Halvledare, även kända som integrerade kretsar, mikrochips eller chips, är en del av vår vardag. De driver avancerad teknik inom sjukvård, dator, kommunikation, transport, militära system och mer. Oavsett om du läser den här texten på en smartphone, bärbar dator, surfplatta eller PC, är halvledare involverade. Sedan förra året har världen haft en bristen på halvledare.
Vad är halvledare?
Halvledare är material som har elektriska egenskaper mellan ledarna (det vill säga koppar) och isolatorer (det vill säga gummi). De styr därför elektriska strömmar. Halvledaranordningar kan användas för att förstärka signaler, växla och omvandla energi.
Det vanligaste halvledarmaterialet är kisel. Silicon Valley, epicentret för innovativa teknikföretag i USA, fick sitt namn från antalet halvledare och datorrelaterade företag i området.
Medan de är små i storlek är de hjärnorna i moderna elektriska apparater. Exempelvis litar smartphones, bärbara datorer, datorer, tv-apparater, apparater, LED-lampor, spelkonsoler, medicinsk utrustning och bilar på att halvledare fungerar. Enbart en bil har cirka 100 chips, drivande bromssystem, styrning, skärmar och pekskärmar, krockkuddar, luftkonditionering, vindrutetorkare, elektriska fönster etc.
Halvledarindustrin förklarade
Halvledarindustrin är mycket konkurrenskraftig, med en handfull företag som dominerar. Halvledaranläggningar kostar miljarder att bygga och utrusta, och stora budgetar för forskning och utveckling krävs för att kontinuerligt förbättra produkterna, vilket gör dem mindre, billigare och snabbare.
Vissa företag är involverade i produktionsprocessen från början till slut. Andra lägger dock ut en del av processen, till exempel design eller testning. Företag som är centrerade kring tillverkning av halvledare kallas gjuterier, till exempel Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC).
Vinstmarginalerna är i det här fallet små och företag måste köra 24/7 för att göra en avkastning på sin investering. De måste också upprätthålla avkastningen (antalet arbetande halvledare per sats) på 80-90% för att vara konkurrenskraftiga, vilket tar många års erfarenhet att uppnå. Processen är också ganska lång och tar upp till 26 veckor att tillverka ett chip för en konsument.
Halvledarindustrin är mycket cyklisk och lyhörd för utbud och efterfrågan. När tiderna är goda ökar efterfrågan på halvledare och tillverkarna har problem med att hålla jämna steg med efterfrågan och priserna kan öka. Å andra sidan, när förhållandena är mindre gynnsamma, kan det finnas ett överutbud och priserna kan falla.
Varför finns det brist på halvledare?
Den nuvarande bristen på halvledare är i global skala och Covid-19-pandemin har bidragit till den. Försörjningskedjorna stördes på grund av hemma-begränsningar och kapacitetsbegränsningar för säkerhetsåtgärder. Konsumentbeteendet förändrades och efterfrågan på elektroniska enheter, såsom bärbara datorer, bildskärmar och spelsystem, ökade. Elektroniska företag började därför öka sin produktion och lagra halvledare för att möta efterfrågan. Samtidigt beställde bilföretagen färre halvledare och underskattade hur snabbt bilförsäljningen skulle studsa tillbaka.
Covid-19 är dock inte bara skyldig för bristen på halvledaee. Redan före pandemin orsakade ny teknik, såsom 5G-enheter, en ökad efterfrågan på halvledare. Handelskriget mellan USA och Kina påverkade också. I ett fall till exempel hindrade Trump-administrationen amerikanska företag från att sälja till Semiconductor Manufacturing International Corp (SMIC), ett kinesiskt företag som delvis ägs av den kinesiska regeringen som producerar cirka 10% av världens chips.
Konsekvenser av bristen på halvledare
Ett stort antal företag inom bilindustrin har redan känt effekterna av halvledarbristen. Till exempel har ledande biltillverkare, som General Motors, Ford, Daimler, Nissan, Honda, Volkswagen, NIO och Fiat Chrysler, varit tvungna att pausa eller minska produktionen. Enligt Bloomberg kan bilindustrin tappa upp till 61 miljarder dollar i försäljning under 2021 på grund av brist på halvledare.
Företag i andra branscher har också känt effekten. Exempelvis sa Samsung, en av de största tillverkarna av halvledare och konsumentelektronik, att det kan försena lanseringen av en ny Galaxy Note-smartphone på grund av bristen på tillgängliga halvledare. Apple varnade också redan i november 2020 att det upplevde brist på microchips för sin senaste iPhone.
För att komma ikapp den ökade efterfrågan ökar halvledarföretagen produktionen. Bloomberg sa dock att bristen kan pågå i flera kvartal eller fram till 2022.
Toppspelare i halvledarindustrin
De största halvledartillverkarna när det gäller intäkter är antingen amerikanska eller asiatiska företag
Investera med DEGIRO
Vill du investera i halvledaraktier? Av de bästa halvledarföretagen kan du investera i var och en via DEGIRO utom SK Hynix eftersom det handlas på Korea Stock Exchange, som detta företag ännu inte erbjuder. Bortsett från dessa erbjuder DEGIRO en mängd investeringsmöjligheter inom halvledarområdet och i allmänhet.
Med ett DEGIRO-konto kan du investera i en mängd olika finansiella produkter på mer än femtio börser i trettio länder.
Internetmäklaren SAVR kickar igång veckan med några fantastiska nyheter: SAVR introducerar ett tak för det courtage deras kunder betalar som ligger på låga 99 kronor, något som gäller samtliga marknader. Flera konkurrenter har maxcourtage sedan tidigare, men det är begränsat till Norden.
Med andra ord ligger det courtage som kunder på SAVR betalar alltid mellan 1 och 99 kronor– oavsett vilken marknad du handlar på.
Huvudsakliga USP är
99kr max för alla marknader (konkurrenterba har bara ”fast pris” för Norden)
Maxcourtage gäller samtliga aktiemarknader som SAVR erbjuder handel på – och så klart ETFer.
Justerar automatiskt om du gör mindre transaktioner (då blir det en %), så du löper ingen risk att betala 99kr för en 1000kr transaktion (”automatiskt courtage”). Det finns alltså inte courtageklasser att hålla reda på hos SAVR.
iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) (WINS ETF) med ISIN IE00BJ5JP659, försöker följa MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index. MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index följer industrisektorn på de utvecklade marknaderna över hela världen (GICS-sektorklassificering). Aktierna som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning). Uteslutna sektorer och företag: vapen, tobak, termiskt kol, oljesand, bristande efterlevnad av FN:s Global Compact. Vikten av den största beståndsdelen är begränsad till 35 % och vikten av alla andra beståndsdelar är begränsad till maximalt 20 %.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,18 % p.a. iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) är den enda ETF som följer MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
iShares MSCI World Industrials Sector ESG UCITSETF USD (Dist) är en liten ETF med tillgångar på 42 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 7 april 2022 och har sin hemvist i Irland.
Varför WINS?
Exponering för stora och medelstora företag på utvecklade marknader involverade i tillverkning och distribution av kapitalvaror, tillhandahållande av kommersiella tjänster och leveranser och tillhandahållande av transporttjänster
Designad för investerare som vill ha exponering mot World Industrials Sector optimerad för att minska kolintensiteten och potentiella utsläpp, öka ESG-poängen och minimera tracking error i förhållande till moderindex.
Undersökt för att ta bort företag som är inblandade i kontroversiella, kärnvapen och konventionella vapen, civila skjutvapen, tobak, termiskt kol, oljesand och företag som klassificeras som brott mot FN:s Global Compact-principer, samt företag som har varit inblandade i allvarliga ESG-relaterade kontroverser
Investeringsmål
Fonden strävar efter att uppnå en total avkastning på din investering, genom en kombination av kapitaltillväxt och inkomst på fondens tillgångar, vilket återspeglar avkastningen från MSCI World Industrials ESG Reduced Carbon Select 20 35 Capped Index.
The race to bolster European defence capabilities is well underway. Since the invasion of Ukraine, European leaders have intensified calls for increased defence spending. The continent, long reliant on US security guarantees, is now facing a critical inflection point. Recent moves by the US administration to engage with Russia without consulting its European allies or Ukraine have underscored the urgent need for Europe to take charge of its own defence. This geopolitical reality has forced European leaders to acknowledge that relying on US support is no longer a guaranteed strategy, accelerating discussions on independent military capabilities and funding mechanisms.
Why is European defence spending rising?
For decades, the US has outspent Europe on defence, contributing more than two-thirds of NATO’s[1] overall budget. However, NATO estimates that in 2024, 23 out of 32 members met the 2% GDP[2] defence spending target, compared to just seven members in 2022 and three in 2014[3]. More ambitious goals are being discussed. Poland is leading the way with a 4.12% of GDP defence budget, while discussions at NATO suggest some countries may need to increase spending to 3% or higher1.
Figure 1: NATO allies defence spending following Russia’s invasion of Ukraine
Source: Atlantic Council, WisdomTree. 2024 numbers are estimates. Iceland excluded as it does not have a standing army. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
Adding another layer of complexity is the US Department of Government Efficiency (DOGE) initiative, which is beginning to reshape US defence priorities. The shift from cost-plus to fixed-price contracts under DOGE is putting financial pressure on defence companies most exposed to the US, which may see constraints on long-term spending commitments. This could have two contrasting effects: while it may limit US capability to fund European defence through NATO, it could also drive European nations to increase domestic procurement and reduce dependency on US defence systems.
Additionally, emerging security threats, including cyber warfare, artificial intelligence (AI)-driven military technology, and the growing presence of authoritarian regimes, have reinforced the need for increased defence investments. Europe’s reliance on outdated Cold War-era military equipment is another critical factor, pushing leaders to modernise their arsenals.
How will Europe fund its defence expansion?
Ramping up defence spending is a monumental task, especially given high sovereign debt levels across Europe. Yet, leaders are exploring creative solutions to secure the necessary funding. One approach is to reallocate existing European Union (EU) budgets, with discussions centring on repurposing unspent Cohesion Funds and Recovery and Resilience Facility (RRF) loans. However, legal restrictions within EU treaties may limit their direct application to military expenditures.
Another potential route is the issuance of European Defence Bonds, mirroring the successful NextGenerationEU pandemic recovery fund. By pooling resources at the EU level, this could offer a coordinated and cost-effective funding mechanism.
At the same time, private investment and public-private partnerships are gaining traction. Defence contractors and institutional investors are increasingly seen as strategic partners in financing large-scale projects, particularly in weapons systems, cyber defence, and artificial intelligence. Governments may leverage these collaborations to accelerate procurement and technological advancements.
Despite these options, one thing is clear—Europe must find a sustainable funding model to support its defence ambitions without derailing economic stability. Whether through EU-level financing, national budget reallocations, or private-sector involvement, securing long-term defence investment will be paramount in ensuring Europe’s security and strategic autonomy.
Impact on defence stocks: can the strong run continue?
European defence stocks have had a strong run since 2022, driven by surging order books, government contracts, and the realisation that military spending is no longer optional. Over the past year, Europe defence stocks rose 40.8%, outpacing broader European equities (+11.4%)[4]. Defence stocks trade at a historical P/E[5] ratio of ~14x, slightly above the long-term average, though still below peak multiples[6]
There are three key trends fuelling defence stock momentum: • Backlogs at record highs: European defence contractors are sitting on unprecedented order books, with consensus forecasting 2024-29 CAGRs[7] of ~11% for sales and ~16% for both adjusted EBIT[8] and adjusted EPS[9]. These growth rates compare to just 8%, 11% and 12%, respectively, for the 2019-24 period[10].
Figure 2: European defence sector growth forecast
Source: Company Data, Visible Alpha Consensus, WisdomTree as of 31 January 2025. Forecasts are not an indicator of future performance and any investments are subject to risks and uncertainties.
• Government commitments: with long-term contracts locked in and additional spending likely, demand visibility remains strong. • EU’s push for strategic autonomy: The European Commission has proposed a European Defence Industrial Strategy (EDIS), aimed at spending at least 50% of procurement budgets within the EU by 2030 and 60% by 2035[11].
Conclusion: a new era for European defence
The European defence sector is entering a new era of investment and strategic autonomy. With rising geopolitical risks and uncertainty over US support, European nations are taking proactive steps to build a more robust and self-sufficient military ecosystem. While funding challenges persist, the momentum behind higher budgets, technological investments, and NATO commitments makes this shift not just necessary, but inevitable.
With the EU backing structural shifts in procurement, defence stocks remain well-positioned, particularly those with exposure to land (for example, ammunition, vehicles) and air (for example, air defence, missiles, drones) domains.
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
[1] NATO = The North Atlantic Treaty Organization (an intergovernmental transnational military alliance of 32 member states).
[2] GDP = gross domestic product.
[3] NATO 2023 Vilnius Summit Declaration.
[4] Bloomberg, Europe defence stocks are represented by the MSCI Europe Aerospace & Defence Index and European Equities represented by MSCI Europe Index.