Den globala skuldkrisen eskalerar ytterligare, det är inte bara Grekland som är skyldiga enorma summor pengar. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris. Det har varit så mycket uppmärksamhet på Grekland under de senaste veckorna, men sanningen är att Grekland endast utgör en mycket liten del av en aldrig tidigare skådad global skuldbomb som hotar att explodera när som helst. Nedan listar vi 24 länder som står inför en skuldkris – och ytterligare 14 stycken som ligger i farozonen. För närvarande befinner sig kvoten skulder/BNP på rekordhöga 286 procent globalt sett, närmare 200 biljoner dollar i skulder. Detta motsvarar cirka 28 000 USD strax under 250 000 kronor per person. Betänk vidare att mer än hälften av världens befolkning lever på mindre än 100 kronor per dag så ser vi att det knappast finns någon möjlighet att dessa skulder någonsin kommer att kunna betalas tillbaka. Den enda ”lösningen” under vårt nuvarande system är att sparka burken väg så länge som vi kan tills denna kolossala skuldpyramid slutligen kollapsar av sig själv.
Ingen utväg
I fallet med Grekland har vi kunnat konstatera att det är möjligt att bygga upp en så pass stor skuld att det bokstavligen inte finns någon utväg. De övriga europeiska nationerna försöker hitta ett sätt att hjälpa Grekland med en tredje räddningsaktion, men det är i princip som att försöka betala skulden på ett kreditkort med ett annat kreditkort eftersom så gott som alla europeiska länder själva nästan drunknar i skulder. Det betyder att även om det skulle gå att finna en permanent lösning för skuldkrisen i Grekland så är det endast en mycket liten del av problemet som löses på det sättet. Världens nationer har aldrig varit så högt skuldsatta som de är i dag och det blir värre för varje dag som går.
Enligt en rapport som nyligen publicerades av analysföretaget Jubilee Debt Campaign, finns det för närvarande 24 länder i världen som står inför en fullskalig skuldkris …
■ Armenien ■ Belize ■ Costa Rica ■ Kroatien ■ Cypern ■ Dominikanska Republiken ■ El Salvador ■ Gambia ■ Grekland ■ Grenada ■ Irland ■ Jamaica ■ Libanon ■ Makedonien ■ Marshall Islands ■ Montenegro ■ Portugal ■ Spanien ■ Sri Lanka ■ Saint Vincent och Grenadinerna ■ Tunisien ■ Ukraina ■ Sudan ■ Zimbabwe
Det finns dessutom ytterligare 14 länder som befinner sig i farozonen ■ Bhutan ■ Cape Verde ■ Dominica ■ Etiopien ■ Ghana ■ Laos ■ Mauritania ■ Mongolia ■ Mocambique ■ Samoa ■ Sao Tome e Principe ■ Senegal ■ Tanzania ■ Uganda
Vad är lösningen?
Är lösningen att låta de ”rika” länderna betala och rädda dem? Problemet är, de ”rika länderna” är några av de största låntagarna av alla. Ta till exempel USA, vars statsskuld mer än fördubblats sedan 2007 och nu är så pass stor att det rent matematiskt sett inte kommer att vara möjligt att betala av den.
Europa befinner sig i en liknande situation där länderna försöker hitta ett sätt att rädda Grekland, när det egentligen är så att de flesta av dem själva behöver räddas. Alla dessa länder kommer vid en eller annan tidpunkt att komma och be om hjälp. Förhållandet mellan statsskuld och BNP har nått rekordhöga nivåer sedan EU nästan kollapsade 2012.
Spaniens statsskuld/BNP har stigit från 69 procent till 98 procent. Italiens statsskuld/BNP har gått från 116 procent till 132 procent och Frankrikes statsskuld/BNP har stigit från 85 procent till 95 procent. Belgien har en statsskuld/BNP på 106 procent, Irland en statsskuld/BNP på 109 procent och Portugal en statsskuld/BNP på 130 procent.
Om eller kanske mer korrekt när dessa dominobrickor börjar falla kommer det att leda till otrevliga konsekvenser i det överbelånade globala finansiella systemet. Spanien har en utestående statsskuld på mer än en biljon dollar och Italien har mer än 2,6 biljoner Euro i skuld. En nedskrivning av dessa skulder skulle leda till att en rad defaults inledds över hela världen. Bankerna i Europa har i dag lån som är 26 gånger större än deras egna kapital, och det är därför lätt att se varför en nedskrivning av grekiska, spanska, italienska eller franska skulder kan få dem att vackla och själva göra default.
Lika olycksbådande situation i Asien
Enligt nyhetsbyrån Bloomberg har skuldnivåerna i Kina nått nivåer som aldrig tidigare registrerats. Kinas ekonomiska expansion slog analytikernas prognoser för det andra kvartalet, men landets skuldsättning ökade i en ännu snabbare takt. De kinesiska företagens och hushållens utestående lån uppgick i slutet av januari 2015 till 207 procent av landets bruttonationalprodukt, en ökning med 125 procent sedan 2008. I denna siffra ingår inte den kinesiska statsskulden. Addera denna så uppgår kvoten skuldsättning/BNP för Kina till över 300 procent. I Japan är det ännu värre. Kvoten skuldsättning/BNP är nu uppe på 230 procent. Den globala skuldkrisen eskalerar utan tvekan.
Bellevue Healthcare UCITSETF USD Acc (C4RE ETF) med ISIN IE000R6TN604, är en aktivt förvaltad börshandlad fond som strävar efter kapitaltillväxt genom att investera i en portfölj som huvudsakligen består av globala hälsovårdsföretag.
Den börshandlade fonden investerar i företag världen över som är verksamma inom hälso- och sjukvårdssektorn. De värdepapper som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).
ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,55 % per år. Utdelningen i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna lanserades den 15 september 2025 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Första inkluderingen av ukrainska företagen i UKRN (Swarmer och Kyivstar), vilket återspeglar förbättrad marknadstillgänglighet för ukrainska företag
UKRNs indexdesign (lägre likviditets- och storlekströsklar) gör det möjligt att fånga upp ukrainska företag i tidigare skeden i takt med att kapitalmarknaderna utvecklas.
UKRN positionerat som en ETF-köpare av ukrainskt aktiekapital, vilket stöder kapitalbildning och marknadsutveckling i Ukraina.
HANetf, Europas första och ledande white-label UCITSETF- och ETC-plattform, är glada att kunna meddela att Swarmer och Kyivstar har lagts till i Ukraine Reconstruction UCITS ETF (UKRN), vilket markerar den första inkluderingen av ukrainska företag i strategin.
Indexets lägre likviditetströsklar för ukrainska namn är utformade för att underlätta tidigare inkludering av inhemska företag när de noteras, samtidigt som det signalerar till ukrainska företag att det finns en köpare till deras publika aktier. Med tiden bör detta stödja både kapitalbildning och den bredare utvecklingen av Ukrainas aktiemarknad.
Separat har Swarmer också lagts till i Drone UCITS ETF (DRON) via indexets IPO-snabbspårsmekanism, vilket möjliggör inkludering så tidigt som 10 dagar efter notering snarare än att vänta på en schemalagd ombalansering. Detta är särskilt viktigt inom framväxande teman som drönare, där innovationen är snabb. Samma mekanism finns inom UKRN, vilket återspeglar förväntningarna om att ukrainsk IPO-aktivitet, särskilt inom försvar och teknik, kommer att öka över tid. Ukraina har för närvarande en betydande ledning inom drönarteknik och Swarmer är ett bra exempel på detta.
Swarmer
Swarmer tillhandahåller AI-aktiverad programvara som koordinerar drönarsvärmar, vilket möjliggör autonoma, synkroniserade operationer. Dess teknik har distribuerats i Ukraina, med över 100 000 stridsuppdrag slutförda under de senaste två åren.
Företaget är fortfarande i ett tidigt skede, men analytikernas prognoser pekar på en kraftig nedgång i intäkterna, från ~0,3 miljoner dollar år 2025 till 9 miljoner dollar år 2026 och 25 miljoner dollar år 2027. [3] Detta återspeglar en förskjutning från utveckling till driftsättning, med en tillväxt typisk för försvarsteknologiska plattformar när implementeringen börjar.
Kyivstar
Kyivstar representerar en mer etablerad del av den ukrainska ekonomin, med intäkter som förväntas växa från cirka 915 miljoner dollar år 2023 till ~1,2 miljarder dollar år 2025 och ~1,4 miljarder dollar år 2027, tillsammans med en stadig expansion av vinsten per aktie. Marginalerna är fortsatt robusta (rörelsemarginal på cirka 24 %), Verksamheten har varit i drift under hela konflikten och fortsätter att dra nytta av efterfrågan och pågående investeringar i digital infrastruktur. Företaget ger exponering mot Ukrainas centrala kommunikationsinfrastruktur och dess gradvisa ekonomiska normalisering.
HANetf är också glada över att stödja ukrainska rugbyligan genom donationer för att finansiera deras U19-kampanj för Europamästerskapen i rugbyliga, vilket stärker deras engagemang för att utveckla sporten och utveckla nästa generations idrottare i Östeuropa.
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterade: ”Det är spännande att se de första ukrainska företagen köpas i Ukraina Reconstruction UCITSETF. Båda företagen representerar en annan aspekt av Ukrainas återuppbyggnad. Kyivstar är en nyckelaktör för att förse Ukraina med digital uppkoppling, medan Swarmer representerar en växande global uppmärksamhet som ägnas åt Ukrainatestad försvarsteknik. Även om deras primära kundbas är Ukraina, förväntar vi oss en global efterfrågan på deras AI-programvara inom en snar framtid, eftersom regeringar räknar med behovet av att integrera drönare i sitt försvar och sin säkerhet.
”ETFen ger nu exponering mot både de globala företag som är positionerade för att hjälpa till med Ukrainas återuppbyggnad och ukrainska företag som också kommer att delta och dra nytta av Ukrainas återuppbyggnad. Världsbanken uppskattar att återuppbyggnaden i Ukraina kommer att kosta över 500 miljarder dollar under det kommande decenniet – en siffra som tyvärr regelbundet revideras uppåt.” Att möta Ukrainas behov kommer att kräva mobilisering av både offentligt och privat kapital.
”Tillägget av Swarmer till DRON är också spännande, särskilt eftersom det kom in genom ETFens snabba IPO-mekanism. Som många har noterat kommer företag ofta till börsnoteringar senare. Även om ETFer inte kan köpa företag innan de börsnoteras, anser vi att det är viktigt att, där det är möjligt, påskynda inkluderingen av företag när de börsnoteras. Detta är särskilt viktigt inom framväxande teknikområden som drönare, där nya aktörer snabbt kan framstå som ledare inom sitt område. Drönare är inte allmänt erkända som viktiga för modernt försvar, utan används av militärer av alla storlekar och kapaciteter.”
Viktiga risker UKRN
När du investerar i ETFer är ditt kapital fullt ut riskerat och kanske inte får tillbaka det ursprungligen investerade beloppet. Den pågående konflikten mellan Ukraina och Ryssland är en källa till instabilitet för Ukraina och den ukrainska ekonomin. Denna instabilitet kan negativt påverka ETFens investeringar som har exponering mot Ukraina eller den ukrainska ekonomin. Om konflikten fortsätter under en längre tid kan detta avsevärt hindra alla ansträngningar att återuppbygga Ukrainas infrastruktur och ekonomi i stort. Växelkurser kan ha en positiv eller negativ effekt på avkastningen. ETF:n ska huvudsakligen investera i företag inom försvars-, energi- och infrastruktursektorerna. Dessa branscher kan påverkas avsevärt av statlig reglering och utgiftspolitik eftersom företag som är verksamma inom dessa branscher i betydande utsträckning är beroende av statlig efterfrågan på sina produkter och tjänster.
Viktiga risker DRON
Drön- och UAV-företag är nära knutna till den ekonomiska framgången för dessa företags forskning, design, tillverkning, drift eller möjliggörande teknik för drönare och andra obemannade flygsystem.
Marknaden för drönar- och UAV-relaterade produkter och tjänster är i sin linda, mycket konkurrensutsatt och kännetecknas av snabba tekniska förändringar, föränderliga regelverk och ökad geopolitisk känslighet.
Drön- och UAV-företag kan få en betydande del av sina intäkter från att leverera drönare, delenheter, sensorer eller programvara till militära eller underrättelsekunder. Som ett resultat är deras ekonomiska resultat starkt beroende av nationella försvarsbudgetar, godkännanden av utländsk-militär försäljning och skiftande geopolitiska prioriteringar, vilka alla kan påverkas av förändringar i förvaltningar, statliga finansieringsanslag, multilaterala fördragsskyldigheter eller finanspolitiska åtstramningsåtgärder.
Militärfokuserade drönar- och UAV-företag är också exponerade för strikta exportkontrollregimer, ökade sanktionsrisker och ökade efterlevnadsskyldigheter enligt lagar mot korruption, bojkott och penningtvätt. Överträdelser eller bristande efterlevnad kan leda till betydande böter, förlust av exportprivilegier eller uteslutning från framtida statliga kontrakt.
Boreas S&P AI Data, Power & Infrastructure UCITSETF USD (Acc) (POWR ETF) med ISIN IE000NX8S1Z1, strävar efter att ge investerare en nettototalavkastning, med hänsyn till kapital- och inkomstavkastning efter källskatt och kostnader, vilket återspeglar avkastningen på ett aktieindex som kallas S&P Transatlantic AI-Related Data Center & Power Supply Infrastructure Index NTR (”indexet”).
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,49 % per år. ETFen replikerar det underliggande indexets utveckling genom fysisk replikering. Den erhållna utdelningen i ETFen återinnvesteras (ackumuleras).
Investeringsstrategi
Boreas S&P AI Data, Power & Infrastructure UCITSETF syftar till att följa resultatet för ett index som består av 35 företag från amerikanska och utvecklade europeiska marknader som tillhandahåller infrastrukturen som ligger till grund för artificiell intelligens (AI)-industrin.
Om denna fond
Boreas S&P AI Data, Power & Infrastructure UCITSETFär en UCITS-kompatibel börsnoterad fond som syftar till att följa S&P Transatlantic AI-Related Data Center & Power Supply Infrastructure Index NTR. Indexet mäter resultatet för börsnoterade företag i USA och utvecklade europeiska marknader som bedriver affärsverksamhet som stöder införandet av artificiell intelligens, såsom att driva och hantera datacenter, generera och distribuera el eller möjliggöra elförsörjningsinfrastruktur.
Boreas S&P AI Data, Power & Infrastructure UCITSETF USD (Acc) har 19 miljoner dollar i tillgångar under förvaltning. Denna ETF lanserades den 15 januari 2026 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.