Under sensommaren 2020 tittade på en helt ny fond, Tenoris One, som då sades vara ett sätt att få exponering mot råvarumarknaden. Parallellt med Etfmarknaden driver vi också Nordens största sajt för råvaror, under namnet Råvarumarknaden.se.

Av den anledningen såg vi denna fond som i allra högsta grad intressant, även om vi ansåg att det var ont om info på deras hemsida, samtidigt som ett fast förvaltningsarvode på en (1) procent kändes högt. Förvaltarna tog dessutom tjugo (20) procent av överavkastningen som bestod i statsskuldsväxelräntan om vi minns det korrekt. Det betydde att med den tidens räntor fick förvaltarna 20 procent på i princip all positiv avkastning. Några uppgifter om denna fond valde att arbeta med så kallad high water mark fick vi aldrig fram.

Initialt var vi i kontakt med denna fond, för att se om vi kunde få mer information. Detta var i samband med att fonden skulle noteras. Det kan ha förklarat att de personer från fonden vi var i kontakt med kanske inte alltid var så pass öppna i sina svar, de kan alltså haft för litet tid. Knappheten kring information, som sedan blivit ännu värre under den tid som denna fond varit noterad.

Vi fick aldrig någon egentlig återkoppling på de frågor vi ställde och skickade runt mail till de olika råvarudeskar som då fortfarande fanns på de olika storbankerna i Sverige. Ingen kände till dessa förvaltare, duon Henric Nordin och Jacob Andersson, vilket kan förklaras av att de i olika editorials, så kallade betalda artiklar placerade på olika sajter, skrev att de mest handlade med Exchange Traded Commodities, ETC, och inte med den underliggande tillgången. Nå, både SEB, Nordea och Handelsbanken hade sådana.

När vi nu tittar efter information kring denna fond så ser vi att det finns ett månadsbrev publicerat i oktober 2021, när fonden fyllde ett år. I detta framgår att under september 2021 hade Tenoris Ones portfölj omfattat långa positioner i till exempel guld, S&P 500 och naturgas. Vidare fanns det en kort exponering mot metaller som palladium, koppar och silver. Även om just S&P500 kanske inte kan räknas som en råvara så var det i alla fall en omfattande positionering mot metallmarknaden. Totalt sett gav denna fond en avkastning på 1,3 procent under denna månad trots en hög turbulens.

Nyhetsbyrån Finwire skriver i oktober 2021 om denna fond och att förvaltarna fått flera av de negativa trender man identifierat under sommaren bekräftade. Däremot har de samtidigt sett ett antal positiva trender, både inom råvaror och aktier. Varför de pratar om aktier förstår vi inte eftersom fonden skulle vara en råvarufond.

Hade som mål att avkasta mellan sju (7) och tolv (12) procent per år, till en låg risk. Tanken var att Tenoris One skulle ha en låg risk, mätt i form av standardavvikelse som var lägre än fem (5) procent, något som skulle rapporteras varje månad. Oktober 2021 var för övrigt den sista månaden vi såg ett månadsbrev från detta bolag. Tittar vi under fliken Nyheter hos Avanza finns det inget alls från denna fond sedan detta datum.

I februari 2023 skrev HedgeNordic att efter att förvaltaren Henric Nordin lämnade Tenoris One i december 2022 har en ny portföljförvaltare tagit plats i form av Martin Redgård. Vad som har hänt med Jacob Andersson har inte framgått.

Martin Redgård som senast kommer från rollen som investeringschef hos den amerikanska CTA-förvaltaren Taaffeite Capital Management, tog vid årsskiftet över förvaltningen av Tenoris One som nu döpts om till Epok, för att driva sin systematiska trendföljningsstrategi. Epok ökade med 4,7 procent under sin första månad.

Vi hittar ingen information alls på www.tenoris.se, detta trots att fonden faktiskt fortfarande är listad som Tenoris One hos Avanza. Eftersom fonden skulle ha bytt namn till Epok har vi sökt på detta namn också, utan framgång. Hos Allabolag återfinns en värdepappersfond med organisationsnummer 515603-2426 med ett sådant namn. Denna fond är emellertid registrerad i april 2022 vilket gör att det inte riktigt stämmer med starten av Tenoris One.

En allvädersfond

Duon Henric Nordin och Jacob Andersson sade att Tenoris One skulle vara en så kallad allvädersfond, som satsade på att fylla det gap som fanns på den svenska finansmarknaden när det gällde lågriskinvesteringar. En fond som investerar i olika typer av certifikat är kanske inte vad vi skulle vilja kalla för en lågriskinvestering, men förvaltarna angav i sitt material att deras fond hade riskklass 4 av 7 möjliga. Som jämförelse kan nämnas att den indexföljande XACT OMXS30 ESG (UCITS ETF) ligger i riskklass 6. På Avanzas sida står det numera att Tenoris One har risknivå 3 av 7, vilket innebär att fonden nu skall anses som mindre riskfylld än tidigare.

Någonstans under resans gång har denna fond kommit att överge sin femton år gamla riskbeprövade strategi, och istället kommit att bli en multistrategifond, som med minimal risk skulle leverera en avkastning som skulle ge en lika stor avkastning som aktiemarknaden under en normal börscykel. Det skulle bland annat göras genom att köpa futures, så kallade terminskontrakt. ETCer behöver inte innebära en högre risk, det kan göra det beroende på eventuell hävstång, men terminskontrakt är en form av derivat och det innebär att risken genast stiger. Risk behöver inte vara fel, rätt hanterad så genererar en sådan en trevlig överavkastning till sina investerare.

Hur har det då gått?

Grafen nedan, som är hämtad från Avanza, visar att Teteris One sedan starten i oktober 2020 som mest har ökat med 3,07 procent från startvärdet. I januari 2023, när fondens nya förvaltare klev in hade fonden emellertid en bra uppgång, 4,7 procent. Det betyder att denna fond på en månad tog igen alla tidigare förluster.

Fonden är i våra ögon ganska dyr, den har inte gett någon bra avkastning, vilket alla vet inte behöver betyda något under en kortare period, men vi hade gärna sett att den i alla fall hade följt ett bredare börsindex. OMX-indexet är den gula grafen i diagrammet nedan, och har utvecklats betydligt bättre. Nu går det inte att köpa index, men det går som bekant att följa börshandlade fonder, ETFer, som följer index. Dessa gör det dessutom till en betydligt lägre kostnad och utan att andelsägarna betalar någon form av överavkastningsavgift.

Vi har inte varit i kontakt med denna fond, vi hittar helt enkelt inga kontaktuppgifter till fonden. Att investera i denna typ av fonder är en risk, i vissa fall betalar den sig, i andra inte, men det råder mycket oklarheter kring fonden där det inte ens går att hitta en hemsida och det råder oklarheter kring vad denna fond ens heter eller vilka förvaltare eller vilken strategi som finns så är det kanske en bra idé att tänka till två gånger innan en investering görs i denna fond.

Källa: Avanza