Blir den en tuff sommar för börsen i år? Den nuvarande börsuppgången, det vi i vanligt fall kallar för en tjurmarknad, eller en bull market, har nu pågått under 85 månader, och den fortsätter. Investerarna har vaggats in i ett självbelåtet läge sedan S&P 500 sedan 2014 har handlats i intervallet 1 820 till 2135. På dagens aktiemarknad är det gott om investerare som aldrig har upplevt en börs som går i sidled, än mindre varit med om otrevliga börsfall. Det mest oroväckande de har sett är att börsen har rasat till botten av handelskanalen för att sedan studsa upp igen med full fart upp till sin all-time-high. Den allmänna uppfattningen är att aktiemarknaden kommer att fortsätta uppåt igen, och att det därför är viktigt att vara inne på börsen.
Det har funnits tider när det räckt att blunda och välja aktier, men detta tillvägagångssätt fungerar inte längre. Tillvägagångssättet fungerar bra när börsen i sin helhet är undervärderad och det finns en underliggande stark tillväxt. I dag finns inte dessa förutsättningar eftersom det saknas makroekonomiska förutsättningar för ett kommande börsrally. Det finns bedömare som anser att börsen i dag är perfekt prissatt.
FED kommer att komma till räddning
Många investerare har länge levt i tron att den amerikanska centralbanken FED kommer att hålla dem om ryggen, och vem kan egentligen klandra dem för ett sådant tankesätt? Vi har under många år sett at varje gång som ekonomin har vänt ned och börsen börjat falla så har FED gått in med stöd och pengar samt ändrat sin penningpolitik på ett sådant sätt att centralbankens agerande har stöttat aktiemarknaden.
Situationen har emellertid förändrats eftersom FED, precis som så många andra centralbanker, har börjat får slut på verktyg för att stötta upp ekonomin och aktiemarknaden. Förr eller senare kommer ekonomin att åter börja sakta ned och aktiemarknaden utsättas för en kraftig korrektion nedåt. Frågan är om Janet Yellen kommer att kunna agera riddare i nöden den dagen det inträffar?
Det finns tillfällen när börsen stiger utan att det egentligen finns några ekonomiska förutsättningar eller starka framtidsutsikter som stödjer detta. Baserat på historiska data är det sannolikt att anta att den amerikanska börsen (som i allmänhet befinner sig för Europa och Sverige) kommer att utvecklas svagt, till och med ogynnsamt under det kommande halvåret, till slutet av oktober. Vi har tidigare sett hur rapporterna för det första kvartalet 2016 inkom betydligt svagare än för det första kvartalet 2015 och det är ovanligt att se stora vinstökningar under en svag börs, det krävs i allmänhet en stark katalysator för att driva upp vinsterna för hela börsen. Det finns all anledning att oroa sig för att börsen är övervärderad. Det finns i dag ingen större potential för ökade vinster, det saknas möjligheter till stöd från många centralbanker som har gått över till negativa räntor och vi har en period som historiskt sett visat en svag utveckling framför oss.
Långvarig börsuppgång
(Klicka för att förstora bilden) Längden på en börsuppgång säger inget om hur en investerare kommer att agera på aktiemarknaden i framtiden. En börsuppgång kan fortsätta betydligt längre än vad placerarna tror, men den nuvarande längden på börsuppgången kan ge en indikation om att aktiemarknaden inte kan fortsätta upp hur länge som helst. Historiskt sett har börsuppgången, mätt i form av kursutvecklingen på S&P 500 sedan 1929 stigit med i snitt 31 månader och gett en uppgång på 107 procent.
Den nuvarande börsuppgången började den 9 mars 2009 och har således löpt under 85 månader. Under samma tid har S&P 500 stigit med 205 procent. Både tidsmässigt och resultatmässigt dubbelt så mycket och långt som den genomsnittliga börsuppgången,
Tre rekordlånga börsuppgångar
De enda tre tjur marknader som har producerat större vinster än den nuvarande är perioderna 1949 till 1956, 1982-1987 och börsuppgången 1987 till 2000. Det betyder att även om den nuvarande börsuppgången står ut jämfört med genomsnittet sedan 1929 så är det inte fullt så anmärkningsvärt jämfört med den genomsnittliga börsuppgången sedan 1949, även om den är starkare än genomsnittet. Sedan andra världskriget har börsuppgångarna varat längre och gett högre avkastning.
