Följ oss

Nyheter

Så här går börsen i dag 20170728

Publicerad

den

Så här går börsen i dag 20170728 är en analys som kommer från Axiers analysarkiv och skrevs den 28/7-2017. Analyserna i arkivet är tillgängliga för Axiers betalande prenumeranter.

Så här går börsen i dag 20170728 Våra OMX-analyser kan fungera som ett av flera beslutsstöd för den som handlar med börshandlade fonder, ETFer, som följer Stockholmsbörsens index, till exempel XACT OMX eller SpotR, nedan finner Ni Så här går börsen i dag 20170728. Vill Du också läsa dem varje dag? Anmäl Dig för en provprenumeration på Axiers hemsida.

Anmäl Dig här för att prova Axier dagliga tekniska analyser

OMXS 30 balanserar på slak lina

(C 1 570,48 H 1 581,11 L 1 570,24)

OMX S30 skapade en topp den 25 juli förra året vid 1 397 för att sedan falla några dagar till den 3 augusti. Från den lågpunkten inleddes en ny uppgång, som skapade den stigande trend vi sett sedab dess.

Index har de senaste dagarna försökt stiga efter tre lågpunkter inom intervallet 1 565-1 570. Den 26 juli var lägsta notering på 1 565, där de övriga två hamnat inom det relaterade intervallet. Jag hade velat se en uppgång som gav mer innan en nedgång tog vid men om vi får ett genombrott av 1 565 nu och en stängning under denna nivå är vägen öppen till 1 550 med 1 548, som det viktiga stödet. Värdet 1 548 är det samma som vi fick in den 7 mars 2000 och som då gav ett rekord och sedan levererade en kraftig nedgång under de följande 2,5 åren. Den 1 december 2015 fick vi in en lägre topp på 1 547 innan index föll in till den 11 februari 2016, vilket gör området kring 1 548 till ett viktigt stöd.

MA 200 är idag värdet 1 560-1 561, vilket per automatik ger ett stöd och ett hinder för fortsatt nedgång även om det bara blir tillfälligt.

De dagsbaserad tekniska indikatorerna nedan är nere på låga nivåer, vilket ger oss anledning att bevaka en lågpunkt de närmaste dagarna inför en motreaktion uppåt.

De veckobaserad tekniska indikatorerna nedan är fallande och ger oss anledning att inte förvänta oss någon större uppgång under rådande signaler.

Stochastic

Lång sikt: Månadsstochastic 85,0 och 88,2 fallande

Medellång sikt: Veckostochastic 29,1 och 55,5 fallande

Kort sikt: Dagsstochastic 8,8 och 13,6 fallande

Tidscykler på börsen

(Uppdaterad 27 juli -17)

Vi har oftast en kort rytm på 2 månader, som rullar från topp till topp eller från lågpunkt till lågpunkt. Ibland ger denna rytm topp till lågpunkt eller lågpunkt till topp. Men rytmen på 2 månader (60-61 dagar) finns ofta med i spelet. Under året har vi haft denna rytm som vi följt från toppen den 16 mars (1 603) via 16 maj (1 657) och nu senast måndagen den 17 juli med 1 652, som högst. I och med att denna senare topp kom in några punkter (5 pktr) lägre än den 16 maj, ser vi detta kortsiktigt som en negativ signal nu i nedgången från måndagen den 17 juli.

Nästa rytm på 2 månader vi vill bevaka är den från toppen den 2 juni. Frågan är om den ska ge en rörelse från topp till lågpunkt nu kring den 2 augusti.

30 månader är ytterligare en tung cykel på börsen. Den är det samma som 2,5 år och 130 veckor. Denna cykel jobbar ibland tillsammans med rytmen på 135 (3×45) veckor, som är drygt en månad (35 dagar) längre.

Tar vi toppen 1 719 den 19 mars 2015 och lägger på 30 månader hamnar vi kring den 19 september i år. 135 veckor från samma tidpunkt ger oss tiden kring den 24 oktober i år.

Detta senare datum sammanfaller med 30 månader från toppen och rekordet 1 720, den 27 april 2015, vilken ger oss tiden kring den 27 oktober i år, som viktig.

Vi har därmed två viktiga punkter under hösten med dessa tunga rytmer. Det ger oss 18-22 september, 23-27 oktober. Frågan är om börsen håller hela vägen till någon av dessa toppar och levererar årets högsta notering då. Det intressanta med 18-22 september är att Tyskland genomför sitt val under söndagen den 24 september.

Cykeln på 26 månader (=113 veckor=790-791 dagar) är alltid intressant speciellt om vi kombinerar denna rytm med den på 780 dagar. I beräkningarna utgår vi alltid från viktiga toppar eller bottnar, när vi lägger fokus på dessa båda rytmer.

När det gäller index är det kring halvårsskiftet i år aktuellt med att utgå från rekordet 1 720 den 27 april 2015 men även 29 maj (1 669), som gav den lägre toppen och säljsignalen 2015. Den senare är aktuellt, när vi kommit in mot slutet av juli månad.

Startar vi med den 27 april 2015 landar vi under senare delen av juni månad och in mot halvårsskiftet, där perioden 26 juni fram till fredagen den 30 juni är intressant om vi använder oss av 26 månader. Lågpunkten den 30 juni vid 1 603 blev avgörande denna gång och reaktionen blev följdriktigt uppåt.

Indextoppen

Årets indextoppen 1 659 kom in under tisdagen den 20 juni och får tillskrivas rytmen på 780 dagar från den 27 april 2015. Den sammanstrålade med rytmen på 27 månader från toppen 1 719 från den 19 mars 2015. Två olika tidsrytmer som sammanstrålar i en punkt ger i de allra flesta fall en tydlig reaktion, vilket vi nu också fått med ett fall på 3,4 procent på endast 10 dagar. Alltid lika spännande, när dessa längre rytmer skapar reaktionspunkter.

Topparna för index den 9 maj (1 655) och 16 maj (1 657) i år kom in med olika rytmer. Toppen den 16 maj styrdes av de kortare rytmerna med toppar den 16 december 2016 och den 16 mars i år. Dessa kortare rytmer på 5 och 2 månader blev avgörande på detaljnivå, när de samverkade den 16 maj i år. 9 maj reagerade på rytmen på 780 dagar, se mer nedan.

De båda indextoppar på 1 719 respektive 1 720 från den 19 mars -15 respektive 27 april -15 gav oss, med rytmen på 780 dagar, den 8 maj -17 respektive tisdagen den 20 juni -17 (årets högsta notering 1 659). Den 8 maj var extra intressant efter valet i Frankrike. Toppen 1 655 kom in den 9 maj, vilken gav en reaktion nedåt för index men ännu tydligare i en del enskilda aktier.

Indextoppen den 16 maj kom in på 1 657 och får ses som en del av den toppformation, som skapats under tiden 9 maj -20 juni. Vågmässigt är jag inne på att den 9 maj kan ha varit toppen och att den 16 maj ingår i rekylen, som pågick till måndagen den 3 juli.

Rytmen på 10 månader från lågpunkten den 6 juli 2016 gav oss också måndagen den 8 maj som reaktionspunkt, vilket ytterligare förstärkte budskapet om en reaktion nedåt. Här blev det också en marginell förskjutning, då toppen den 9 maj vid 1 655 blev avgörande, dels för index men framförallt för de aktier (i första hand bankerna) som bottnade den 6 juli -16. Med samma utgångspunkt (6 juli-16) förväntar vi oss nu ännu en reaktion på årsdagen nu i slutet av veckan 3-7 juli -17, då det handlar om årsdagen. Den 6 juli i år gav 1 610, som lågpunkt, vilket ökar sannolikheten för en reaktion uppåt därefter.

14 månader från toppen 1 432 den 14 mars -16 gav oss den 14 maj i år och en sammanstrålning via 1 657 den 16 maj. 15 månader från samma topp gav nu senast toppen vid 1 657 den 14 juni.

Alla beskrivna rytmer ovan är en anledning till att index rört sig i sidled under de senaste 9 veckorna.

Det är endast tiden vi arbetar med i alla rytmer ovan. Det krävs sedan en harmoni mellan tid och pris för att en reaktion ska bli mer än tillfällig. Tid och pris i harmoni sker sällan och därför ä’r det en viktig punkt när de sammanstrålar. Med tid och pris i harmoni eller som vi också uttrycker det att tid och pris har ett matematiskt samband blir det hela mycket mer betydelsefullt. Detta fick vi den 14 juni med en skillnad i index på 225 punkter och tiden 15 månader (14 mars -16 till 14 juni -17). Vi vet ju att 15×15 är detsamma som 225. Det ger oss ett samband på 1:15, vilket i dessa sammanhang är ett ovanligt samband men tillräckligt för att vi skulle förvänta oss minst en tillfällig reaktion nedåt.

Gör vi om 15 månader till dagar är det 450 dagar (360+90 grader av året). Då blir det hela mycket intressantare. Vi får då, 225:450 vilket blir 1:2 och med denna relation ser vi betydelsen i denna relation tydligare och anledningen till svängningarna efter den 14 juni.

Tidigare viktiga toppar och bottnar

(Uppdaterad 27 juli -17)

Årets högsta notering 2017 är på 1 659 och från den 20 juni. Vi har sedan den 9 maj sett ett flertal toppar i intervallet 1600-1 659 dram till och med den 20 juli, då 1 600-nivn bröts och gav en negativ signal och förväntad nedgång på 50-53 punkter.

Rekordnoteringen 1 720 kom in den 27 april 2015. Den 19 mars 2015 hade vi ytterligare en topp vid 1 719. Båda dessa toppar är sedan dess av stor betydelse för index, när vi beräknar tiden för kommande reaktionspunkter under 2017 och tiden framöver. Nu under försommaren handlar det om 26 och 27 månader från marstoppen 2015, vilket gav tiden kring den 19 maj (söndag). Högsta notering i år ligger vid 1 659 den 20 juni. Den 19 juni är var vi uppe på 27 månader och reaktionen kom omgående.

Apriltoppen ger sedan sin rytm på 26 månader i samband med kommande halvårsskifte, där den 27 juni är mittpunkten. Tiden kring detta datum blir av betydelse. Detta speciellt som vi fick in ”brexitbotten” 1 241 den 27 juni -16, vilket samtidigt ger 12 månader i år.

Uppgången från den extrema botten vid 593 den 9 mars 2009 är nu uppe i drygt åtta år. Den 9 juni hade det gått 99 månader. Tidigare är den längsta uppgången i börsens historia 8 år och 1 månad (97 mån) och den skedde i New York. 100 månader har vi med andra ord kring den 9 juli i år.

Den tidpunkten sammanfaller med den viktiga indextoppen 232 den 5 juli 1990 (se ovan), vilket nu ger oss 27 år i år. 27 år (3×9) =324 M = 1409 W. Denna topp 1990 efterföljdes av ett ras på drygt 48 procent.

Botten den 9 mars 2009 landade på 593 och levererade 6 år av uppgång fram till våren 2015.

6 år = 72 månader = 312 veckor = 2 192 dagar

Rytmen på 6 år är vanlig och sammanstrålade denna gång med 90-månadersrytmen (7,5 år) från toppen i oktober 2007. Den toppen, 2007, indikerade på en ny topp i april 2015, vilket vi också fick den 27 april. (1 720 ännu gällande rekord)

7,5 år=90 månader=391 veckor=365+26 veckor=2 740 dagar.

Den lägre toppen efter rekordet 1 720 kom in på 1 669 kom den 29 maj 2015 med en säljsignal, då det gått mer än 30 dagar mellan dessa båda toppar 27 april och 29 maj -15

Delvågen från 23 september 2011 och 833 till 29 maj 2015 gav en uppgång på 836 punkter (833-1 669), som mest. Intressant att notera är att uppgången än en gång gav oss 100 procent (+100,4%) under dessa 44 månader (45 mån är alltid mittpunkt i en större rörelse).

Uppgången i denna fas blev i tid 3 år och 8 månader=44 månader=192 veckor=1 344 dagar. Rytmen på 44 månader är nära den på 45 månader, vilken vi alltid har som bas i våra beräkningar. Men den får ibland ge vika för andra tyngre rytmer, som den samverkar med. Denna gång var det den på 90 månader från oktober 2007, som dikterade villkoren.

Rullande korta cykler med reaktionsdagar

Dessa dagar kommer att korrigeras löpande vartefter vi får ny information från marknaden Vi följer i fortsättningen den rytm som började den 9 mars 2009. Den sammanfaller i stort med den andra rytm som har sitt ursprung från toppen den 13 juli 2007. Alla reaktionsdagar kommer från Gann Hjulet och den kunskap som ligger bakom detta.

Beräknade reaktionsdagar för OMXS 30 index: 31 juli, 15 augusti, 30 augusti, 14 september, 29 september, 15 oktober, 30 oktober

Rörelsefaktorn – Motstånd – Stöd

Aktuell rörelsefaktor för tid och pris = 40 Motstånd 1 587 och 1 627 Stöd 1548 och 1 508

Analytiker: Ingemar Carlsson

Kursdata: Stockletter.se

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

HEQQ ETF mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt

Publicerad

den

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF - USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).

Investeringsmetod

Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.

Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.

Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.

Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.

Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla HEQQ ETF

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
London Stock ExchangeUSDHEQQ
London Stock ExchangeGBPHEQA
Borsa Italiana S.P.A.EURHEQQ
SIX Swiss Exchange – Blue Chips SegmentUSDHEQQ
XetraEURHEQQ

Fortsätt läsa

Nyheter

När staten bjöd på vinstchans: Historien om premieobligationen – och hur konceptet lever vidare globalt

Publicerad

den

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.

Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg

Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.

När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.

Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.

Från beredskap till folkhemmet

År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.

Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:

• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.

• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.

En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson

Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.

Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.

Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster.
Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.

Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna

I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.

Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.

Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare

Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.

Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE

I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.

Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet

Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.

USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna

I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.

Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande

Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.

I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.

Fortsätt läsa

Nyheter

OTUS ETF ger exponering mot en portfölj av globala aktier

Publicerad

den

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,85 procent per år. Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är den enda ETF som Solactive Lloyd International Equity EUR-indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.

Handla OTUS ETF

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
XetraEUROTUS
XetraUSDOTUT

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära