Branschens tillväxt har varit hisnande men alltid åtföljd av en rädsla för att det på något sätt kommer att förstöra marknaderna. För fem decennier sedan ledde John “Mac” McQuown, en ihärdig före detta lantbrukare från Illinois, ett team av lysande ikonoklaster vid ett Wells Fargo-skunkverk som undersökte olika sätt att använda nyformade datorer i finans. Bland de saker som Management Sciences-enheten hjälpte till vid födelsen var Ficos berömda kreditpoäng och Mastercard. Men den största var indexfonden. Vi har nu haft femtio år med indexfonder.
Vid ett tillfälle hade McQuown sex framtida nobelpristagare på sin lönelista. ”Det berättar hur mycket hjärnkraft vi fokuserade på problemet”, minns han. Den första klumpiga iterationen föddes i juli 1971 med $ 6 miljoner från Samsonites pensionsplan. Strax därefter lanserade två andra onormala finansiärer – Rex Sinquefield vid American National Bank of Chicago och Dean LeBaron från Batterymarch – de första S&P 500-indexfonderna.
Framgången med passiva investeringar har varit hisnande. Det finns nu över 16 biljoner dollar i indexfonder av olika slag, nästan dubbelt så stora som de kombinerade private equity-, riskkapital- och hedgefondindustrin. Kasta in icke-offentliga interna passiva strategier, och vi pratar förmodligen långt norr om 25 biljoner dollar
Ändå har denna framgång naturligtvis främjat rädslor över delar av finansbranschen, vilket har skakats av en sådan tektonisk trend. Några av bekymren är överdrivna och förmodligen lite självbetjäna, men andra har en sanningsring.
Argumentet att indexfonder på något sätt förstör finansmarknaderna är det äldsta och mest populära. Redan 1975 varnade analytiker vid Chase Investors Management Corp att om den då framväxande indexinvesteringstrenden fortsatte att växa, ”skulle hela kapitalallokeringsfunktionen på värdepappersmarknaderna förvrängas och endast företag representerade i index skulle kunna skaffa eget kapital . ”
En anonym fondförvaltare erbjöd ett mer oavsiktligt ärligt klagomål till Wall Street Journal redan 1973: ”Om folk börjar tro på detta slumpmässiga skräp och byter till indexfonder kommer många 80 000 $ per år portföljförvaltare och analytiker att ersättas av 16 000 dollar per år datorprogrammerare. Det kan bara inte hända. ”
På senare tid har fler cerebrala finansiärer presenterat övertygande, alarmerande argument för hur tillväxten av indexinvesteringar har utvecklats från en bra idé till en volatilitetsrörande potentiell katastrof. Men vad många kritiker tycks ignorera är det faktum att finansmarknaderna alltid är i flöde.
Ja, passiv investering påverkar utan tvekan hur marknaderna fungerar. Hur kunde det inte – både på breda marknader och enskilda värdepapper – med tanke på dess växande skala? Det som är tveksamt är om de ”snedvrider” marknaderna mer skadligt än någon annan typ av investerare som har kommit (och ibland gått) genom århundradena, från placeringsfonder till hedgefonder. McQuown är avvisande. ”Det klagar bara”, säger han.
Faktum är att rädslor som omger indexering har kusliga ekon med ökningen av fonder för ett sekel sedan. En artikel från Fortune från 1949 om det spännande Massachusetts Investors Trust förundrade sig över hur fonden hade vuxit till förvånande 110 miljoner dollar, vilket gjorde den till den största aktieägaren i USA, men bekymrade sig över vad som kunde hända om investerare drog ut sina pengar samtidigt tid. Idag oroar sig skeptiker över samma sak med indexfonder, oskyddat av de uppmuntrande bevisen från stora björnmarknader.
Men bekymren över några av de mer abstrakta effekterna är svårare att lägga bort.
Stordriftsfördelar vid indexering gör att de stora alltid blir mycket större. Spectre of the Giant Three, en tidning från 2019, uppskattade att BlackRock, Vanguard och State Street står för en fjärdedel av alla S&P 500-aktieägarröster, och inom två decennier kommer de troligen att stå för så mycket som 40 procent.
I själva verket hävdade Harvard Law-professor John Coates i en banbrytande artikel i 2018 att så småningom bara 12 personer kunde ha de facto makt över de flesta amerikanska företag. ”Effekten av indexering kommer att vara att vända konceptet” passiva ”investeringar på huvudet och producera den största koncentrationen av ekonomisk kontroll under våra livstider, varnade han.
Spännande är professor Coates nu tillförordnad chef för US Securities and Exchange Commission’s division för företagsfinansiering. Det är svårt att se vad han kan göra för att ta itu med den här frågan, men det är utan tvekan ett gåta som kommer att klättra upp på agendan under det kommande decenniet.
Det är dags för septembers utdelning i svenska XACT Norden Högutdelande. Det är årets tredje utdelning av fyra. Utdelningsbeloppet i rubricerad börshandlad fond, legalt namn XACT Nordic High Dividend Low Volatility (UCITSETF), har fastställts till totalt SEK 7,48 per fondandel.
SEK 1,87 delas ut i mars, maj, september och november.
Utdelning 3 – SEK 1,87
• 8 sep Sista dag att handla fondandelar inklusive rätt till utdelning
• 9 sep Ex-dag; fondandelarna handlas utan rätt till utdelning
Investerare fokuserar ofta på avkastning när det gäller IncomeShares ETPer börshandlade produkter. Och det av goda skäl – våra strategier syftar till att generera regelbunden månadsinkomst genom att sälja optioner.
Men avkastning är bara en del av bilden. Den andra sidan är totalavkastning.
Vad är totalavkastning?
Totalavkastning mäter en investerares totala vinst eller förlust. Den kombinerar två saker:
Eftersom IncomeShares ETPer betalar ut månadsinkomst sjunker NAV:t naturligt när dessa utdelningar går till investerare. Det är förväntat – men när du lägger till dessa utdelningar igen ser du hela bilden.
Vad visar informationen?
Vi har grupperat våra ETP:er efter deras lanseringsbatcher (juli 2024, augusti 2024, september 2024 och juni 2025). Tabellen nedan visar totalavkastning hittills i notering för varje.
Tidigare resultat är ingen garanti för framtida resultat.
Xtrackers II Target Maturity Sept 2030 EUR Corporate Bond UCITSETF 1D (XB30 ETF) med ISIN LU2809864296försöker följa Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2030 SRI-index. Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2030 SRI-index följer företagsobligationer denominerade i EUR. Indexet speglar inte ett konstant löptidsintervall (som är fallet med de flesta andra obligationsindex). Istället ingår endast obligationer som förfaller mellan oktober 2029 och september 2030 i indexet (Denna ETF kommer att stängas i efterhand). Indexet består av ESG (environmental, social and governance) screenade företagsobligationer. Betyg: Investment Grade.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,12 % p.a. Xtrackers II Target Maturity Sept 2030 EUR Corporate Bond UCITSETF 1D är den enda ETF som följer Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2030 SRI-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom samplingsteknik (köper ett urval av de mest relevanta indexbeståndsdelarna). Ränteintäkterna (kupongerna) i ETFen delas ut till investerarna (Årligen).
Denna börshandlade fond lanserades den 25 september 2024 och har sin hemvist i Luxemburg.
Index nyckelfunktioner
Bloomberg MSCI Euro Corporate September 2030 SRI Index syftar till att spegla resultatet på följande marknad:
Endast investeringsklass
Euro-denominerad företagsobligationsmarknad med fast ränta
Obligationer med förfallodatum på eller mellan 1 oktober 2029 och 30 september 2030
Exklusive obligationer som inte uppfyller specifika miljö-, sociala och styrningskriterier
Från och med den 1 oktober 2029 kommer referensindexet även att inkludera vissa eurodenominerade statsskuldväxlar utgivna av vissa europeiska regeringar med 1 till 3 månader kvar till löptid
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.