Följ oss

Nyheter

A hypothetical U.S. withdrawal from NATO

Publicerad

den

withdrawal from NATO Donald Trump’s return to the White House has forced European leaders to reconsider their defence capabilities. Trump’s administration has stated that it expects European countries to take on a greater role in their own security, as well as giving overt signals that it has less interest in the future of the continent’s security. In a worst-case scenario, there are growing fears about the US’ continued commitment to the NATO alliance. This article will outline the scale of the task ahead for Europe to prepare for a world where it can potentially no longer rely on the US for its security.

Donald Trump’s return to the White House has forced European leaders to reconsider their defence capabilities. Trump’s administration has stated that it expects European countries to take on a greater role in their own security, as well as giving overt signals that it has less interest in the future of the continent’s security. In a worst-case scenario, there are growing fears about the US’ continued commitment to the NATO alliance. This article will outline the scale of the task ahead for Europe to prepare for a world where it can potentially no longer rely on the US for its security.

Europe alone?

First, it is worth noting that the prospect of a US pullout of NATO remains unlikely. While members of Trump’s cabinet have endorsed a withdrawal, the president himself has not. Key members of Trump’s cabinet such as Secretary of State Marco Rubio appear to remain strong believers in the alliance. Crucially, in 2023, the US Congress passed a law requiring a two-thirds majority vote before any President can withdraw from the alliance. Given the current makeup of Congress, such a vote passing seems unlikely.

However, European leaders are taking the risk seriously. Even if the worst-case scenario of a total US withdrawal from NATO does not come to pass, the prospect can no longer be discounted. At the same time, even if the US continues as a member, there is a growing expectation of Europe to develop its own defence capabilities. There is, therefore, a renewed sense among European leaders that they must develop credible security deterrence in the absence of the US.

What is needed?

A recent analysis by Bruegel and the Kiel Institute for the World Economy provides insights into the measures Europe would need to undertake to deter potential aggression from Russia in the absence of US support. [1]

First, soldiers. Currently, the US has around 100,000 troops stationed on the continent, with NATO military planners assuming an additional 200,000 would be rapidly dispatched to Europe in the event of conflict.

A theoretical absence of US support, therefore, means considering how Europe may replace these 300,000 soldiers. Europe, including the UK, currently has almost 1.5 million active-duty military personnel. In theory, this makes replacing the 300,000 US troops easy enough. However, as analysis by Bruegel notes: “The combat power of 300,000 US troops is substantially greater than the equivalent number of European troops distributed over 29 national armies.”

A crucial weakness of European troops will be fragmentation. A Europe without US support, therefore, is faced with two choices: replace the 300,000 with substantially more soldiers – to offset the fragmented weakness – or rapidly enhance cooperation.

The challenge is also stark when it comes to equipment. The Bruegel analysis claims that preventing a rapid Russian breakthrough in the Baltic states would, at a minimum, require “1,400 tanks, 2,000 infantry fighting vehicles and 700 artillery pieces (155mm howitzers and multiple rocket launchers)”. To put this into perspective, that is more firepower than the French, German, Italian, and British land forces combined. And that is just for providing a credible deterrence in the Baltic states.

European states will also have to invest substantially in developing their own transport, missile, drone, communications, and intelligence capabilities.

Historic underspend

Future-proofing European defence against a potential absence of US support, therefore, is a tremendous task. Achieving anything approaching what is needed to shore up the continent’s defence will cost tremendous sums.

This has been made harder by the underspending on defence among European NATO members over the past few decades. The euphoria of the post-Cold War era saw European governments slash their defence spending. Money that had previously been spent on military security could be reallocated to spending on social security.

With Russia’s first invasion of Ukraine in 2014, NATO took steps to reverse this, principally by setting a defence spending target of 2% of GDP for members. But very few NATO members actually reached this target. As late as 2021, just 6 members of NATO spent 2% or more on defence.

However, as the graph below shows, the number of NATO members hitting the 2% target has rapidly ramped up, with 23 members now hitting the 2% target.

Source: NATO, June 2024. Data excludes the U.S. For illustrative purposes only. Chart displays expected data.

Yet the historic underspending by Europe leaves a hole in European defence capabilities. Figures from Exante Data shows that the cumulative underspend since 2014, relative to the 2% targets, among European NATO members equals €850bn. [2]

The road to 5%

The task for both readying Europe for defence challenges in a world without US support, as well as addressing the historic underfunding of European defence, will require defence spending rising significantly above 2% of GDP.

