Fyra scenarion för den grekiska skuldkrisen Redan nu står det klart Grekland inte kommer att kunna göra en återbetalning av 1,5 miljarder euro till IMF som förfaller till betalning den 5 juni, om inte landet kan nå en överenskommelse med sina internationella kreditgivare sade regeringens talesman. Nikos Filis från det styrande Syriza, som har velat frigöra Grekland från Eurozonen, säger att det är nu förhandlingarna kommer till sin spets. Han säger också att sanningens ögonblick kommer att äga rum den 5 juni. UBS säger att om Grekland inte kan hitta en lösning så finns det en stor anledning att anta att vi kommer att få se en ”Grexit”.

Fyra olika scenarion för den grekiska skuldkrisen

Den grekiska regeringen har i dag två val, inget av dem något som de uppskattar. Endera får Greklands regering acceptera ett oönskat reformprogram eller så riskerar landet att göra en default med en massiv skuldbörda och då lämna Eurosamarbetet.

För närvarande har samtalen mellan den grekiska regeringen och dess internationella långivare gått in i en ”avgörande fas”, som Aten snabbt börjar få slut på kontanter och dess nuvarande räddningsaktion är inställda på att avslutas i slutet av juni, med rejäla skuldåterbetalningar som skall betalas i juli och augusti. Pressen på Grekland är just nu enorm, lyckas inte landet komma överens med sina långivare de kommande veckorna kommer detta att innebära att vi ser en Grexit.

Grexit, en förkortning för att Grekland kommer att lämna den monetära unionen, är inte det enda möjliga utfallet i det grekiska skulddramat. Den schweiziska banken UBS ser fyra möjliga utfall för Greklands skuldkris.

Scenario 1

Grekland och dess långivare kommer överens om ett reformprogram till ett värde om 7,2 miljarder euro varvid en default undviks och ingen Grexit sker. Grekland stannar då i eurosamarbetet.

Detta scenario förutsätter också de två sidorna kommer att nå en överenskommelse om ett uppföljningsprogram, eller tredje räddningsaktion, när det nuvarande stödsystemet avslutas i juni. Detta är fortfarande UBS huvudscenariot, även om banken varnade för att riskerna har ökat.

Innan vi når den punkten, kan förhandlingarna bli spända, och innebära en politisk balansgång och växande oro över stabiliteten i banksystemet; marknaderna kan mycket väl också bli mer nervös i tiden.

Scenario 2 Grekland gör en default men stannar i eurosamarbetet

Förhandlingarna mellan Aten och långivarna går långsamt och regeringen kämpar för att betala sina skulder och samtidigt kunna betala löner och pensioner. Så småningom kan Grekland betala av på delar av sin skuld, men en adjö till euroområdet fortfarande undvikas om de två sidorna att nå en senkommen överenskommelse.

Huruvida en default leder till ett direkt uppbrott beror på flera faktorer, enligt UB. Den typ av statsskulden som går in default; långivarens, det vill säga den Europeiska centralbankens reaktion och längden på default.

Scenario 3 Grekland gör en default och lämnar eurosamarbetet

Om samtalen bryter samma kommer att default att bli oundviklig. Om det blir tydligt att förhandlingarna har kollapsat för gott så kommer den europeiska centralbanken, ECB, tvingas klippa nödkrediterna, också känt som ELA, till bankerna. Detta skulle kunna komma att skapa en bankrusning och tvinga den grekiska regeringen att iföra kapitalkontroller.

Likviditetssituationen i banksektorn skulle ändå förvärras så dramatiskt att, i syfte att undvika en kollaps i banksystemet, och då skulle den grekiska regeringen inte ha något annat val än att införa sin egen valuta.

UBS anser att detta scenario teoretiskt skulle kunna inträffa om den Syriza-ledda koalitionen lyckas hamra ut en reformlösning, men misslyckas den tredje räddningsaktion under sommaren kommer det att skule kunna leda till en default i juli, augusti eller senare.

Scenario 4 Skuldsedlar blir en parallell valuta, Grekland gör en default och Grexit blir verklighet.

Om Aten får en större brist på kontanter så kan den grekiska regeringen komma att börja använda skuldsedlar för sina inhemska betalningar istället för euro. Detta skulle kunna börja med att regeringen börjar ”betala” företag på detta sätt, och sedan utökas till att omfatta löner och pensioner. I takt med att allt fler skuldsedlar eller reverser utfärdas så kommer de att komma att integreras i det finansiella systemet och bankerna komma att hantera en form av clearing i dessa. Företag och medborgare skulle alltmer använda reverser att betala skatt och så småningom skulle sluta som en parallellvaluta. Under tiden skulle euron som strömma ut ur landet.

Det ser onekligen inte bra ut för Grekland, det flesta av oss ser med spänning på vad som kommer att inträffa. Oavsett utfall så kommer händelserna i Grekland att få betydelse inte bara för landets egen ekonomi utan för hela Eurosamarbetet.