Den första börshandlade fonden listades redan för 25 år sedan. Att det den 9 mars 1990 var första dagen som en börshandlad fond lanserades är det få som känner till, många lever fortfarande i föreställningen att det är ett helt ny finansiell produkt som lanserats av banker och finansinstitut. Den första börshandlade fonden listades för 25 år sedan, och inte i USA som många tror utan i Kanada. Därmed slog TIPS ETF både SPY och QQQ med många år. Den 29 januari 1993 lanserade den globala kapitalförvaltaren State Street Global Advisors (”SPDR”) världens första ETF – SPDR S&P 500 ETF. Instrumentet fick ganska fort smeknamnet ”Spider”. Powershares QQQ är en börshandlad fond som replikerar utvecklingen på Nasdaq-100 index lanserades i mars 1999.
Den första börshandlade fonden
För tjugofem år sedan lanserades emellertid den första börshandlade fonden på Toronto Stock Exchange. Det var TIPs (Toronto 35 Index Participation Fund), en ETF som replikerar utvecklingen av TSX 35 indexet. Därmed var TIPS nästan tre år tidigare än SPDR S&P 500 ETF (SPY). Tankarna hade emellertid funnits långt tidigare. Det första försöket att skapa något som liknade en börshandlad fond var den lansering av Index Participation Shares för S&P 500 under 1989. Det fanns redan då ett intresse bland investerarna, men Chicago Mercantile Exchange valde då att dra lanseringen till domstol varför lanseringen av börshandlade fonder fick vänta ett tag.
I Sverige lanserades den första börshandlade fonden 2000
I Sverige lanserades den första börshandlade fonden av nuvarande Nasdaq redan 2000. Då förvaltades de börshandlade fonderna av börsen själv. Senare såldes dessa till XACT Fonder som numera ägs av Handelsbanken. Fortfarande än i dag är XACT den dominerande aktören på handeln med börshandlade fonder i Sverige, men alla de svenska storbankerna, SEB, Swedbank och Nordea erbjuder olika typer av ETFer. Utöver detta finns också Deutsche Bank representerade i Sverige.
Passiva investeringar är inget nytt
Indexinvesteringar är emellertid inget nytt, den har funnits sedan tidigt 1970-tal i USA. Det året lanserade Wells Fargo och American National Bank oberoende av varandra indexfonder för sina institutionella kunder. Lanseringarna var ett svar på den akademiska forskningen som visade på fördelarna med att investera passivt. Fondförvaltningslegenden John Bogle följde efter ett par år senare när han den 31 december 1975 valde att lansera den första publika indexfonden. First Index Investment Trust som fonden hette, kom att replikera utvecklingen av det breda indexet i USA S&P 500. Bogle hade när fonden lanserades endast 11 MUSD under förvaltning. Den gick under många år under det spefulla namnet ”Bogle’s folly” vilket betyder Bogles dårskap.
1999 kom kapitalet i denna fond att överstiga 100 MILJARDER DOLLAR. Då hade konkurrenterna vaknat. State Street lanserade 1993 SPY, Barclays kom att lansera sina första indexfonder 1996, State Street lanserade en ETF på Dow Jones 1998, 1999 kom PowerShares QQQ som replikerar utvecklingen av Nasdaq-100. När denna ETF kom var det när intresset för investeringar för teknikbolag var som störst och QQQ kom snabbt att vinna en enorm popularitet vilket hjälpte till att öka fokus på ETF-branschen. Vanguard kom 2001 att lansera sina första ETFer. I dag finns det 245 utgivare av börshandlade produkter, så kallade ETPer, som i sin tur handlas på 63 börser i 52 länder världen över enligt data från ETFGI’s preliminary monthly global ETF and ETP insight report som publicerades i början av mars.
355 kanadensiska ETFer
Det kan nämnas att i februari 2015 fanns det 355 kanadensiska ETFer och 502 listningar då flera av dem handlas på flera marknader. Tillgångarna uppgick till 65 miljarder USD, motsvarande 2,2 procent av det kapital som förvaltas globalt av ETF-industrin. Kanada var först med börshandlade fonder på aktier, obligationer och valutahedgade ETFer.
TIPS ETF är ett kortnamn som inte längre går att hitta i listorna. Den 7 mars 2000 kom denna börshandlade fond att gå samman med HIP (Hundred Index Participation Fund) som replikerade utvecklingen av TSX 100 indexet. Det nya namnet kom att bli the iUnits S&P/TSE Index Participation Fund (XIU CN) som senare döptes om till iShares S&P/TSX 60 Index ETF (XIU CN).
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).