Kanada är i första hand känt som ett land med naturresurser, till exempel olja, mineraler och virke. Efter den stora Finanskrisen 2008/2009 kan även banker adderas till listan. Varför kan diskuteras. Det kan vara så att bankernas ledning utövar en effektivare riskhantering eller att regulatorerna håller höll hårdare övervakning över kapitalrelationerna. De kanadensiska bankerna cyklade genom den värsta bankkollapsen sedan den stora depressionen relativt helskinnade. Det bästa sättet att äga kanadensiska banker är genom en börshandlad fond.

Under 2012 förvärvade ett konsortium av banker 80 % av TMX Group, som äger landets största börs, Toronto Stock Exchange. Denna oöverträffad vertikala styrning av tillgång kapitalmarknadsaccess av Kanadas mest kraftfulla finansinstitut vid tidpunkten gör att de kanadensiska bankerna är alltför kritiska till landets välbefinnande för att misslyckas. Skattebetalarna kan uppmanas att rädda bankerna från allvarliga hot, det vill säga men deras kreditbetyg är så gott som lika bra som Kanadas regering.

Att äga bankaktier var förnuftigt även före TMX-förvärvet

Att äga bankaktier var förnuftigt även före TMX-förvärvet. Bankerna övergick från sina traditionella spreadtransaktioner. De betydde att de lånade från insättare till låga räntor och lånade ut på högre nivåer – och utvidgade verksamheten till konsumentfinansiering (t.ex. konsumentlån och kreditkort) och förmögenhetsförvaltning, var det uppenbart att de fick en dominerande marknadsandel och prissättningskraft. Faktum är att, enligt CSA Consultation Papers 81-408 och 81-407, kontrollerar de kanadensika bankerna nu 43 % av fondförvaltningen under förvaltningen och mer än två tredjedelar av fonddistributionen i Kanada. Vidare köpte 80 % av fondköparna med portföljer mindre än 100 000 dollar dessa fonder från banker.

De kanadensiska bankaktierna har länge varit utdelningsmotorer och betalar ut cirka 45 % av resultatet (se tabell 1). Avkastning på mellan 3,56 % och 4,42 % ser attraktivt ut mot ett bredare marknadsindex, till exempel 2,16% för S & P/TSX 60 (per april 2017).

[TABLE=190]

Val av bankaktier i Kanada brukade vara enkelt då de har utvecklats likartat. I och med att de arbetade med inlåning och utlåning tenderade deras aktiekurser röra sig i takt med att räntorna steg och föll. Detta har förändrats avsevärt under de senaste 20 åren, med både affärs- och geografisk expansion. Vissa av Kanadas banker har en större exponering mot inhemska bostadsobligationer (CM), vissa mot billån (TD), andra mot energisektorn (CM, NA) och ännu andra till utländska marknader (BNS). Investerare måste antingen välja noggrant eller få diversifierad exponering genom en börshandlad fond (se tabell 2).

[TABLE=191]

Dubbel bankexponering

Bankexponeringen mellan branschens ETFer varierar från 43,2% (HEF) till 135,2% (HFU). Horizons Betapro Capped Financials (HFU) är en hävstångs-ETF som är inriktad på tt ge sina andelsägare två gånger den dagliga avkastningen på det underliggande Capped Financial Index. Denna börshandlade fond har en 67,6% bankvikt (multiplicerad med två, det ger 135,2%). Under perioder med låg volatilitet kan en investerare hålla en halv position i detta instrument. Det ger  full exponering, frigör kapital för att köpa andra diversifierande tillgångar. Undvik emellertid att äga detta investeringsinstrument när volatiliteten är hög.

Horizons derivatbaserade ETFer i tabell 2 använder sig av terminkontrakt för att få exponering för det underliggande indexet. Det betyder att det finns en motpartsrisk att ta hänsyn till. Alla dessa börshandlade fonder är totala avkastningsstrukturer som inte har utdelningar, vilket gör dem skatteeffektiva.

Bankexponering med en covered call

Historiskt sett har ETFer med högst bankexponering (ZEB, ZWB och CIC) levererat något högre avkastning än bredare baserade finansiella sektorer som XFN och CEW. BMO Covered Call Canadian Banks ETF (ZWB) visar en högre avkastning. Det är ett vanligt kännetecken för en ETF med en covered call strategi. Med högre avkastning kommer till den uppenbara kostnaden för begränsad diversifiering. De kanadensiska bankfokuserade ETFerna endast spårar sex företag.

På en snabbt stigande aktiemarknader har ZWB också mindre potential, eftersom dess utfärdade optioner ändrar portföljens riskbelöningsegenskaper. Premien som erhålls för dessa är tänkt att fungera som en extra utdelning och ett skydd mot kursfall. Covered call strategier är idealiska i en marknad som rör sig i sidled eller svagt uppåt.

ETFer som HEF och FIE väljer sina innehav för att öka sin avkastning, så deras högre direktavkastning är ingen överraskning. Dessa börshandlade fonder är också mer diversifierade.

Breda kanadensiska marknadsindex som S & P/TSX 60 och FTSE Canada erbjuder mer än 30 % bankexponering med bred diversifiering (se tabell 3). Dessa ETFer dra nytta av betydligt lägre kostnader och bättre diversifiering, och har högre värderingar, vilket indikeras av deras högre prismultiplar.

[TABLE=192]

Varning

Den senaste meningsfulla kanadensiska bostadsnedgången skedde 1990. Detta hotade värdet av säkerheterna som ligger till grund för bankernas hypotekslån. Bankernas aktiekurser behövde tre år att återhämta sig, trots att utdelningarna var solida hela tiden. Sedan dess har alla banker arbetat för att diversifiera sina exponeringar.

Att äga bankerna är ett bra sätt att få en bra direktavkastning samtidigt som det ger en liten hämnd för de avgifter och servicefrustrationer vi alla tvingas betala. När bostadsmarknaden i Kanada i framtiden drabbas av högre räntor eller överexuberans på viktiga marknader som Vancouver och Toronto, kommer bankerna inte att bli oskadade. Dessa ETFer kan då vara bra instrument att använda för blankningar i det fallet. Kraschar den bostadsmarknaden är det bästa sättet att äga kanadensiska banker inte att äga dem utan kanske att blanka dem.