Currently, European (and Canada) NATO members spend, on average, around 2% of GDP on defence. If NATO ex-USA members were to increase defence spending to 5% of GDP, what would this look like? If certain assumptions are made, we can map out the bullish and bearish scenarios for NATO defence spending.

In our bull case scenario, we assume NATO ex-US defence budgets to increase to 5% of GDP by 2029, while assuming equipment spending as % of total NATO budget growing by 1% per year. It also includes assumptions of GDP growth per year standing at 2%.

In this scenario, equipment expenditure would increase by $350billion, over half the total revenue generated by defence companies in 2023.

Meanwhile, in our bear case scenario, equipment expenditure still grows by almost $100billion over the period. This bear case scenario assumes NATO ex-US defence budgets grow to 3.5% by 2029, with equipment expenditure remaining steady as a percentage of defence spending (31.6%) and GDP growth of 1% per year. This would see additional equipment expenditure increase by $92billion.

Source: NATO, HANetf analysis. Charts display projected data. For illustrative purposes only. Additional sources available upon request.

The Future of Defence

While the complete withdrawal of the US from NATO is a hypothetical scenario, these estimates underscore the significant investments and structural changes Europe would need to implement to maintain a credible defence posture independently.

Future of Defence UCITS ETF (ASWC) seeks to provide exposure to the companies generating revenue from NATO and NATO+ ally defence and cyber defence spending. The “NATO screen” seeks to align with the values of investors who may have concerns about defence investing, but cannot ignore the current political climate, and therefore seek a smarter and more considered approach.

NATO is a defensive alliance and itself states that “deterrence and defence is one of its core tasks” – focusing on companies operating in NATO allied countries limits the possibility of constituents of the ETF being companies operating in countries that could one day be adversaries to the alliance.

Key Risks

• Thematic ETFs are exposed to a limited number of sectors and thus the investment will be concentrated and may experience high volatility.

• Investors’ capital is fully at risk and may not get back the amount originally invested.

• Exchange rates can have a positive or negative effect on returns.

• For a complete overview of all the risks, please refer to the “Risk Factors” in the Prospectus.

Handla ASWC ETF

HANetf Future of Defence UCITS ETF (ASWC ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra och London Stock Exchange. Av den anledningen förekommer olika kortnamn på samma börshandlade fond.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRONordnetSAVR och Avanza.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

LVLD ETF investerar i ett urval av företag världen över med låg volatilitet

Publicerad

den

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) med ISIN IE0005KF09R2, är en aktivt förvaltad börshandlad fond.

Den börshandlade fonden investerar i ett urval av företag världen över som är optimerade enligt låg volatilitet och ESG-kriterier (miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter).

ETFens totala kostnadsratio (TER) uppgår till 0,25 % per år. Utdelningen i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist är en mycket liten ETF med 1 miljon euro i förvaltningstillgångar. Denna ETF lanserades den 23 september 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla LVLD ETF

Invesco Global Active Defensive ESG Equity UCITS ETF Dist (LVLD ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
gettexEURLVLD
XETRAEURLVLD

Fortsätt läsa

Nyheter

Den europeiska ETF-revolutionen: Skiftet som ritar om kartan för kapitalförvaltning

Publicerad

den

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.

Den europeiska marknaden för börshandlade fonder – mer kända under förkortningen ETFer (Exchange-Traded Funds) – befinner sig i en historisk tillväxtfas. Det förvaltade kapitalet inom europeiska UCITS ETF:er har nyligen passerat den sensationella milstolpen 3 500 miljarder dollar (USD), drivet av över 40 påföljande månader av positiva nettoinflöden.
Men bakom de imponerande rekordsiffrorna pågår en fundamental strukturell förändring. En djuplodande rapport från storbanken Citi (i samarbete med Deloitte) visar att marknaden har gått in i en ny fas. Det räcker inte längre för fondbolag att bara ”paketera om” en traditionell fond och lansera den på börsen. Kampen om investerarnas kapital avgörs nu bakom kulisserna: genom avancerad operationell infrastruktur, strategiska distributionsmodeller och innovativa replikeringsmetoder.

För dig som investerare innebär denna mognadsprocess ett explosionsartat utbud av nya strategier, lägre dolda kostnader och bättre likviditet. Låt oss dyka djupt ner i drivkrafterna bakom den europeiska ETF-boomen och se vad som formar framtidens börshandlade fonder.

Aktiva ETF:er – Den nya frontlinjen

Historiskt har börshandlade fonder nästan uteslutande förknippats med passiv indexförvaltning – som att köpa en billig korg som slaviskt speglar OMXS30 eller S&P 500. Men rapporten från Citi belyser ett dramatiskt skifte.

Även om aktiva produkter i dagsläget bara står för cirka 3 procent av det totala förvaltade kapitalet i Europa, exploderar utbudet. Under det senaste året har nästan hälften (46 procent) av alla nylanserade ETFer varit aktivt förvaltade.

Traditionella kapitalförvaltare, som tidigare hållit sig till klassiska aktiefonder, inser att de måste erbjuda sina strategier i det börshandlade formatet. För investeraren innebär detta att du numera kan köpa en aktivt förvaltad portfölj, där experter handplockar aktier, men med alla de fördelar som en vanlig ETF ger: handel i realtid på börsen, hög transparens och ofta en betydligt lägre prislapp än traditionella aktiefonder.

Syntetiska ETFer gör en stark comeback

En av rapportens mest anmärkningsvärda slutsatser är den förnyade momentumet bakom syntetiska (swap-baserade) börshandlade fonder, i synnerhet för exponering mot den amerikanska aktiemarknaden. Det syntetiska kapitalet har i Europa vuxit till över 409 miljarder dollar – en ökning med över 50 procent på drygt ett år.

Varför väljer kapitalförvaltare och investerare syntetisk replikering framför fysisk (där fonden faktiskt köper de underliggande aktierna)? Svaret stavas skatteeffektivitet.

Genom att använda finansiella kontrakt (swappar) med en investmentbank som motpart kan en UCITS ETF som följer ett amerikanskt index (till exempel S&P 500) helt undvika den amerikanska källskatten på utdelningar (så kallad withholding tax). För en fysiskt replikerad fond baserad på Irland försvinner 15 procent av utdelningen i skatt, och för fonder baserade i Luxemburg försvinner 30 procent. En syntetisk ETF kan genom sina kontraktstruktur nå en effektiv källskatt på 0 procent enligt de amerikanska skattereglerna (Hiring Incentives to Restore Employment Act, sektion 871(m)).

Denna dolda skattefördel kan ge en extra avkastning på mellan 0,20 % och 0,40 % per år till investeraren – en skillnad som på lång sikt har enorm betydelse för totalavkastningen.

Det operationella ekosystemet: Tre vägar till marknaden

För att en börshandlad fond överhuvudtaget ska fungera och ha hög likviditet krävs ett komplext nätverk av aktörer, däribland Authorized Participants (auktoriserade deltagare, eller AP:er) och Market Makers (garanter). Det är AP:erna som skapar och makulerar andelar i fonden i den så kallade primärmarknaden, vilket säkerställer att priset på börsen (sekundärmarknaden) ligger så nära fondens faktiska substansvärde (NAV) som möjligt.

Citi poängterar i sin analys att etablerade fondbolag som vill ge sig in i ETF-matchen står inför ett vägskäl gällande sin operationella modell. Att driva en ETF kräver helt andra system för likviditetshantering än en traditionell fond. Rapporten identifierar tre huvudsakliga vägar:

  1. In-house (Egen regi): Fondbolaget bygger upp hela infrastrukturen själv. Detta ger full kontroll och bäst långsiktig ekonomi, men kräver enorma investeringar och tar lång tid.
  2. Hybrid Outsourcing: Kapitalförvaltaren behåller kontrollen över portföljen och distributionen, men outsourcar den dagliga administrationen och kontakten med AP-nätverket till specialistbanker (såsom Citi).
  3. White-Label-plattformar: En snabbväg till marknaden där en extern plattform står för strukturen, tillstånden och börsnoteringen, medan fondbolaget bara agerar underleverantör av själva investeringsstrategin. (Detta är ett segment där stora aktörer som just Citi nu kliver in hårt för att utmana de mindre nischspelarna).

Det regulatoriska skyddet: Varför UCITS är en global guldstandard

När du handlar börshandlade fonder i Europa möter du nästan alltid akronymen UCITS (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) i fondnamnet. Detta är det europeiska regelverket för publika fonder, och det fungerar som ett strikt konsumentskydd. Citis genomgång påminner om de hårda krav som ställs på en UCITS-fond:

Diversifiering (5/10/40-regeln): En enskild aktie eller utgivare får maximalt utgöra 10 procent av fondens totala värde. Dessutom får de innehav som väger mer än 5 procent tillsammans inte överstiga 40 procent av fondens totala portfölj. Detta förhindrar att en ETF blir alltför sårbar mot ett enskilt bolags fall.

• Likviditetskrav: Fonden får endast investera i likvida, överlåtbara värdepapper. Direkta investeringar i illikvida tillgångar som fysiska fastigheter, råvaror (direktägda) eller renodlat riskkapital (private equity) är förbjudna.

• Motpartsrisker: För syntetiska ETFer får exponeringen mot en enskild swap-motpart aldrig överstiga 10 procent av fondens substansvärde. Resten måste vara säkrat med högkvalitativa säkerheter (collateral) som uppdateras dagligen.

Det är detta rigorösa regelverk som gjort europeiska börshandlade fonder till en exportsuccé. Det är i dagsläget olagligt för svenska privatpersoner att köpa amerikanskt noterade ETFer (på grund av EU-krav gällande faktablad, PRIIPs KID), vilket har gjort att intresset för de Europanoterade UCITS-alternativen har skjutit i höjden. Fonderna registreras oftast i finansiella nav som Irland eller Luxemburg, men kan enkelt handlas i svenska kronor direkt via din svenska nätmäklare.

De två sidorna av ETF-marknaden

För att summera de viktigaste strukturella trenderna som Citi lyfter fram, kan vi dela upp det moderna utbudet av börshandlade fonder i två huvudkategorier:

EgenskapFysiska / Traditionella ETF:erSyntetiska & Aktiva ETF:er
ReplikeringsmetodKöper de faktiska, underliggande aktierna/obligationerna.Använder finansiella swappar eller derivat för att nå exponering.
StrategiPrimärt passiv indexföljning (t.ex. världsindex).Ofta nischade teman, USA-index (skattefördel) eller aktiv förvaltning.
SkatteeffektivitetDrabbas av standardsatser för källskatt på utdelningar.Kan optimeras till 0 % källskatt på amerikanska aktier.
Operationell komplexitetLägre motpartsrisk, enklare struktur.Kräver avancerad riskkontroll och daglig hantering av säkerheter.

Vad betyder detta för dig som investerare?

Slutsatsen i Citi och Deloittes rapport är glasklar: marknaden för börshandlade fonder i Europa är inte längre en omogen utmanare – den håller på att bli den dominerande formen för kapitalallokering. Den tilltagande konkurrensen från amerikanska jättar som nu etablerar sig i Europa, i kombination med den tekniska utvecklingen, pressar avgifterna samtidigt som innovationsbördan ökar.

För dig som besöker etfmarknaden.se innebär den här utvecklingen fantastiska möjligheter. Du är inte längre begränsad till enkla indexprodukter. Oavsett om du vill ta rygg på en aktiv stjärnförvaltare via en aktiv börshandlad fond, maximera din avkastning i en skatteoptimerad syntetisk S&P 500-ETF, eller bygga en robust global basportfölj, har det operationella maskineriet bakom kulisserna aldrig varit starkare, säkrare eller mer effektivt.

Framtiden för sparande är här – och den handlas i realtid på börsen.

Fortsätt läsa

Nyheter

EEAK ETF investerar i eurodenominerade statsobligationer från eurozonen

Publicerad

den

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) med ISIN LU3215539589, syftar till att replikera resultatet för J.P. Morgan Tilted EMU Government Bond IG 0-1 Year (TR) Index (Bloomberg: GBIEIG01 Index) (”Indexet”), inklusive fluktuationer, och att hålla spårningsfelet mellan delfonden och indexet under 1 %

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) med ISIN LU3215539589, syftar till att replikera resultatet för J.P. Morgan Tilted EMU Government Bond IG 0-1 Year (TR) Index (Bloomberg: GBIEIG01 Index) (”Indexet”), inklusive fluktuationer, och att hålla spårningsfelet mellan delfonden och indexet under 1 %

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF investerar i kortfristiga, eurodenominerade statsobligationer från länder i eurozonen. Endast obligationer med en investment grade-rating som förfaller inom de närmaste tolv månaderna beaktas. ESG-kriterier ingår också i urvalsprocessen.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,01 procent per år. BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF följer JPM ESG EMU GB IG TR EUR -indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF är en liten ETF med 50 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 4 mars 2026 och har sitt säte i Luxemburg.

Handla EEAK ETF

BNP Paribas Easy JPM Tilted EMU Government Bond IG 0-1Y UCITS ETF (EEAK ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
Euronext ParisEURGE01
XETRAEUREEAK

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära