Vad vet du om turkiska aktier? Är det värt att investera på detta lands aktiemarknad? Turkiet, eller Türkiye, som landet också kallas, är den nittonde största ekonomin i världen, med en BNP på cirka 906 miljarder dollar. Landet är medlem i OECD och G20 och en allt viktigare givare av officiellt utvecklingsbistånd (ODA).
Türkiye genomförde ambitiösa reformer och njöt av höga tillväxtsiffror mellan 2006 och 2017 som förde landet till högre nivåer av högre medelinkomststatus och minskad fattigdom. Andelen människor under fattigdomsgränsen på 6,85 USD per dag halverades nästan till 9,8 procent mellan 2006 och 2020.
Produktivitetstillväxten har dock avtagit i takt med att reformmomentumet har avtagit under det senaste decenniet, och ansträngningarna har övergått till att stödja tillväxten med kreditboom och efterfrågestimulans, vilket intensifierar interna och externa sårbarheter. Hög skuldsättning i den privata sektorn, ihållande bytesbalansunderskott, hög inflation och hög arbetslöshet har förvärrats av makrofinansiell instabilitet sedan augusti 2018.
I en förlängning av den starka återhämtningen av covid-19-pandemin växte ekonomin med 5,6 procent 2022. Ekonomin har dock tappat fart mitt i en försämrad yttre miljö och heterodox penningpolitik. Två förödande jordbävningar inträffade den 6 februari 2023: bortom den mänskliga tragedin, fysisk skada i 11 provinser som står för 16,4 procent av Turkiets befolkning och 9,4 procent av dess ekonomi. Direkta förluster uppskattas till 34,2 miljarder dollar, men återuppbyggnadsbehovet kan vara dubbelt. Jordbävningarna ökade pressen på en allt ömtålig makrofinansiell situation. Utgifterna före valet och återuppbyggnadsinsatser förväntas stödja tillväxten, som förutspås till 3,2 procent 2023 och 4,3 procent 2024.
Vart handlas turkiska aktier?
Borsa İstanbul (förkortat BIST) är den enda börsenheten i Turkiet som kombinerar den tidigare Istanbul Stock Exchange (ISE) (turkiska: İstanbul Menkul Kıymetler Borsası, IMKB), Istanbul Gold Exchange (turkiska: İstanbul Altın Borsası, İAB) och Derivatbörs i Turkiet (turkiska: Vadeli İşlem Opsiyon Borsası, VOB) under ett paraply. Referensindexet heter BIST 100.
Det finns i dag ett större index för den turkiska aktiemarknaden. Det finns inte mindre är tre börshandlade fonder som spårar utvecklingen av den turkiska aktiemarknaden. Dessa spårar samma index, vilket betyder att skillnaden mellan dessa ETFer är förvaltningsavgiften.
Få exponering mot turkiska aktier med en börshandlad fond
Det enklaste sättet att investera på hela den turkiska aktiemarknaden är att investera i ett brett marknadsindex. Detta kan göras till låg kostnad genom att använda ETFer. Förutom nedanstående börshandlade fonder som ger exponering mot turkiska aktier, finns det inga regionala ETFer tillgängliga med betydande vikt av turkiska aktier.
Finns det flera olika börshandlade fonder som täcker samma index eller segment är det förvaltningskostnaden som avgör. En halv procents skillnad, mer korrekt 0,29 procent är skillnaden mellan den billigaste av dessa Turkietfonder, Amundis ETF och den dyraste, den som iShares erbjuder.
Antar vi att dessa Turkietfonder ger samma avkastning, vilket de bör leverera då de följer samma underliggande index kommer den som har lägst avgift att utvecklas bäst, allt annat lika. Grundregeln är alltså, betala aldrig för mycket då detta kommer att äta upp din avkastning.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Handla H4ZK ETF
HSBC MSCI Turkey UCITS ETF USD (H4ZK ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra, Euronext Paris och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Handla IQQ5 ETF
iShares MSCI Turkey UCITS ETF (IQQ5 ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Borsa Italiana, Deutsche Boerse Xetra, Euronext Amsterdam och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
JPMorgan Global IG Corporate Bond Active UCITSETF USD (acc) (JIGG ETF) med ISIN IE000S2QZKI8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.
ETFen investerar i företagsobligationer utfärdade av företag världen över i lokal valuta. De värdepapper som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade). Alla löptider ingår. Rating: Investment Grade.
Den börshandlade fondens TER (total expense ratio) uppgår till 0,25 % per år. Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
JPMorgan Global IG Corporate Bond Active UCITSETF USD (acc) är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltningstillgångar. ETFen lanserades den 20 maj 2025 och har sitt säte i Irland.
Investeringsmål
Delfondens mål är att uppnå en långsiktig avkastning som överstiger jämförelseindexet genom att aktivt investera huvudsakligen i globala företagsobligationer med investment grade-värde.
Riskprofil
Värdet på din investering kan både minska och öka och du kan få tillbaka mindre än du ursprungligen investerade.
Värdet på skuldebrev kan förändras avsevärt beroende på ekonomiska förhållanden och ränteförhållanden samt emittentens kreditvärdighet. Emittenter av skuldebrev kan misslyckas med att uppfylla betalningsförpliktelser eller så kan skuldebrevens kreditbetyg sänkas. Dessa risker ökar vanligtvis för skuldebrev under investment grade, vilka också kan vara föremål för högre volatilitet och lägre likviditet än skuldebrev med investment grade. Kreditvärdigheten för skuldebrev utan kreditbetyg mäts inte med hänvisning till ett oberoende kreditvärderingsinstitut.
Efterställda skuldebrev är mer benägna att drabbas av en partiell eller fullständig förlust vid emittentens fallissemang eller konkurs eftersom alla skyldigheter gentemot innehavare av emittentens prioriterade skuld måste uppfyllas först. Vissa efterställda obligationer är inlösbara, vilket innebär att emittenten har rätt att köpa tillbaka dem till ett visst datum och pris. Om sådana obligationer inte ”inlöses” kan emittenten förlänga deras förfallodag ytterligare eller skjuta upp eller minska kupongbetalningen.
Konvertibla obligationer är föremål för de kredit-, ränte- och marknadsrisker som är förknippade med både skuldebrev och aktier och för risker som är specifika för konvertibla värdepapper. Konvertibla obligationer kan också vara föremål för lägre likviditet än de underliggande aktierna.
Villkorade konvertibla skuldebrev kommer sannolikt att påverkas negativt om specifika utlösande händelser inträffar (enligt avtalsvillkoren för det emitterande företaget). Detta kan bero på att värdepapperet konverteras till aktier till ett rabatterat aktiekurs, att värdepapperets värde skrivs ner, tillfälligt eller permanent, och/eller att kupongbetalningar upphör eller skjuts upp.
Statliga skuldebrev, inklusive de som emitteras av lokala myndigheter och myndigheter, är föremål för marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk. Regeringar kan fallera med sina statsskulder och innehavare av statsskulder (inklusive delfonden) kan ombedas att delta i omläggningen av sådana skulder och att bevilja ytterligare lån till statliga enheter. Det finns inget konkursförfarande genom vilket statsskulder som en regering har fallerat på kan drivas in helt eller delvis. Globala ekonomier är starkt beroende av varandra och konsekvenserna av en suverän stats fallissemang kan vara allvarliga och långtgående och kan leda till betydande förluster för delfonden.
Tillväxtmarknader kan vara föremål för ökad politisk, regleringsmässig och ekonomisk instabilitet, mindre utvecklade förvarings- och avvecklingsmetoder, dålig transparens och större finansiella risker. Skuldpapper från tillväxtmarknader och skuldebrev under investment grade kan också vara föremål för högre volatilitet och lägre likviditet än skuldebrev som inte är från tillväxtmarknader respektive investment grade.
Hållbarhetsrisk kan väsentligt negativt påverka en emittents finansiella ställning eller rörelseresultat och därmed värdet av den investeringen. Dessutom kan det öka delfondens volatilitet och/eller förstärka befintliga risker för delfonden.
Delfonden strävar efter att ge en avkastning över jämförelseindexet; delfonden kan dock underprestera jämförelseindexet.
Mer information om risker finns i avsnittet ”Riskinformation” i prospektet.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
JPMorgan Nasdaq Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) (JEQA ETF) med ISIN IE000N6I8IU2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.
ETF:n investerar i företag från USA. Ytterligare intäkter söks genom användning av en överlagringsstrategi med derivatinstrument. ETF strävar efter att generera en högre avkastning än Nasdaq 100-index.
ETF:s TER (total cost ratio) uppgår till 0,35 % p.a. JPMorgan Nasdaq Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) är den billigaste ETF som följer JPMorgan Nasdaq Equity Premium Income Active-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFn ackumuleras och återinvesteras.
JPMorgan Nasdaq Equity Premium Income Active UCITSETF USD (acc) är en mycket liten ETF med 5 miljoner euro tillgångar under förvaltning. ETF lanserades den 29 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfondens mål är att tillhandahålla inkomster och långsiktig kapitaltillväxt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Bradley Duke, chef för Bitwise Asset Management i Europa, pratade med Stephen Gunnion från Proactive om de senaste rörelserna på Bitcoin-marknaden, inklusive säsongsvariationer, företagsanvändning och dess relation till den globala penningmängdstillväxten.
Duke förklarade att Bitcoin historiskt sett har visat säsongsvariationer som liknar S&P 500, där augusti och september ofta är svagare månader. ”Det verkar som att det skulle kunna gälla Bitcoin också”, sa han och noterade att dessa perioder kan ge möjligheter för investerare som vill öppna eller utöka positioner till mer gynnsamma priser.
Intervjun belyste också företagens ökande roll i att forma Bitcoins prisdynamik. Duke noterade att ”antalet bitcoin som innehas av dessa företag eller de som är börsnoterade har passerat 1 miljon Bitcoin för första gången”, vilket markerar en milstolpe i institutionell användning.
När det gäller makroekonomiska faktorer diskuterade Duke hur den globala penningmängdstillväxten fortsätter att korrelera med Bitcoins prisutveckling. Även om de senaste månaderna har sett vissa skillnader, föreslog han att detta skulle kunna peka mot en uppåtgående korrigering framöver. Många investerare, tillade han, ser fortfarande Bitcoin som en säkring mot försämringen av större valutor.