Under denna månad kommer många viktiga centralbanker runt om i världen att hålla sina penningpolitiska möten, till exempel Europeiska centralbanken (ECB), Bank of Japan (BOJ), Bank of England (BOE) och amerikanska Federal Reserve (FED). Medan FED har rört sig mot en stramare penningpolitik väljer många andra centralbanker att driva en ackommoderande penningpolitik, en del har till och med valt att gå över till negativa räntor, inte utan konsekvenser.

Hos FED har beslutsfattarna nyligen tillkännagivit att en politik som omfattar negativa räntor inte är ett konstruktivt alternativ för USA i skrivande stund. I själva verket räknar de flesta analytiker med att FED kommer att höja räntorna senare under året. Samtidigt finns det en oro för den strävan efter negativa räntor hos centralbanker som BOJ och ECB.

En viktig kritik av låg ränta miljö vi befinner oss i är att många människor som vill spara sina pengar i en bank för att få räntor för att kunna skydda sig mot inflationen. Med negativa räntor får de istället betala för att stoppa in sina pengar på banken.

Viktigare är emellertid att även om många centralbanker har pressat räntorna lägre och lägre i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten så har det inte visat sig vara effektivt på ett meningsfullt sätt. Teoretiskt innebär låga (eller negativa) räntor att investerare och företag skall avskräckas från att ha pengarna på banken, och istället uppmuntras att spendera dem. Låga och negativa räntor skall enligt teorin också uppmuntra bankerna att låna ut pengar mer aggressivt, något vi inte sett.

Ingen påverkan på den globala ekonomin

Vi ser ingen större effekt på den globala ekonomin, detta trots att det trycks mer och mer pengar och att så gott som alla de stora ekonomierna har låga eller negativa räntor. ECB var först ut med de negativa räntorna 2014, och snart följde Danmark, Sverige, Schweiz och Japan efter. Nu tvingas bankerna i dessa länder att betala för att sätta in pengar hos centralbanken. Vi ser också hur investerare som köper statsobligationer måste betala för förmånen att låna ut sina pengar till staten.

Det går att konstatera att en politik med negativa räntor inte skapat de positiva resultat som beslutsfattarna hade hoppats på. De negativa räntorna minskar bankernas marginaler och gör att de blir ovilliga att låna ut pengar.

Många människor som normalt skulle sätta in sina pengar på banken väljer istället att placera sina pengar i bankfack eller i madrassen. Bristen på ränteintäkter gör människor som inte har möjlighet att investera pengar på annat håll känner att de är ekonomiskt missgynnade.

Skapar problem för pensionsbolagen

Det är emellertid inte bara privatpersoner som drabbas. Många pensionsbolag och pensionsfonder har fått stora problem eftersom de statsobligationer som de normalt äger, i vissa fall tvingas äga enligt lag för att inte riskera pensioner, ger låg eller ingen avkastning. Samtidigt har pensionsbolag och pensionsfonder åtaganden mot pensionärerna vilka blir svåra att uppfylla i denna lågräntemiljö.

Resultatet har blivit en jakt på avkastning även bland institutionella investerare, vilket leder dem till mer mot riskfyllda obligationer och aktier. Detta gör att många röster nu höjs om att finansmarknaden föredrar riskfyllda investeringar och att vi kan stå inför en kommande finanskris.

Valutakonkurrens

Det finns en annan aspekt på denna utveckling, valutakonkurrens. När en valuta erbjuder låga räntor kan det leda till att investerarna väljer att fly denna valuta i jakt på andra, med högre räntor. Regeringar som vill vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden för varor och tjänster uppmuntra därmed valutaförsvagning. Detta kan leda till vad som kan kallas för ”valutakrig”, en policy som kan leda till politiska spänningar när länderna devalverar sina valutor i ett försök att konkurrera med andra. Naturligtvis kan denna utveckling leda till stora svängningar och osäkerhet.

Det återstår att se när FED höjer slutligen räntor om det blir en reaktion på andra viktiga marknader med andra centralbanker. När det gäller den globala ekonomiska effekterna av dessa skillnader, om andra centralbanker håller fast vid sin lättnadspolitik och kanske till och med öka dem, kan dessa åtgärder uppväga effekterna av FEDs åtstramning. Marknaderna verkar redan ha tagit i beräkningen en åtstramning från FED i år. En liten räntehöjning kommer sannolikt inte har en betydande inverkan på marknaden men om amerikanska räntorna stiger med en procent eller mer så kan påverkan på de globala marknaderna bli större och leda till att andra globala centralbanker följer efter.

Helikopterpengar

Då den nuvarande politiken med negativa räntor inte fungerat som centralbankerna har hoppats på så finns det en möjlighet att bankerna kommer att ta till vad vissa kallar ”helikopterpengar” att släppa pengar direkt i fickorna på konsumenterna att kringgå motvilliga banker och uppmuntra människor att spendera.

Under sådana förhållanden av osäkerhet och okonventionella stimulansåtgärder tenderar förtroendet att försämras och företagsledare att utveckla en ovilja att gå vidare och investera. Detta kan faktiskt leda till motsatsen vad dessa insatser var tänkt att göra; de kan förlänga eller förvärra en tillväxtsavmattning i ekonomin.

På kort sikt är sökandet efter avkastning leder till mer pengar som flyter in i de högre avkastningsaktietillväxtmarknaderna och obligationsmarknaderna, vilket resulterar i den senaste tidens överavkastning för dessa marknader. Vi måste emellertid vara medvetna om makroutvecklingen framkallas av okonventionella centralbankspolitik som kan få oförutsedda konsekvenser för många investerare.