Vi har många läsare som hört av sig och efterfrågat mer information om hur Hur fungerar börshandlade fonder? Instrumentet som ibland också kallas för ETFer eller Exchange traded funds är i själva verket väldigt enkelt.

Handel med fondandelar hos börshandlade fonder,

Fonden konstrueras genom att fondbolaget köper de aktier, eller motsvarande tillgångar, som ingår i ett fördefinierat index, till exempel OMXS30. Det sammanlagda innehavet i fonden delas upp i fondandelar eller fondaktier. Andelarna listas på börsen. Fondbolaget handlar inte själv med andelarna. Istället förmedlas handeln av mäklare, utnämnda av fondbolaget, som har rätt att lösa in eller skapa nya andelar i fonden, s.k. marknadsgaranter. Detta gör de direkt med fondbolaget. Dessa marknadsgaranter har också till uppgift att ställa köp- och säljkurs på fondandelarna listade på börsen. De ser till att säkerställa att priset på dessa inte avviker från fondens sammanlagda andelsvärde eller NAV.

Val av index påverkar exponeringen

Innan du börjar handla med ETFer är det viktigt att förstå hur indexet är konstruerat och vilken exponering de har mot en marknad eller sektor, som till exempel läkemedel eller verkstad. Det finns många index som följer avkastningen i de största bolagen i exempelvis USA, Europa, Asien eller globalt. ETFer som följer sådana index har i regel låg förvaltningskostnad. Det finns också många index som följer allt från de mest omsatta bolagen i ett specifikt land till en smal sektor i ett utvecklingsland.

ETFer som följer den här typen av index har i regel något högre förvaltningsavgift.  Framförallt om de handlas en i annan tidzon än den du befinner dig i. Särskilt i de mer smala indexen kan det vara bra se över vilka bolag som ingår så att du får den marknadsexponering du förväntar dig. På börsen kan du handla de stora globala indexen genom t.ex S&P 500 och MSCI Europe eller MSCI USA. Det finns också mer specifika index såsom exempel HSCEI Kina, FTSE Vietnam eller en specifik sektor i Norden.

Lika enkelt som att handla med aktier

Att handla med ETFer är lika enkelt som att handla med aktier. Du köper och säljer dem på börsen, precis på samma sätt som du köper och säljer aktier. Du lägger din order på det antal andelar du vill handla via en bank eller fondkommissionär och affären registreras på din depå eller ditt VP-konto. Du kan också handla ETFer inom ramen för ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller IPS-depå. Vid köp och försäljning av fondandelar betalar du en avgift enligt den prislista som din bank eller mäklare använder. Handeln pågår mellan kl 09.00 och 17.25.

ETFer kan du köpa eller sälja när du önskar under en handelsdag. Vid traditionell fondhandel görs ditt avslut i bästa fall till pris motsvarande värdet på fonden vid börsens stängning. Detta oavsett när under dagen du skickat din köp- eller säljorder. När du handlar med ETFer får du omedelbart avslut till det aktuella värde som fonden har just då. Detta sker tack vare att prissättningen som nämnts tidigare sköts av marknadsgaranter. Dessa har förbundit sig att ställa köp- och säljkurser under hela handelsdagen. Detta kan vara en fördel för dig om marknaden är turbulent och du snabbt vill kliva in i eller ut ur marknaden.

Vilka aktörer finns det i Sverige?

I Sverige erbjuder Handelsbanken via XACT, SEB och Deutsche Bank genom X-trackers, börshandlade fonder med notering på Nasdaq Stockholm. Utöver detta finns det flera utländska utgivare som är verksamma på den svenska marknaden, men vars ETFer inte handlas på den svenska börsen. Dessa kan vanligen handlas på NYSE, Nasdaq eller Xetra i Tyskland.

Handelsavgiften gör att ETFer inte lämpar sig för månadssparande med mindre belopp eftersom avgiften då blir oproportionerligt stor och påverkar investeringens procentuella avkastning negativt.

Det kan vara bra att jämföra avgifter hos de olika utgivarna och mäklarna innan du bestämmer dig för vilka fonder du ska välja.

Prissättning

Värdet på ETFen följer som nämnts ovan värdet på ett underliggande index som exempelvis ett aktie- eller råvaruindex. Priset ställs utifrån det sammanlagda värdet av de tillgångar som ingår i index. Detta sker kontinuerligt baserat på att priset på de enskilda aktierna eller tillgångarna ändras under dagen.

Skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade spreaden, används precis som för aktier ofta som ett mått på likviditet, det vill säga hur mycket får jag betala för att sälja tillbaka en köpt aktie eller fond i ett givet marknadsögonblick. Likviditeten för en ETF beror inte primärt på omsättningen i den enskilda ETFen utan på det underliggande indexet och de ingående komponenternas likviditet och struktur.

Aldrig mer likvid än den minst likvida komponten

En ETF blir aldrig mer likvid än den minst likvida komponenten i det aktuella indexet. Detta gör att skillnaden mellan köp och säljkurs kan variera löpande under en handelsdag eftersom olika aktier kan vara mer eller mindre tillgängliga för handel beroende på om marknaden där aktien är noterad är öppen eller inte. Exempelvis har amerikanska fonder i regel mindre skillnader mellan köp och säljkurs under eftermiddagen då marknaden är öppen.

Ibland är en och samma ETF listad på flera börser. Exempelvis har X-trackers fonder listade i Sverige som också är listade i Europa, men i Sverige handlas fonden i svenska kronor och avvecklas på Euroclear i Sverige. Priset på dessa ETFer speglar i princip varandra oavsett var de är listade och det som skiljer dem åt är kostnaden för valutakursväxlingen som ger ETFerna noterade i Sverige en lite större spread jämfört med primärnoteringens.