ETF Securities Fixed Income Research: European domestic and infrastructure-related sectors likely to outperform
European domestic and infrastructure-related sectors likely to outperform
Summary
Infrastructure-related corporate bond sectors likely to benefit the most from the ECB’s Corporate Sector Purchase Programme (CSPP).
The CSPP will also be particularly supportive for corporate bonds issues from the euro area core.
The ECB’s support for larger firms will likely have a positive impact on growth and employment figures.
ECB’s programme and EU challenges
As widely expected, the ECB left policy rates and the amount of monthly purchases (EUR80bn) unchanged at its June meeting. The Corporate Sector Purchase Programme (CSPP), which started on June 8, is part of the broader EUR80bn monthly purchase. It will include corporate bonds with a maturity from 6 months to 30 years and with a minimum rating of BBB- (i.e. Investment Grade). The national central banks will buy on behalf of the ECB, with the ability to purchase up to 70% of any individual bond.
ECB president, Mr Draghi, has also stressed the need for countries to focus on rising productivity and improving business environment, by enhancing public infrastructure and reducing differences in financing conditions between member states as per Juncker’s “Investment Plan for Europe” announced in November 2014. We believe the CSPP is genuine way to deepen and integrate capital markets in the euro area. Moreover, by including Investment Grade (IG) euro-denominated bonds issued by non-financial corporates (NFCs) to its programme, the ECB is now enlarging its support to larger firms with potential larger impact on growth and employment figures. In this regard, the CSPP is likely to remain in place at least until 2018 or beyond but we don’t expect the ECB to disclose the time frame.
Fundamentals
The economic recovery in the euro area is continuing, albeit with signs of a moderation in growth due to a weaker external environment. In June, the ECB staff revised upward real GDP growth forecast for the euro area to 1.6% in 2016 (up from 1.4% forecast in March), and the annual inflation to 0.2% from 0.1% in March, reflecting the recent oil price rebound.
The fundamentals of European non-financial IG corporates have improved significantly since the beginning of the year, showing a rebound in profitability as well as a downward trend in leverage ratio (from 3x in 2015 to 2.5x in average). The continuing improvement of the economy in the Eurozone should stimulate risk appetite and thus drive European spreads tighter.
Market performance
Our estimate of the amount of eligible CSPP Eurozone corporate bonds outstanding is approximately EUR757.5bn, of which 13% are yielding below zero. In our opinion, the ECB could buy between EUR5bn to EUR10bn monthly, leading the ECB to own between 4.5 – 9% of the current supply by the end of the year.
Euro denominated corporate bonds have outperformed dollar and sterling denominated counterparts so far this year. We expect bonds issued from the core – namely Germany, France and Netherlands – to outperform bonds issued from peripheral countries in the near term since the core countries represent about 70% of the bonds eligible for the CSPP. Since the start of the CSPP, OAS credit spreads on Peripherals IG have widened 4.3bps, while the spread on European HY widened 10.3bps. But as the programme intensifies, investors will rotate more aggressively from Core European IG to Peripherals IG and HY in search for yield. Accordingly, it could be a good entry point into peripheral and HY European corporates.
Sector performance
Since the announcement of the CSPP on March 10, European non-financial corporate bonds (within the BBB rating bracket) tightened by 48bps on average. We believe the CSPP will likely be most beneficial for European Utilities and infrastructure-related sectors. These sectors represent the largest proportion of the bonds eligible for the CSPP (32%), according to our estimates.
The aforementioned sectors have seen a significant improvement of their profitability since the beginning of the year. The profitability of European Utilities and Consumer non-cyclicals sectors has rebounded significantly year-to-date.
In contrast, Energy and Financial corporates experienced declining profitability. Energy sector still remains under pressure due to volatile oil prices. Insurance companies – which are eligible to the CSPP – face asset/liability mismatches as European populations are rapidly aging while the prolonged low yield environment significantly reduced investment income and squeeze margins. Additionally, banks’ net interest income and loan margins are declining as a result of the ECB’s negative deposit facility, and they are excluded from the CSPP. Accordingly, we believe Financial corporates will underperform in the medium term.
Despite improving fundamentals, spreads widened in May and subsequently tightened following the ECB meeting on June 3. The recent tightening more than offset the widening in May for most sectors, with the exception of Utilities, Consumer Staples and Consumer Discretionary where we believe opportunities still remain. Since the Eurozone recovery is mainly domestically driven, we believe domestically focussed sectors such as Consumer Staples, Consumer Discretionary and infrastructure-related will outperform the globally exposed sectors (Energy and Industrials). Furthermore, infrastructure-related sectors appear to be the sectors targeted to increase the growth potential in the euro area.
Moreover, we believe the bulk of opportunities remains in long dated IG European corporate bonds, which have outperformed the short dated bonds so far in 2016. The potential market knock on effect should be a gradual shift in market issuance to longer dated bonds since the programme will likely reduce the cost of funding, together with higher duration risk. However, the ongoing deleveraging of the European corporates’ balance sheet should prevent an unexpected spike in primary market activity.
Conclusion
We believe the CSPP is likely to remain in place until 2018 and the monthly purchases could be increased later this year or early 2017. Thus, we believe opportunities remain in core European BBB credit market, especially in domestic and infrastructure-related sectors as well as in long dated bonds.
Important Information
General
This communication has been provided by ETF Securities (UK) Limited (“ETFS UK”) which is authorised and regulated by the United Kingdom Financial Conduct Authority (the “FCA”).
This communication is only targeted at qualified or professional investors.
JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) (HEQD ETF) med ISIN IE0006UQKVQ0, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Denna fond är en börshandlad fond (ETF) som investerar i aktier som handlas på NASDAQ.
ICAV-fonden har inrättats i syfte att investera i överlåtbara värdepapper i enlighet med UCITS-förordningarna. De specifika investeringsmålen, strategierna och policyerna för varje delfond kommer att anges i relevant tillägg.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) replikerar utvecklingen av det underliggande indexet genom fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).
Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.
Riskprofil
Värdet på din investering kan både minska och öka, och du kan få tillbaka mindre än vad du ursprungligen investerade.
Värdet på aktier kan både minska och öka som svar på enskilda företags resultat och allmänna marknadsförhållanden, ibland snabbt eller oförutsägbart. Om ett företag går i konkurs eller genomgår en liknande finansiell omstrukturering förlorar dess emitterade aktier vanligtvis det mesta eller hela sitt värde.
Värdet på utländska direktinvesteringar kan vara volatilt. Detta beror på att en liten rörelse i värdet på den underliggande tillgången kan orsaka en stor rörelse i värdet på de utländska direktinvesteringarna, och därför kan investeringar i sådana instrument resultera i förluster som överstiger det belopp som delfonden investerar.
Även om delfonden använder en optionsoverlay-strategi som är avsedd att ge en kontinuerlig marknadssäkring för portföljen, finns det ingen garanti för att strategin kommer att uppnå detta. Den ”stegade” komponenten i strategin är utformad för att minska potentiella risker i samband med endast en säkringsperiod, men det finns ingen garanti för att investeringsförvaltaren kommer att kunna göra det framgångsrikt.
Att sälja köpoptioner skapar exponering för delfonden, eftersom den kan behöva leverera de underliggande värdepapperen eller deras värde, och om marknaden skulle röra sig ogynnsamt kan detta resultera i en obegränsad förlust.
För säljoptioner gäller att om den totala marknaden upplever en betydande nedgång kan värdet på relevant index minska kraftigt och betydande förluster kan uppstå. Delfondens finansiella ansvar är därför kopplat till värdet på det underliggande indexet.
REITs och fastighetsrelaterade investeringar är föremål för de risker som är förknippade med ägande av fastigheter, vilket kan exponera den relevanta delfonden för ökad likviditetsrisk, prisvolatilitet och förluster på grund av förändringar i ekonomiska förhållanden och räntor.
Hållbarhetsrisk kan väsentligt negativt påverka en emittents finansiella ställning eller rörelseresultat och därmed värdet på den investeringen. Dessutom kan det öka delfondens volatilitet och/eller förstärka befintliga risker för delfonden.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Den börshandlade fonden följer S&P 500:s utveckling och använder optioner i ett försök att skydda investerare mot de första 10 % av förlusterna varje år. Buffertstrategin har nackdelen att eventuella värdevinster är begränsade.
ETFens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
iShares US Large Cap Moderate Buffer Mar UCITSETF USD (Acc) är en mycket liten ETF med 14 miljoner euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
GICS vs. ICB klassificering i en överblick
GICS
ICB
Nivå 1
11 sektorer
10 industrier
Nivå 2
24 industrigrupper
10 supersektorer
Nivå 3
68 Industrier
41 sektorer
Nivå 4
157 Subindustrier
115 subsektorer
51 000 aktier
>75 000 aktier
MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…
… till undersektorn flyg- och rymdfart
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i det blå
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer
Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.
En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.
Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.
Återigen, se tabellen nedan.
Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.