Det finns anledningar till detta fenomen, till exempel den snabba utvecklingen för den amerikanska industrin, tekniska framsteg, tillkomsten av Internethandel och FEDs ständiga stöd till aktiemarknaden. Frågan är om detta räcker för att börsen skall kunna fortsätta stiga? Det finns all anledning att tro att det blir en tuff sommar för börsen i år.
Internetmäklaren SAVR kickar igång veckan med några fantastiska nyheter: SAVR introducerar ett tak för det courtage deras kunder betalar som ligger på låga 99 kronor, något som gäller samtliga marknader. Flera konkurrenter har maxcourtage sedan tidigare, men det är begränsat till Norden.
Med andra ord ligger det courtage som kunder på SAVR betalar alltid mellan 1 och 99 kronor– oavsett vilken marknad du handlar på.
Huvudsakliga USP är
99kr max för alla marknader (konkurrenterba har bara ”fast pris” för Norden)
Maxcourtage gäller samtliga aktiemarknader som SAVR erbjuder handel på – och så klart ETFer.
Justerar automatiskt om du gör mindre transaktioner (då blir det en %), så du löper ingen risk att betala 99kr för en 1000kr transaktion (”automatiskt courtage”). Det finns alltså inte courtageklasser att hålla reda på hos SAVR.
iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) (WINS ETF) med ISIN IE00BJ5JP659, försöker följa MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index. MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index följer industrisektorn på de utvecklade marknaderna över hela världen (GICS-sektorklassificering). Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning). Uteslutna sektorer och företag: vapen, tobak, termiskt kol, oljesand, bristande efterlevnad av FN:s Global Compact. Vikten av den största beståndsdelen är begränsad till 35 % och vikten av alla andra beståndsdelar är begränsad till maximalt 20 %.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % p.a. iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) är den enda ETF som följer MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) är en liten ETF med tillgångar på 42 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 7 april 2022 och har sin hemvist i Irland.
Varför WINS?
Exponering för stora och medelstora företag på utvecklade marknader involverade i tillverkning och distribution av kapitalvaror, tillhandahållande av kommersiella tjänster och leveranser och tillhandahållande av transporttjänster
Designad för investerare som vill ha exponering mot World Industrials Sector optimerad för att minska kolintensiteten och potentiella utsläpp, öka ESG-poängen och minimera tracking error i förhållande till moderindex.
Undersökt för att ta bort företag som är inblandade i kontroversiella, kärnvapen och konventionella vapen, civila skjutvapen, tobak, termiskt kol, oljesand och företag som klassificeras som brott mot FN:s Global Compact-principer, samt företag som har varit inblandade i allvarliga ESG-relaterade kontroverser
Investeringsmål
Fonden strävar efter att uppnå en total avkastning på din investering, genom en kombination av kapitaltillväxt och inkomst på fondens tillgångar, vilket återspeglar avkastningen från MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped Index.
The race to bolster European defence capabilities is well underway. Since the invasion of Ukraine, European leaders have intensified calls for increased defence spending. The continent, long reliant on US security guarantees, is now facing a critical inflection point. Recent moves by the US administration to engage with Russia without consulting its European allies or Ukraine have underscored the urgent need for Europe to take charge of its own defence. This geopolitical reality has forced European leaders to acknowledge that relying on US support is no longer a guaranteed strategy, accelerating discussions on independent military capabilities and funding mechanisms.
Why is European defence spending rising?
For decades, the US has outspent Europe on defence, contributing more than two-thirds of NATO’s[1] overall budget. However, NATO estimates that in 2024, 23 out of 32 members met the 2% GDP[2] defence spending target, compared to just seven members in 2022 and three in 2014[3]. More ambitious goals are being discussed. Poland is leading the way with a 4.12% of GDP defence budget, while discussions at NATO suggest some countries may need to increase spending to 3% or higher1.
Figure 1: NATO allies defence spending following Russia’s invasion of Ukraine
Source: Atlantic Council, WisdomTree. 2024 numbers are estimates. Iceland excluded as it does not have a standing army. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
Adding another layer of complexity is the US Department of Government Efficiency (DOGE) initiative, which is beginning to reshape US defence priorities. The shift from cost-plus to fixed-price contracts under DOGE is putting financial pressure on defence companies most exposed to the US, which may see constraints on long-term spending commitments. This could have two contrasting effects: while it may limit US capability to fund European defence through NATO, it could also drive European nations to increase domestic procurement and reduce dependency on US defence systems.
Additionally, emerging security threats, including cyber warfare, artificial intelligence (AI)-driven military technology, and the growing presence of authoritarian regimes, have reinforced the need for increased defence investments. Europe’s reliance on outdated Cold War-era military equipment is another critical factor, pushing leaders to modernise their arsenals.
How will Europe fund its defence expansion?
Ramping up defence spending is a monumental task, especially given high sovereign debt levels across Europe. Yet, leaders are exploring creative solutions to secure the necessary funding. One approach is to reallocate existing European Union (EU) budgets, with discussions centring on repurposing unspent Cohesion Funds and Recovery and Resilience Facility (RRF) loans. However, legal restrictions within EU treaties may limit their direct application to military expenditures.
Another potential route is the issuance of European Defence Bonds, mirroring the successful NextGenerationEU pandemic recovery fund. By pooling resources at the EU level, this could offer a coordinated and cost-effective funding mechanism.
At the same time, private investment and public-private partnerships are gaining traction. Defence contractors and institutional investors are increasingly seen as strategic partners in financing large-scale projects, particularly in weapons systems, cyber defence, and artificial intelligence. Governments may leverage these collaborations to accelerate procurement and technological advancements.
Despite these options, one thing is clear—Europe must find a sustainable funding model to support its defence ambitions without derailing economic stability. Whether through EU-level financing, national budget reallocations, or private-sector involvement, securing long-term defence investment will be paramount in ensuring Europe’s security and strategic autonomy.
Impact on defence stocks: can the strong run continue?
European defence stocks have had a strong run since 2022, driven by surging order books, government contracts, and the realisation that military spending is no longer optional. Over the past year, Europe defence stocks rose 40.8%, outpacing broader European equities (+11.4%)[4]. Defence stocks trade at a historical P/E[5] ratio of ~14x, slightly above the long-term average, though still below peak multiples[6]
There are three key trends fuelling defence stock momentum: • Backlogs at record highs: European defence contractors are sitting on unprecedented order books, with consensus forecasting 2024-29 CAGRs[7] of ~11% for sales and ~16% for both adjusted EBIT[8] and adjusted EPS[9]. These growth rates compare to just 8%, 11% and 12%, respectively, for the 2019-24 period[10].
Figure 2: European defence sector growth forecast
Source: Company Data, Visible Alpha Consensus, WisdomTree as of 31 January 2025. Forecasts are not an indicator of future performance and any investments are subject to risks and uncertainties.
• Government commitments: with long-term contracts locked in and additional spending likely, demand visibility remains strong. • EU’s push for strategic autonomy: The European Commission has proposed a European Defence Industrial Strategy (EDIS), aimed at spending at least 50% of procurement budgets within the EU by 2030 and 60% by 2035[11].
Conclusion: a new era for European defence
The European defence sector is entering a new era of investment and strategic autonomy. With rising geopolitical risks and uncertainty over US support, European nations are taking proactive steps to build a more robust and self-sufficient military ecosystem. While funding challenges persist, the momentum behind higher budgets, technological investments, and NATO commitments makes this shift not just necessary, but inevitable.
With the EU backing structural shifts in procurement, defence stocks remain well-positioned, particularly those with exposure to land (for example, ammunition, vehicles) and air (for example, air defence, missiles, drones) domains.
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
[1] NATO = The North Atlantic Treaty Organization (an intergovernmental transnational military alliance of 32 member states).
[2] GDP = gross domestic product.
[3] NATO 2023 Vilnius Summit Declaration.
[4] Bloomberg, Europe defence stocks are represented by the MSCI Europe Aerospace & Defence Index and European Equities represented by MSCI Europe Index.