Sockerpriserna har återhämtade sig från efter de att blankarna täckte sina korta positioner i sockerterminer efter att väderprognoser visade på lägre chansen för regn, det vill säga torrare väder i Brasilien. Sockerpriserna har initialt varit under press efter tecken på en kraftig ökning av Brasiliens sockerproduktion.
I förra veckan rapporterade Unica att Brasiliens sockerproduktion från centrum och syd steg med +68,5 procent på årsbasis under andra halvan av januari till 28 000 ton och att sockerproduktionen under skördeåret 2023/2024 till och med januari ökade med 25,5 procent på årsbasis till 42,129 MMT. Samtidigt krossas mer sockerrör för socker än etanol, eftersom 49,04 % av sockerröret krossades under skördeåret 2023/2024 till och med januari för sockerproduktion jämfört med 45,95 procent förra året.
Oron för global sockerproduktion är positiv för sockerpriserna efter att Thai Sugar Millers Corp sänkte sin sockerproduktionsuppskattning för Thailand 2023/2024 till mellan 7 och 7,5 MMT från en novemberuppskattning på mellan 7 och 8 MMT.
Indian Sugar Mills Association (ISMA) rapporterade den 31 januari att Indiens sockerproduktion 2023/2024 under perioden oktober-31 januari sjönk med 3,2 procent på årsbasis till 18,7 MMT. För hela regleringsåret förutspår ISMA att Indiens sockerproduktion 2023/2024 kommer att uppgå till 33,05 MMT, en minskning med 9,7 procent från 36,6 MMT 2022/2023. Indiens väderdepartement sa att årets monsunregn (jun-sep) var sex procent under genomsnittet, det värsta monsunregn på fem år. I oktober förlängde Indien restriktionerna för sockerexport från den 31 oktober tills vidare i ett försök att upprätthålla tillräcklig inhemsk försörjning. Indien tillät endast sockerkvarnarna att exportera 6,1 MMT socker under säsongen 2022/2023 efter att ha låtit dem exportera rekordhöga 11,1 MMT året innan. Indien är den näst största sockerproducenten i världen.
Indiskt sockerexportförbud ger stöd till sockerpriserna
Sockerpriserna får också stöd från tecken på att Indiens förbud mot sockerexport kommer att bibehållas efter att Indien nyligen tillkännagav en 50 procentig exportskatt på melass från sockerraffinering.
Tidigare denna månad förutspådde Thai Sugar Millers Corp att Thailands sockerproduktion 2023/2024 skulle falla med 32 procent på årsbasis, till 7,5 MMT, till följd av en svår torka. Det är den lägsta nivån på 17 år.
Nederbörden i Thailand har varit lägre än förra året, och väderfenomenet El Niño kan ytterligare minska nederbörden under de kommande två åren. Sockerkvarnar i Thailand rapporterar den lägsta avkastningen från krossade sockerrör i år på minst 13 år. Thailand är världens tredje största sockerproducent och den näst största sockerexportören.
Oro för att El Niño skulle kunna störa den globala sockerproduktionen kan även detta komma att driva upp sockerpriserna. El Niño ger vanligtvis kraftiga regn i Brasilien och torka i Indien, vilket påverkar produktionen av dessa länders sockergrödor negativt. Senast El Niño orsakade torka i Asien var 2015 och 2016, vilket fick priserna på socker att skjuta i höjden.
USDA förutspådde i sin halvårsrapport som släpptes den 23 november 2023, att den globala sockerproduktionen 2023/2024 skulle stiga med 4,7 procent på årsbasis till rekordnivåer på 183 MMT och att den globala sockerkonsumtionen 2023/2024 skulle öka med 1,2 procent på årsbasis till rekordnivån 178 MMT. USDA förutspådde också att globala sockerlagren 2023/2024 skulle falla med 13,3 procent på årsbasis till 33 MMT, den lägsta nivån på tretton år.
HSBC Nasdaq Global Climate Tech UCITS ETF USD (Acc) (H41V ETF) med ISIN IE000XC6EVL9, försöker följa Nasdaq CTA Global Climate Technology-index. Nasdaq CTA Global Climate Technology-index spårar företag från hela världen som arbetar med lösningar för att bekämpa klimatförändringar.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,50 % p.a. HSBC Nasdaq Global Climate Tech UCITSETF USD (Acc) är den enda ETF som följer Nasdaq CTA Global Climate Technology index. Denna ETF replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 11 oktober 2023 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Fonden strävar efter att så nära som möjligt följa avkastningen för NASDAQ CTA Global Climate Technology Index (indexet), samtidigt som den främjar miljömässiga, sociala och/eller styrningsegenskaper (ESG). Fonden kommer att investera i, eller få exponering mot, aktier i företag som utgör indexet. Fonden är kvalificerad enligt artikel 8 i SFDR.
Investeringspolicy
Indexet är ett modifierat börsvärdesindex som är utformat för att mäta resultatet för ett urval av företag inom den globala klimatteknikindustrin som driver övergången till en koldioxidneutral global ekonomi över aktiemarknader över hela världen, enligt indexleverantören. Företagen väljs ut för att ingå i indexet baserat på klassificering av Consumer Technology Association (CTA). Indexet är konstruerat genom att exkludera företag: involverade i produktionen av kontroversiella vapen, termiskt kol samt olja och gas.
Fonden förvaltas passivt och syftar till att investera i bolagens aktier i generellt sett samma proportioner som i Index. Fonden kan investera upp till 10 % av sina tillgångar i andra fonder, upp till 35 % av sina tillgångar i värdepapper från en enskild emittent under exceptionella marknadsförhållanden och upp till 10 % av sina tillgångar i totalavkastningsswappar och differenskontrakt. Se prospektet för en fullständig beskrivning av investeringsmålen och användningen av derivat.
Handla H41V ETF
HSBC Nasdaq Global Climate Tech UCITSETF USD (Acc) (H41V ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig på. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialistnischer.
Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar djurriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras företagen, det vill säga aktier, som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet.
… till undersektorn flyg- och rymdindustri
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Naturligtvis använder kommentatorer ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i luften
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer. Sektor ETFer finns i regionala och globala smaker. Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World. Det finns också sektor-ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.
Amundi JPX Nikkei 400 UCITSETF Daily Hedged USD (JPHU ETF) med ISIN LU1681039217, försöker följa JPX-Nikkei 400 (USD Hedged) index. JPX-Nikkei 400 Daily (USD Hedged)-index spårar 400 japanska aktier. Aktierna väljs i huvudsak utifrån avkastning på eget kapital och ackumulerat rörelseresultat. Valuta säkrad till US-dollar.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % p.a. Amundi JPX Nikkei 400 UCITSETF Daily Hedged USD är den billigaste och största ETF som följer JPX-Nikkei 400 (USD Hedged) index. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i denna ETF ackumuleras och återinvesteras.
Amundi JPX Nikkei 400 UCITSETF Daily Hedged USD är en liten ETF med tillgångar på 48 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 28 maj 2015 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
AMUNDI JPX-NIKKEI 400 UCITSETF – DAILY HEDGED USD (C) försöker replikera så nära som möjligt utvecklingen av utvecklingen av det yendenominerade JPX-Nikkei 400-indexet (återinvesterade nettoutdelningar), oavsett om trenden är stigande eller fallande och har en månatlig valutasäkring i USD. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot ett urval av japanska aktier utvalda enligt kvantitativa kriterier och kvalitativa kriterier för bolagsstyrning, och viktade enligt deras börsvärde.