Räntefonder inte alltid bra I våra arkiv har vi hittat en artikel av Stephan Agerman som grundade ETFSverige.se, och i dag arbetar på Deutsche Bank med bland annat den satsning på ETFer som den tyska banken gör under namnet db-x trackers. Vi publicerar artikeln Räntefonder inte alltid bra, något som är ännu mer aktuellt efter den senaste veckans överraskande räntesänkning. Artikeln publicerades ursprungligen i augusti 2011.

Sommaren 2011 har varit kaotisk. Få bedömare förutspådde det senaste raset. Många investerare har sålt aktier och köpt räntefonder. Men är det rätt strategi?

Är det alltid en bra idé att köpa räntefonder när börsen stormar? Det beror på, är ett klassiskt svar. Men för att gå till botten med frågan är det bra att reda ut vilka olika varianter av ränteinstrument som finns.

När det gäller räntefonder och ränte-ETF:er finns det förenklat två huvudkategorier; penningmarknadsfonder med en genomsnittlig löptid på högst ett år och obligationsfonder med en genomsnittlig löptid på över ett år.

Flera olika underkategorier

De två typerna har självklart flera underkategorier. Obligationer kan vara utställda av stater, myndigheter eller företag. Därutöver finns det underkategorier baserat på till exempel kreditbetyg. Tillbaka till frågan. Jag besvarar den med tre korta klargöranden:

Går den underliggande  marknadsräntan upp går värdet på obligationsfonder med lång löptid ner. Att investera i långa obligationsfonder i Sverige kan därmed inte rekommenderas i dagsläget. Detta grundar jag på att Riksbanken varit tydlig med sin räntebana vilket innebär fortsatta höjningar av reporäntan i år. Detta skulle dock kunna förändras om den nuvarande krisen förvärras ytterligare och ränteprognoserna revideras.

Om det blir ett stort köptryck på ”säkra papper”,som det varit de senaste veckorna, går priset på dessa upp men   räntan som instrumenten ger går ner. Den svenska 10-åriga räntan har i dagarna handlats kring sitt 93-års-lägsta på omkring 2 procent. En fortsatt sjunkande ränta krävs för att priset på obligationsfonder ska fortsätta att öka.

Glöm inte bort förvaltningskostnaden. Är denna kostnad hög relativt gällande ränteläge kan avkastningen efter avgifter teoretiskt bli negativ för penningmarknadsfonder, korta räntefonder. Detta var särskilt aktuellt i Sverige under förra året.

I Sverige finns det i dag endast två ränte-ETF:er noterade. Utomlands är utbudet väsentligt större

Vad ska man köpa? Tyskland klassas som den enda säkra hamnen i Europa, och i USA har centralbanken, FED, lovat att hålla FED Funds ränta inom intervallet 0–0,25 procent till 2013. Hur mycket mer kan dessa länders räntor sjunka?

I en diversifierad portfölj ska man ha en signifikant andel räntebärande placeringar. I dagsläget skulle jag dock låta denna andel vara på historiskt låga nivåer. Är man orolig och vill minska risken i portföljen rekommenderar jag att placera en mindre del i svenska Xact Repo då reporäntan troligen kommer att fortsätta höjas.

Vissa välkända förvaltare som David F. Swensen anser att innehav i utländska räntepapper inte hör hemma i en diversifierad portfölj. Detta beror bland annat på den relativt sett låga avkastningen jämfört med risker man utsätter sig för.

Ett bra exempel är valutarisken som uppkommer då man placerar i utländsk valuta. Vidare uppnår man inte det skydd som en svensk privatinvesterare ofta försöker uppnå mot nationella börsfall och deflation. Jag tycker att detta är värt att beakta.

Stephan Agerman är passionerat intresserad av börshandlade fonder. Så pass att han 2009 startade informationssajten ETFSverige. se, vid sidan av sitt ordinarie jobb på en investmentbank i Stockholm.