Följ oss

Nyheter

Varför fallna änglar är att föredra framför junk bonds?

Publicerad

den

Varför fallna änglar är att föredra framför junk bonds?

Fallna änglar är en sorts högavkastande obligationer som är både missförstådda och underanalyserade.

Fallna änglar levererar en överlägsen riskjusterad avkastning jämfört med de bredare junk bond obligationerna.

Investerare kan dra nytta av att bli bekant med de unika egenskaperna hos de obligationer som brukar benämnas fallna änglar.

Fallna änglar är en sorts obligationer som inte får så mycket kärlek från investerarkollektivet trots att deras risk/reward profil är betydligt bättre än den som deras kusiner junk bonds levererar till sina ägare. Fallna änglar är obligationer som emitterats av företag som en gång hade kreditbetyget investment grade, men som inte längre har det. När dessa företag upptog sina obligationslån kunde de dra fördel av att ha kreditbetyg vilket ledde till en lägre ränta.

Den stora majoriteten av icke-investment grade obligationer finns idag erhöll ett kreditbetyg vid tidpunkten för utfärdandet så dessa ”vid emissionen” skräp rankade obligationer är ett relativt nytt fenomen. Fram till början av 1980-talet var fallna änglar den enda typ av skräpobligationer som fanns. Det är 80-talets junk bond kung Michael Milken som brukar benämnas som den som skapade och utvecklade skräp rankade obligationer. Vid denna tidpunkt skapades de emellertid i första hand för att kunna underlätta leveraged buyouts, de har med tiden förvandlats till en källa för skuldfinansiering för kämpande och nya företag. De dominerar nu junk bond landskapet och har trängs undan fallna änglar till marknadens periferi.

Fallna änglar har vingar

Trots att de fallna änglarna ofta förväxlas med junk bonds har de förstnämnda ett par mycket distinkta fuktioner som gör att de är betydligt mindre riskfyllda än de senare, samtidigt som de erbjuder en potentiellt högre avkastning.

Nedan har vi listat de egenskaper som skänker fallna änglar denna överlägsna riskavkastningsprofil:

  1. rabatt mot det nominella värdet. Fallna änglar handlas per definition alltid med en rabatt till dess noninella värde. Detta beror på att dessa obligationer en gång i tiden emitterades med ett kreditbetyg och hade en så kallad investment grade avkastning. När företaget förlorade detta kreditbetyg kom obligationsköparna att kräva en högre avkastning för att köpa dessa obligationer. För att detta skall vara möjligt måste obligationens pris bli lägre, det vill säga priset måste handlas (långt) under det nominella värdet. Om en investment grade obligation har ett nominellt värde om 100 kronor och en initial direktavkastning på 3 procent, så kommer emittenten att lida av det försämrade kreditbetyget. Grovt förenklat måste obligationen prissättas till en kurs om som ligger flera procent under det nominella beloppet för att den skall samma avkastning som en obligation med högre risk.

Även om kreditrisken och avkastningen är identiska mellan de två obligationen, är skillnaden att den ana handlas till en betydande rabatt till nominellt värde medan den andra handlas till par (förenklande antaganden har gjorts avseende likheten mellan egenskaper såsom mognad, förfallodag etc). Denna lucka i marknaden till nominellt värde mellan två typer av jämförelsevis avkastning obligationer är därför fallna änglar kan leverera högre riskjusterad avkastning.

  1. Högre uppsida. Allt annat lika så har en obligation som handlas långt under sitt nominella värde en högre uppsida än en obligation som handlas till eller nära par. På grund av detta överträffar en fallen ängel en junk bond i nästa samtliga scenarion. Om till exempel kreditkvalitén hos en obligationsemittent börjar förbättras kommer båda typerna av obligationernas marknadsvärde att stiga, men ägaren till den fallne ängeln kommer att njuta av en mycket brantare uppgång på grund av dess rabatt i förhållande till det nominella värdet.

En annan effekt av en förbättrad ekonomisk hälsa hos emittenten är att denna sannolikt kommer att vilja lösa in och ersätta de obligationer som är behäftade med betungande räntebetalningar och ersätta dem med obligationer som drar nytta av företagets nyfunna kreditkvalitet. Även i detta fall gynnas de fallna änglarna. Låntagaren är sannolikt mer motiverad att lösa in sina skräpobligationer med högre ränta än fallna änglar, som utfärdades på bättre tider och därför har en lägre kupongränta. Detta skapar ett starkare skydd för fallna änglar jämfört med junk bonds.

Även i ett scenario där vi ser en nedgång i räntorna gör att de fallna änglarna obligationer har mer utrymme för prisuppskattning innan de anpassa sig till det nya ränteläget. Slutligen, om någon bindning undviker defualt och når sin slutdag så kommer innehavaren av den fallna ängeln att gynnas av betydande prisuppskattning på grund av sin rabatt till det nominella värdet, en förmån junk bond innehavaren inte kommer att upleva.

  1. Lägre nedsida. I teorin skall två företag med olika typer av obligationer men med samma kreditbetyg ha samma risk för default, även om de fallna änglarna i allmänhet är större och etablerade företag till skillnad från vanliga junk bond emittenter som är oftast nyare, mer spekulativa företag.

En analys av komponenterna i den ETF som spårar amerikanska fallna änglar, VanEck Fallen Angel Bond ETF (NYSEARCA: ANGL), gör detta mer uppenbart – de största komponenterna i denna ETF inkluderar företag som Sprint (NYSE: S), JC Penney (NYSE: JCP), Arcelor Mittal (NYSE: MT) och Alcoa (NYSE: AA). Denna storlek och livscykelsmognad som dessa företag har ökar oddsen att de kan stämma sina affärsmodeller, dra nytta av sina starka varumärken, hitta sätt att bättre tjäna sina befintliga kundbas och framgångsrikt konstruera en återhämtning till kreditvärdighet.

Den fördel som finns i de fallna änglarna märktes tydligt under utförsäljningar i spåren av de fallande oljepriserna och de åtföljande farhågorna om default bland energibolagen. Mellan augusti och december 2015 föll ANGL med endast 3 %, medan iShares iBoxx $ High Yield Corporate Bond ETF (NYSEARCA: HYG) – en ETF som spårar den bredare junk bond marknaden föll dubbelt så mycket: 6 % . Detta var till stor del på grund av att många av de unga energibolag som deltog i skifferboom finansierats av spekulativa kvalitet obligationer.

En sista punkt värd att nämna i samband med begränsade nackdelar är att en obligationsinnehavare som har identisk fördelning mellan båda dessa typer av obligationer i sin portfölj, kommer att notera att den delen som består av fallna änglar kommer att drabbas av mindre förluster i händelse av en default eller total wipeout.

Riskjusterad avkastning

Följande är en grafisk illustration som visar hur fallna änglar har överträffat junk bondmarknaden under det senaste decenniet:

Följande tabell visar hur det sker lägre fallissemang av obligationer utgivna av fallna änglar jämfört med med skräpobligationer:

Slutsats

En köpare av fallna änglar åtnjuter samma avkastning som med junk bond, men han eller hon får ytterligare fördelar i form av lägre fallissemang, överlägset skydd och en möjlighet för prisuppgång. Trots detta har fallna änglar förpassats till sidlinjerna jämfört med skräpobligationer. Den enda ETF som spårar denna nisch: ANGL från VanEck har en mycket liten tillgångsbas på 39 MUSD, medan en bredare junk bond ETF som HYG ligger nära 400 gånger i storlek ($ 13,4 miljarder i tillgångar). Enligt vår uppfattning är detta en dåligt förstådd marknadsnisch som är tillgänglig för investerare som är villiga att utnyttja den låga kunskapen om de fallna änglarna.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

HEQQ ETF mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt

Publicerad

den

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF - USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).

Investeringsmetod

Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.

Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.

Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.

Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.

Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla HEQQ ETF

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
London Stock ExchangeUSDHEQQ
London Stock ExchangeGBPHEQA
Borsa Italiana S.P.A.EURHEQQ
SIX Swiss Exchange – Blue Chips SegmentUSDHEQQ
XetraEURHEQQ

Fortsätt läsa

Nyheter

När staten bjöd på vinstchans: Historien om premieobligationen – och hur konceptet lever vidare globalt

Publicerad

den

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.

Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg

Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.

När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.

Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.

Från beredskap till folkhemmet

År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.

Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:

• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.

• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.

En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson

Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.

Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.

Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster.
Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.

Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna

I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.

Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.

Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare

Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.

Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE

I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.

Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet

Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.

USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna

I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.

Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande

Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.

I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.

Fortsätt läsa

Nyheter

OTUS ETF ger exponering mot en portfölj av globala aktier

Publicerad

den

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,85 procent per år. Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är den enda ETF som Solactive Lloyd International Equity EUR-indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.

Handla OTUS ETF

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
XetraEUROTUS
XetraUSDOTUT

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära