ETF Securities Commodities Research: Commodity volatility expected as China liberalises financial markets
Commodity volatility expected as China liberalises financial markets
Summary
China is both one of the largest producers and consumers of most commodities. Yet financial centres in the UK and US are responsible for setting global prices for many commodities.
China seeks to expand its role in the intermediation and price setting of global commodities. However a key hurdle is currency restrictions and capitals controls.
While timing of any currency and capital market reform is unclear, dismantling these restrictions could unwind large carry-trades that use commodities as collateral, introducing a new source of volatility to the asset class.
China and commodity demand
China’s role in the upward phase of the commodity supercycle remains largely undisputed: resource-intensive economic growth, led by urbanisation, industrialisation, and a growth in global trade between the mid-1990s and the financial crisis in 2008 drove demand for commodities higher. With supply unable to keep up with demand, prices rose substantially higher. Although more volatile, commodities prices have a fairly strong correlation to China’s GDP growth.
China’s commodity futures markets
Futures markets are an integral part of the global financial market infrastructure, as they allow both consumers and producers of commodities to hedge. Hedgers are typically on the short side of futures markets and thus need to offer positive risk premia to attract speculators on the long side.i By bringing a large number of financial investors to the long side, financialisation of commodities mitigates this hedging pressure and improves risk sharing.
Although China is the largest consumer of commodities, its development of a futures market in commodities only took place after the onset of the commodity supercycle (and many commodities have been added in the downward phase of the cycle). The Shanghai Futures Exchange (SHFE) started trading copper and aluminium in 1999 and added zinc (2007), gold (2008), nickel (2014). The volume of gold and copper traded on the SHFE has been rising, highlighting the traction that the market for these metals has been gaining in China.
Global ambitions require currency policy change
China seeks to play a larger role in the intermediation of commodities internationally. It recognises it is the largest consumer and producer of many commodities, yet relies on financial centres outside of China for the setting of prices. Fang Xinghai, vice chairman of the China Securities Regulatory Commission, said at the SHFE’s annual conference in May 2016 “We’re facing a chance of a lifetime to become a global pricing center for commodities”. Due to currency restrictions, trading in raw materials is largely off-limits to overseas investors. However, that is an issue that China has long pledged to change. Any change in currency policy will likely be a strong catalyst for the growth of China’s commodity futures market.
Distortions in Chinese commodities…
Closed capital markets and currency restrictions have led to some unusual practices in China. China’s interest rate is higher than many other countries (especially developed market interest rates which in some cases are below zero). If Chinese investors were able to borrow in foreign currencies they could engage in a typical carry trade and arbitrage from the rate differential (subject to currency market moves). However, capital restrictions which stop domestic investors accessing foreign loans and exchange rate management violate the so called ‘covered interest rate parity’.
However a loophole exists. In order to make Chinese manufacturers more profitable, the authorities allow them to use work in process inventory such as copper, tin, aluminium (or even finished inventory) as collateral for loans. A manufacturer can go to a local bank and ask to borrow in US dollars or euros or yen etc. at low interest rates using commodity as collateral. The funds will be delivered to the manufacturer in Yuan and can be deposited at high interest rates. The local bank would verify to the People’s Bank of China (PBoC, the central bank) that the collateral is sitting in a warehouse (i.e. is bonded) and the PBoC will use an offshore entity to borrow the funds (which it will then pass to the local bank).The existence of the facility could be artificially inflating demand for commodity imports into China.
The risk with opening up currency markets therefore is that this carry trade could fall away and unlock a substantial amount of commodities tied up in bonded warehouses to industrial usage.
It is estimated that in 2014 about US$109 billion foreign exchange loans in China were backed by commodities as collateral, equivalent to 31% of China’s short-term FX loans and 14% of China’s total FX loans.ii In 2014, China imported US$1.7 trillion of commodities. The estimated amount of financing therefore represents about 6% of imports. In the worst case scenario if all those commodities were to unwind (a scenario we don’t believe will occur), there could be a 6% supply shock, which would be price negative. A collateral unwind of a smaller magnitude, we believe will still lead to commodity price volatility.
Copper is probably most at risk. Close to half of current copper demand in China could be from the copper carry trade.
…including gold
A similar trade exists in gold. Imported gold is being used via gold loans and letters of credit to raise low cost funds for business investment and speculation. Financial liberalisation could also see these trades unwind. In 1950 China had prohibited private ownership of bullion and put the gold industry under state control. With the creation of the Shanghai Gold Exchange (SGE) in 2002, formal prohibition on gold bullion was lifted in 2004. China has embraced this relatively new opportunity to own gold, with the country overtaking India as the largest consumer gold coins and bars. Despite the cultural affinity to buy and store gold, those stocks can be monetised. Gold leasing i.e. the ability for banks to loan out gold has seen rapid growth. Gold can also be used as collateral for borrowing from banks as long as it meets the SGE criteria. Once again this collateral-based lending could fall away if access to unsecured loans is improved.
We expect any movement to a freer currency and open capital markets to be gradual. But that transition could introduce volatility to global commodity prices as collateral carry trades in China unwind.
i Keynes (1923), Hicks (1939), Hirshleiffer (1988) ii “Commodities as Collateral” in forthcoming Review of Financial Studies by Ke Tang (Tsingua University) and Haoxiang Zhu (MIT Sloan School of Management), April 2016
Important Information
General
This communication has been issued and approved for the purpose of section 21 of the Financial Services and Markets Act 2000 by ETF Securities (UK) Limited (“ETFS UK”) which is authorised and regulated by the United Kingdom Financial Conduct Authority (the “FCA”).
The information contained in this communication is for your general information only and is neither an offer for sale nor a solicitation of an offer to buy securities. This communication should not be used as the basis for any investment decision. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) (HEQD ETF) med ISIN IE0006UQKVQ0, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Denna fond är en börshandlad fond (ETF) som investerar i aktier som handlas på NASDAQ.
ICAV-fonden har inrättats i syfte att investera i överlåtbara värdepapper i enlighet med UCITS-förordningarna. De specifika investeringsmålen, strategierna och policyerna för varje delfond kommer att anges i relevant tillägg.
Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITSETF – USD (dist) replikerar utvecklingen av det underliggande indexet genom fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).
Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.
Riskprofil
Värdet på din investering kan både minska och öka, och du kan få tillbaka mindre än vad du ursprungligen investerade.
Värdet på aktier kan både minska och öka som svar på enskilda företags resultat och allmänna marknadsförhållanden, ibland snabbt eller oförutsägbart. Om ett företag går i konkurs eller genomgår en liknande finansiell omstrukturering förlorar dess emitterade aktier vanligtvis det mesta eller hela sitt värde.
Värdet på utländska direktinvesteringar kan vara volatilt. Detta beror på att en liten rörelse i värdet på den underliggande tillgången kan orsaka en stor rörelse i värdet på de utländska direktinvesteringarna, och därför kan investeringar i sådana instrument resultera i förluster som överstiger det belopp som delfonden investerar.
Även om delfonden använder en optionsoverlay-strategi som är avsedd att ge en kontinuerlig marknadssäkring för portföljen, finns det ingen garanti för att strategin kommer att uppnå detta. Den ”stegade” komponenten i strategin är utformad för att minska potentiella risker i samband med endast en säkringsperiod, men det finns ingen garanti för att investeringsförvaltaren kommer att kunna göra det framgångsrikt.
Att sälja köpoptioner skapar exponering för delfonden, eftersom den kan behöva leverera de underliggande värdepapperen eller deras värde, och om marknaden skulle röra sig ogynnsamt kan detta resultera i en obegränsad förlust.
För säljoptioner gäller att om den totala marknaden upplever en betydande nedgång kan värdet på relevant index minska kraftigt och betydande förluster kan uppstå. Delfondens finansiella ansvar är därför kopplat till värdet på det underliggande indexet.
REITs och fastighetsrelaterade investeringar är föremål för de risker som är förknippade med ägande av fastigheter, vilket kan exponera den relevanta delfonden för ökad likviditetsrisk, prisvolatilitet och förluster på grund av förändringar i ekonomiska förhållanden och räntor.
Hållbarhetsrisk kan väsentligt negativt påverka en emittents finansiella ställning eller rörelseresultat och därmed värdet på den investeringen. Dessutom kan det öka delfondens volatilitet och/eller förstärka befintliga risker för delfonden.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Den börshandlade fonden följer S&P 500:s utveckling och använder optioner i ett försök att skydda investerare mot de första 10 % av förlusterna varje år. Buffertstrategin har nackdelen att eventuella värdevinster är begränsade.
ETFens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
iShares US Large Cap Moderate Buffer Mar UCITSETF USD (Acc) är en mycket liten ETF med 14 miljoner euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Som alltid med ETFer är det viktigt att veta om de index som spåras av sektor ETFer för att förstå vad du köper in dig i. Investerare kan vända sig till sektor ETF-investeringar för att konstruera sina portföljer på ett annat sätt än den mer traditionella geografiska metoden, eller för att försöka dra nytta av konjunkturcykeln genom att satsa på de sektorer som de tror kommer att överträffa, och undervikta eftersläpande.
Oavsett dina skäl till att välja sektor ETFer, är det viktigt att veta hur de investerar – vilket som alltid med ETFer innebär att förstå indexen som spåras av en sektor ETFs underliggande innehav, och hur dessa index klassificerar de tiotusentals investerarbara aktier som finns tillgängliga i olika sektorer.
