskild aktie eller utgivare får maximalt utgöra 10 procent av fondens totala värde. Dessutom får de innehav som väger mer än 5 procent tillsammans inte överstiga 40 procent av fondens totala portfölj. Detta förhindrar att en ETF blir alltför sårbar mot ett enskilt bolags fall.

• Likviditetskrav: Fonden får endast investera i likvida, överlåtbara värdepapper. Direkta investeringar i illikvida tillgångar som fysiska fastigheter, råvaror (direktägda) eller renodlat riskkapital (private equity) är förbjudna.

• Motpartsrisker: För syntetiska ETFer får exponeringen mot en enskild swap-motpart aldrig överstiga 10 procent av fondens substansvärde. Resten måste vara säkrat med högkvalitativa säkerheter (collateral) som uppdateras dagligen.

Det är detta rigorösa regelverk som gjort europeiska börshandlade fonder till en exportsuccé. Det är i dagsläget olagligt för svenska privatpersoner att köpa amerikanskt noterade ETFer (på grund av EU-krav gällande faktablad, PRIIPs KID), vilket har gjort att intresset för de Europanoterade UCITS-alternativen har skjutit i höjden. Fonderna registreras oftast i finansiella nav som Irland eller Luxemburg, men kan enkelt handlas i svenska kronor direkt via din svenska nätmäklare.

De två sidorna av ETF-marknaden

För att summera de viktigaste strukturella trenderna som Citi lyfter fram, kan vi dela upp det moderna utbudet av börshandlade fonder i två huvudkategorier:

EgenskapFysiska / Traditionella ETF:erSyntetiska & Aktiva ETF:er
ReplikeringsmetodKöper de faktiska, underliggande aktierna/obligationerna.Använder finansiella swappar eller derivat för att nå exponering.
StrategiPrimärt passiv indexföljning (t.ex. världsindex).Ofta nischade teman, USA-index (skattefördel) eller aktiv förvaltning.
SkatteeffektivitetDrabbas av standardsatser för källskatt på utdelningar.Kan optimeras till 0 % källskatt på amerikanska aktier.
Operationell komplexitetLägre motpartsrisk, enklare struktur.Kräver avancerad riskkontroll och daglig hantering av säkerheter.

Vad betyder detta för dig som investerare?

Slutsatsen i Citi och Deloittes rapport är glasklar: marknaden för börshandlade fonder i Europa är inte längre en omogen utmanare – den håller på att bli den dominerande formen för kapitalallokering. Den tilltagande konkurrensen från amerikanska jättar som nu etablerar sig i Europa, i kombination med den tekniska utvecklingen, pressar avgifterna samtidigt som innovationsbördan ökar.

För dig som besöker etfmarknaden.se innebär den här utvecklingen fantastiska möjligheter. Du är inte längre begränsad till enkla indexprodukter. Oavsett om du vill ta rygg på en aktiv stjärnförvaltare via en aktiv börshandlad fond, maximera din avkastning i en skatteoptimerad syntetisk S&P 500-ETF, eller bygga en robust global basportfölj, har det operationella maskineriet bakom kulisserna aldrig varit starkare, säkrare eller mer effektivt.

Framtiden för sparande är här – och den handlas i realtid på börsen.

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära