När de första kolonisterna kom till Nordamerika levde de länge i tron att den röda tomaten var giftig. Det dröjde emellertid inte länge innan de ändrade uppfattning och redan i mitten av 1700-talet hade tomater positionerats som ett populärt inslag i den amerikanska dieten. Texten i denna artikel avser i första hand tomatodlingen på den nordamerikanska marknaden eftersom vi inte kunnat finna bra övergripande data avseende den svenska marknaden.
2004 producerades det i USA mer än 2 miljoner ton tomater för försäljning i dagligvaruhandeln och 12 miljoner ton till processindustrin. Tomatindustrins två delmarknader är, även om det i grund och botten är samma råvara, strikt uppdelade. Processindustrin står, i fråga om volym, för större delen av den årliga produktionen, medan dagligvaruhandelns efterfrågan på färska tomater är värd mer i monetära termer.
Produktion
I USA är de två största producentstaterna Florida och Kalifornien som tillsammans står för mer än två tredjedelar av alla de tomater som säljs färska. Det förekommer emellertid kommersiellt odling av tomater i mer än 20 olika stater i USA. I Kalifornien odlas färska tomater i flera olika stater nästan hela året, vintern undantaget. San Diego är den ledande producenten vår och höst medan Fresno dominerar sommarproduktionen. I Florida odlas denna gröda under perioden oktober till och med juni, där större delen av skörden sker i april och maj samt november till januari. Vintertid är det framförallt importerade tomater från Mexiko som svarar för efterfrågan i de västra delarna i USA medan Florida förser de östra delarna av landet. Därmed kan det säljas färska tomater året runt i butikerna.
Marknaden för färska tomater är, i alla fall i USA, väldigt oligopolistisk och det är ett relativt litet antal företag som kontrollerar marknaden vilket gör att dessa firmor har en betydande påverkan på priset. Under 1997 fanns det på den amerikanska marknaden färre än 1.000 företag som var verksamma inom produktionen och mindre än 50 transportföretag som kontrollerade tomaternas väg till grossister, detaljister och livsmedelsindustrin. En stor del av sektorn är dessutom vertikalt integrerad, där flera företag äger och kontrollerar hela eller delar av produktionslinjerna som odlingsföretag, förpackningsföretaget och transportkedjorna.
Efterfrågan
Per capita konsumtionen på den amerikanska marknaden har ökat de senaste årtiondena. Den genomsnittliga konsumtionen av tomater och person uppgick 1981 till 6,52 kilogram, och har ökat till 10,2 kilogram 2003 vilket framgår i figur ett nedan där siffrorna anges i pound.
En del av den ökade konsumtionen kan förklaras av det stora intresset av att använda denna råvara färsk i hämtmat som sallader, smörgåsar och wraps, förbättrade och utvecklade tomatsorter samt immigranter som i en högre utsträckning använder sig av en mer vegetabilisk diet. Tomater har även fått namn om sig att vara näringsriktig mat som innehåller vitaminerna A och C samt antioxidanter. Enligt studier som har presenterats av California Tomato Commission kan en hög andel tomater i kosten utgöra ett skydd mot vissa sorters cancer.
Export
Även om USA har varit en nettoexportör av färska tomater de senaste årtiondena så har landets export ökat betydligt och uppgick 2004 till 174 miljoner USD. De övriga länderna i The North American Free Trade Agreement (NAFTA), Kanada och Mexiko, är de största mottagarna av tomater från USA, och inte mindre än 80 procent av landets tomatexport gick till Kanada under 2004, medan 13 procent gick till Mexiko.
När det gäller den globala exportmarknaden för färska tomater är Nederländerna utan konkurrens den största aktören. Landets export överträffar den närmaste konkurrenten med närmare 125 miljoner USD och uppgick 2003 till närmare en miljard dollar en ökning på närmare 70 procent sedan 2000. Världens näst största exportör är Spanien som under 2003 exporterade tomater för 875 miljoner USD. Spanien är tät följda av Mexiko som exporterade för 868 miljoner USD samma år. USA rankar sexa på denna lista med en total export på 192 MUSD.
Utbud
Enligt statistik från National Agriculture Statistical Service (NASS), uppgick värdet av den amerikanska marknaden för färska tomater till 1,3 miljarder USD, den näst största delmarknaden av alla grönsaker efter grönsallad (2,1 miljarder USD).
Statistiken avseende avkastningen per hektar är förvirrade eftersom många producenter väljer att inte odla – eller i vissa fall skörda – tomater när priserna är låga. Trots detta går det att konstatera att avkastningen i form av skördade färska tomater per odlad hektar har ökat de senaste åren, från mindre än 118 cental (hundravikt) 1960 till som mest 307 cental (hundravikt) år 2002 vilket framgår av figur 3.
Den största ökningen i skördad volym inträffade under 1980-talet som en effekt av införandet av högavkastande tomatsorter och bevattningssystem. Priserna på färska tomater är särskilt känsliga för överskott och utbudsbrist, vilket under det senaste decenniet har orsakat anmärkningsvärda variationer prisbilden.
Generellt sett så har tomaterna från Florida prissatts högre än tomaterna från Kalifornien eftersom Floridas vinterskördar når marknaden när utbudet är lågt. Dåligt väder och ett minskat utbud under perioden oktober till november 2004 ledde emellertid till att priserna på Kalifornientomater kom att överstiga det för tomater från Florida.
Säsongsvariationer fortsätter att vara den viktigaste faktorn som styr den del av industrin som är fokuserad på färska tomater, med en hög produktion under sommarmånaderna och låga skördar under vintermånaderna.
Import
Importen har bidragit till att upprätthålla en hög nivå på tomatkonsumtionen i USA under många år. Under 2004 uppgick den amerikanska nettoimporten av tomater till nästan 900 miljoner USD.
Kanada ochMexiko, USAs handelspartners inom NAFTA är de viktigaste källorna till denna export, följt av Nederländerna vars skördar är den tredje största källan)
Efter införandet av det nordamerikanska frihandelsavtalet, NAFTA 1994, togs vissa tullar bort under en period om fem år, medan andra avvecklades under en tioårsperiod till och med 2003. Även om Mexiko var en betydande handelspartner redan införandet av NAFTA så ökade värdet av den totala importen av tomater från Mexiko med 138 procent under åren 1993 till och med 2004. Under 2004 bedöms importen från Mexiko ha uppgått till 750 MUSD.
Även importen av tomater från USA ökade kraftigt. 1989, det år som det kanadensisk-amerikanska handelsavtalt CUSTA infördes till och med 2004 ökade importen av tomater från Kanade till USA med 889 procent till 257 MUSD. År 2004 svarade Kanada och Mexiko för mer än 95 procent av USAs import av tomater till ett värde på 1 miljard USD.
Eftersom den amerikanska odlingen av tomater är säsongsbetonad är de mexikanska odlingarna den huvudsakliga leverantören av tomater till amerikanska konsumenter under vår, höst och vinter medan det är Kanada som svarar för utbudet under sommarmånaderna. Tidigare var även Kuba en viktig handelspartner när det gällde tomater, men importen från denna karibiska ö upphörde under 1960-talet i samband med den så kallade Kuba-krisen. Den bristande produktionen av tomater vintertid har fått odlare i såväl Mexiko som i Florida att öka sin produktion av tomater under dessa månader i syfte att kapitalisera på de högre priserna under denna säsong.
Växthus adderar värden till producenterna
Framväxten av växthusodlade tomater har gjort att marknaden för färska tomater har ändrats. Växthusodlade tomater tillåter producenter att odla färska tomater på ett strukturerat sätt, bland annat med hjälp av olika metoder för klimatkontroll och alternativa jordsorter. Växthusodlingen ger tomater med ett enhetligt utseende och kvalité, en ökad produktion per avkastning som dessutom gör det möjligt att producera tomater året om.
USA är för närvarande den största konsumenten av växthusodlade tomater per capita, och tar emot tomater från såväl EU, Mexiko och Kanada som alla har blivit betydligt större producenter av denna typ av gröda. Under 2005 var USAs import av växthusodlade tomater större än landets inhemska produktion.
En stor del av den ökade tomatkonsumtionen, och därmed också importen i USA, har tillskrivits det senaste decenniets ökade intresse för högkvalitativa råvaror, till exempel de nischmarknader som vuxit fram, bland annat den för kvisttomater. Dessa odlas endast i växthus och har vunnit en otroligt stor popularitet under de senaste åren.
Under de senaste åren har den amerikanska och kanadensiska växthusproduktionen börjat stabiliseras och blivit mer konventionell vilket har lett premierna på dessa tomater har börjat minska. Det uppskattas att 90 procent av den kanadensiska produktionen är växthusodlad. Den mexikanska produktionen av växthusodlade tomater fortsätter att öka i andel, och står i dag för cirka tio procent av landets totala produktion. Den mexikanska produktionen har en komparativ fördel som ges av lägre arbetskostnader och gynnsamt väder under vinterns produktion men höga kapitalinvesteringar och oerfarna ledning har förhindrat Mexiko från att uppnå en större andel.
Utbyggnaden av växthusen med dess kapitalintensiva investeringar och heterogena produktionsmetoder har lett till handelstvister mellan Mexiko, Kanada och USA, medlemmarna i NAFTA, där definitionerna av vad en växthusodlad tomat är. I förhållande till den mexikanska industrin använder sig odlarna i USA och i Kanada typiskt av en högre och dyrare form av teknik, till exempel i form av klimatkontroll och hydrokulturer som alternativ till jord. Högkostnadsproducenter försöker få till stånd en skillnad mellan hög- och lågkostnadstomater och istället omdefiniera de växthusodlade tomaterna. Vissa kritiker anser att detta är ett försök till en protektionistisk politik med syfte att skydda högkostnadsproducenterna.
Franklin Templeton är glada att kunna tillkännage lanseringen av sin nya Franklin US Mega Cap 100 UCITSETF. Den nya ETFen är utformad för att ge investerare riktad exponering mot de 100 största amerikanska mega-cap-aktierna, vilka är de ledande företagen från världens största aktiemarknad. Detta erbjudande är ytterligare ett tillägg till Franklin Templeton ETF-sortimentet och bringar det totala antalet indexerade ETFer till 28 och dedikerade ETFer med exponering mot amerikanska aktier till fem.
ETFen noterades på Deutsche Börse Xetra (XETRA) den 8 maj 2025, London Stock Exchange (LSE), Euronext Paris och Borsa Italiana den 9 maj 2025. Dessutom är den registrerad i Österrike, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland (hemvistland), Italien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.
Den nya ETFen kommer att följa Solactive US Mega Cap 100 Select Index, som i sin tur följer utvecklingen för de 100 största företagen inom Solactive GBS United States 500 Index. Urvalet baseras på totalt börsvärde. Företag involverade i kontroversiella vapen exkluderas. Genom att vikta komponenter enligt deras fritt flytande börsvärde syftar indexet till att säkerställa bred marknadsrepresentation samtidigt som diversifieringen bibehålls.
Caroline Baron, chef för ETF-distribution, EMEA, Franklin Templeton, kommenterade: ”Om man ser tillbaka 30 år har de 100 största värdepapperen i amerikanska aktier uppnått större marknadsuppsida än ett bredare index som S&P 500. Denna ETF kan användas av investerare som ett smidigt verktyg för att öka exponeringen mot den amerikanska aktiemarknaden eller snabbt genomföra en riskbaserad handel, vilket erbjuder en tydlig risk-avkastningsprofil.”
Viktiga funktioner hos Franklin US Mega Cap 100 UCITS ETF
Förbättrad avkastningspotential: Den nya ETFen kommer att fokusera på de 100 största amerikanska mega-cap-aktierna, som historiskt sett har överpresterat bredare index.
Riktad exponering: Den kommer att ge ett strategiskt verktyg för investerare att övervikta de största tillväxtnamnen på den amerikanska marknaden.
Kostnadseffektiv: Den nya ETF:en erbjuder en kostnadseffektiv lösning för att få tillgång till de största amerikanska mega-cap-aktierna med en total kostnadskvot (TER) på 0,09 %4
De nya ETFerna kommer att förvaltas av Dina Ting, chef för Global Index Portfolio Management, och Lorenzo Crosato, ETF-portföljförvaltare, som har mer än tre decenniers kombinerad erfarenhet inom kapitalförvaltningsbranschen och dokumenterad meritlista inom hantering av ETF-strategier. Matt Harrison, chef för Amerika (ex USA), Europa och Storbritannien, tillade: ”Franklin Templeton är dedikerade till att bygga ut sitt ETF-utbud för att ge investerare en mängd olika verktyg för att uppnå sina investeringsmål. Lanseringen av Franklin US Mega Cap 100 UCITSETF exemplifierar detta engagemang. Denna nya ETF erbjuder inte bara attraktiv avkastningspotential utan fungerar också som ett strategiskt verktyg för investerare att övervikta de största tillväxtföretagen på den amerikanska marknaden.”
Rafaelle Lennox, chef för UCITSETF-produktstrategi, Franklin Templeton, påpekade: ”Den amerikanska aktiemarknaden är fortfarande ett kraftpaket inom globala investeringar, driven av kontinuerlig innovation och stark vinsttillväxt. Genom att fokusera på de 100 ledande företagen sett till börsvärde kommer denna exponering att anpassas och utvecklas för att representera den underliggande amerikanska aktiemarknaden allt eftersom den förändras över tid.”
Franklin Templetons globala ETF-plattform gör det möjligt för investerare att uppnå sina önskade investeringsresultat genom en rad indexerade och aktiva ETFer. Med stöd av styrkan och resurserna hos en av världens största kapitalförvaltare har den globala ETF-plattformen cirka 38 miljarder dollar i förvaltat kapital globalt per den 30 april 2025.
De flesta av oss har någon gång suckat över att de traditionella fonder som vi ville köpa blev så pass mycket dyrare än förväntat. De flesta som valt att investera i fonder är förvisso långsiktiga, och har inte för avsikt att daytrada med traditionella fonder. Oavsett detta kan det bli betydligt dyrare än tänkt om det tar lång tid att köpa traditionella fonder.
Ärligt talat så har nog inte ens finansproffs fullständig koll på vad de får för kurs när de köper fondandelar. Undantaget torde vara de som arbetar med just fondhandel, något som är en hel vetenskap. Visste du till exempel att traditionella fonder inte har köp- eller säljkurser som du har på en vanlig aktie?
Istället är det något som heter NAV-kursen som styr priset som du får betala för din fond. Det är det sammanlagda värdet på allt vad fonden äger, minus avgifterna, vilket sedan delas med antalet andelar. Kalla det för fondens substansvärde i brist på bättre, men det är en bra beskrivning. Nu blir det emellertid komplicerat eftersom olika fondbolag räknar fram sitt NAV-värde vid olika tillfällen.
Nästa ord som vi måste lära oss är brytttid, vilket utgör den sista tidpunkten på dagen som det går att lägga en order. Bryttiden skall framgå av fondens informationsblad. Är bryttiden 10,00 är det en större chans att det pris du får betala överensstämmer med NAV-värdet än om bryttiden är klockan 16,00. Så är det i alla fall i teorin. Vad händer om du väljer att köpa en fond som investerar i amerikanska aktier? Vad händer när du köper en fond som investerar i Sydkorea? Ja Du förstår själv, att handla med traditionella fonder är en hel vetenskap.
Handelsdagen är den delen av dagen som är före bryttiden. Lägger du en säljorder efter bryttiden räknas nästföljande dag som handelsdag, givet att det är en dag då det sker handel.
Skulle du vilja sälja en fond för att köpa en annan fond kan du behöva räkna med att det tar några dagar. Det kan dröja flera dagar innan försäljningen är bokförd och du har pengarna på ditt konto. Särskilt lång tid tar det om det är ett utländskt fondbolag.
Förvaltningsavgiften dras dagligen
När vi skrev om NAV-värdet skrev vi att det var värdet på alla fondens innehav, minus avgifterna. Alla fonder tar varje dag ut 1/365-del av sin förvaltningsavgift. Om vi antar att denna är på en procent, blir det en daglig kostnad på 2,74 kronor för ett innehav om 100 000 kronor.
Det finns emellertid att alternativ, ETFer, eller börshandlade fonder. Med hjälp av dessa är du bara begränsad till börsens öppettider. Du köper dina andelar på börsen, genom din vanliga mäklare eller bank, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza. I vissa fall tillkommer en växlingsavgift. Detta då utbudet av börshandlade fonder på den svenska börsen är ganska lågt. I Tyskland finns Xetra, Europas största marknadsplats för ETFer. I och med att denna börs finns i Tyskland sker handeln i euro.
BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Med Tech UCITSETF USD (BJLA ETF) med ISIN LU2533811084, försöker följa ECPI Global ESG Medical Tech-index. ECPI Global ESG Medical Tech-index spårar företag från utvecklade marknader över hela världen som är aktiva inom medicinteknikbranschen. Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning). De utvalda värdepapperen viktas lika i indexet.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,30 % p.a. BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Med Tech UCITSETF USD är den billigaste ETF som följer ECPI Global ESG Medical Tech-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
BNP Paribas Easy ECPI Global ESG Med Tech UCITSETF USD är en mycket liten ETF med tillgångar på 1 miljon euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 18 januari 2023 och har sin hemvist i Luxemburg.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.