Två sektorsklassificeringssystem
De främsta leverantörerna av sektorindex – MSCI och STOXX Limited – baserar sina index på ett av två olika internationellt erkända sektorsklassificeringssystem:
Global Industry Classification Standard (GICS), som delar upp 51 000 värdepapper i 11 sektorer, 24 branschgrupper, 68 branscher och 157 underbranscher.
Industry Classification Benchmark (ICB), som klassificerar 75 000 värdepapper i 10 branscher, 19 supersektorer, 41 sektorer och 114 undersektorer.
GICS vs. ICB klassificering i en överblick
GICS
ICB
Nivå 1
11 sektorer
10 industrier
Nivå 2
24 industrigrupper
10 supersektorer
Nivå 3
68 Industrier
41 sektorer
Nivå 4
157 Subindustrier
115 subsektorer
51 000 aktier
>75 000 aktier
MSCI; ICB Benchmark; Mars 2018 STOXX Limited och FTSE använder ICB-systemet som bas för sina index, medan MSCI och S&P använder GICS.
Hur sektorsklassificeringssystemen fungerar
Båda systemen är baserade på en hierarki av grupperingar – från breda sektorsklassificeringar ner till mer specialiserade nischer. Du kan tänka på det som liknar hur vi klassificerar växtriket i familj, släkt, art och så vidare.
Till exempel placeras aktier i företag som får majoriteten av sina intäkter från flygverksamheten av ICB-systemet…
… till undersektorn flyg- och rymdfart
… som är en del av flyg- och försvarssektorn
… som ingår i supersektorn industriella varor och tjänster
… som sitter inom Industribranschen
Även om GICS-systemet är liknande – men absolut inte identiskt – är dess kategorinamn olika. Därför finns risken för investerare förvirring.
Du kan se att den översta nivån under GICS-systemet är ’Sektor’, vilket är den tredje nivån i hierarkin under ICB-systemet. Ändå är dessa bara etiketter – ICB:s ”Industri”-nivå är funktionellt densamma som GICS ”Sector”-nivå.
Och naturligtvis använder kommentatorer – inklusive vi – ordet ”sektor” för att hänvisa till alla möjliga olika branschgrupperingar, inte bara till den specifika betydelsen under GICS- eller ICB-metoderna.
Sektorer/industrier på toppnivå inom GICS och ICB i jämförelse
GICS
ICB
Energy
Oil and Gas
Materials
Basic Materials
Health Care
Health Care
Industrials
Industrials
Financials
Financials
Information Technology
Technology
Telecommunication Services
Telecommunication
Utilities
Utilities
Consumer Staples
Consumer Goods
Consumer Discretionary
Consumer Services
Real Estate
–
Uppe i det blå
Även om de två klassificeringssystemen ytligt sett är ganska lika, finns det några verkliga skillnader när du gräver ner i hur de kategoriserar vissa branscher – och därav var dessa branscher sitter i sina respektive grupperingar.
Till exempel placerar ICB flygbolag i sin rese- och fritidssektor.
Däremot har GICS-systemet flygbolag i sin Airlines Industry-kategori, som är en del av dess Transportation Industry Group.
Det betyder inte att den ena kategoriseringen är bättre än den andra – och vi kan helt klart inte gå igenom alla skillnader mellan dessa system här.
Snarare vill vi belysa varför du behöver undersöka en ETF grundligt innan du köper den för att säkerställa att den kommer att exponera dig korrekt för resultatet av den typ av aktier du letar efter.
Sektorer, regioner och optimerade ETFer
Rent praktiskt, även om de djupare nivåerna i sektorklassificeringshierarkierna är viktiga att känna till, är det bara de högre nivåerna av GICS och ICB som faktiskt kan investeras genom ETFer
Se tabellen nedan för en översikt över vad som är tillgängligt just nu.
En ytterligare rynka är att sektor ETFer finns i regionala och globala varianter.
Till exempel har Xtrackers sektor ETFer fokuserade på MSCI Emerging Markets basindex, såväl som MSCI World.
Återigen, se tabellen nedan.
Det finns också sektor ETFer som spårar ”optimerade” och ”begränsade” versioner av vissa index.
Till exempel erbjuder Invescos sektor ETFer baserade på STOXX Europe 600 optimerade index.
ETFer som spårar dessa optimerade index kan erbjuda riskhanteringsfördelar jämfört med ETFer som spårar standardindex, eftersom de begränsar den totala exponeringen som fonden kommer att ha mot ett företag.
Investerare kan också föredra dem för den potentiellt överlägsna likviditeten i deras underliggande innehav.