En swap är ett derivatkontrakt genom vilket två parter byter kassaflöden eller skulder från två olika finansiella instrument. De flesta swappar involverar kassaflöden baserat på ett nominellt huvudbelopp, såsom ett lån eller obligationer, även om instrumentet kan vara nästan vad som helst. Vanligtvis byter räntan ”ägare”. Varje kassaflöde består av ett ben i swappen. Ett kassaflöde är i allmänhet fast, medan det andra är variabelt och baserat på en referensränta, flytande valutakurs eller indexpris. Vad är en swap?
Den vanligaste typen av byte är en ränteswap. Swappar handlas inte på börser och privatpersoner investerar inte i allmänhet i swappar. Swapar är over-the-counter kontrakt främst mellan företag eller finansinstitut som anpassas till båda parternas behov.
Ränteswaps
I en ränteswapp utbyter parterna kassaflöden utifrån ett nominellt huvudbelopp (detta belopp utväxlas faktiskt inte) för att säkra mot ränterisk eller spekulera. Tänk dig att ABC Co. just har utfärdat 1 miljon dollar i femåriga obligationer med en rörlig årlig räntesats som definieras som London Interbank Offered Rate (LIBOR) plus 1,3% (eller 130 punkter). Antag också att LIBOR är 2,5% och ABC-ledningen är oroliga om en räntehöjning.
Ledningsgruppen finner ett annat företag, XYZ Inc., som är villigt att betala ABC en årlig andel av LIBOR plus 1,3% på en nominell huvudstol på 1 miljon dollar i fem år. XYZ kommer med andra ord att finansiera ABC: s räntebetalningar på sin senaste obligationsemission. I utbyte betalar ABC XYZ en fast årlig ränta på 5% på ett teoretiskt värde om 1 miljon dollar i fem år. ABC drar nytta av swappen om räntorna stiger avsevärt de närmaste fem åren. XYZ gynnar om priserna faller, håller sig platt eller stiger bara gradvis.
Nedan finns två scenarier för denna ränteswap: 1) LIBOR stiger 0,75% per år; och 2) LIBOR stiger 0,25% per år.
Scenario 1
Om LIBOR stiger med 0,75% per år uppgår bolagets totala räntebetalningar till sina obligationsinnehavare under femårsperioden till 225 000 USD. Låt oss bryta ner beräkningen:
I det här scenariot gjorde ABC rätt för att räntesatsen fastställdes till 5% genom swappen. ABC betalade 15 000 dollar mindre än det skulle ha med den rörliga räntan. XYZs prognos var felaktig och företaget förlorade 15 000 dollar genom swapen eftersom räntorna steg snabbare än vad de hade förväntat sig.
Scenario 2
I det andra scenariot stiger LIBOR med 0,25% per år:
I det här fallet skulle ABC ha klarat sig bättre genom att inte delta i swapen eftersom räntorna steg långsamt. XYZ tjänade $ 35,000 genom att delta i swapen eftersom dess prognos var korrekt.
I det här exemplet redovisas inte de övriga förmåner som ABC kan ha fått genom att delta i bytet. Till exempel kanske företaget behöver ett annat lån, men långivare var ovilliga att göra det om inte ränteförpliktelserna på sina andra obligationer fixaderades.
I de flesta fall skulle de två parterna agera genom en bank eller annan förmedlare, vilket skulle ta en del swapen. Huruvida det är fördelaktigt för två enheter att ingå en ränteswapp beror på deras komparativa fördel i fasta eller flytande lånemarknader.
Övriga swaps
Instrumenten som byts ut i en swap behöver inte vara räntebetalningar. Det finns otaliga sorter av exotiska swapavtal, men relativt vanliga arrangemang inkluderar råvaruswappar, valutaswappar, skuldswappar och totalavkastningsswappar.
Råvaruhandeln
Råvaruswappar innebär utbyte av ett flytande råvarupris, till exempel Brent råoljeprispris, till ett fast pris över en överenskommen period. Som det här exemplet antyder handlar Råvaruswappar oftast om råolja.
Valutaswappar
I en valutaswap byter parterna ränta och huvudbetalningar på skulder i olika valutor. Till skillnad från en ränteswap är räntan inte ett teoretiskt belopp, men det utbyts tillsammans med ränteförpliktelser. Valutaswappar kan ske mellan länder. Kina har till exempel använt swappar med Argentina, vilket hjälper de senare att stabilisera sina utländska reserver. Amerikanska centralbanken genomförde en aggressiv bytesstrategi med europeiska centralbanker under den finansiella krisen 2010 för att stabilisera euron, vilket sjönk i värde på grund av den grekiska skuldkrisen.
Skuldsättningsswappar
En skuldsättningsswappar innebär utbyte av skulder mot eget kapital – i fråga om ett börshandlade bolag skulle detta innebära obligationer för aktier. Det är ett sätt för företagen att refinansiera sin skuld eller omfördela sin kapitalstruktur.
Avkastningsswapar
I en Avkastningsswap byts den totala avkastningen från en tillgång till en fast ränta. Detta ger parten som betalar den fasta räntexponeringen för den underliggande tillgången – en aktie eller ett index. Till exempel kan en investerare betala en fast ränta till en part i gengäld för kapitaluppskattningen plus utdelning från av en pool av aktier.
Credit Default Swap (CDS)
En kredit default swap (CDS) består av ett avtal av en part att betala den förlorade principen och räntan på ett lån till CDS-köparen om en låntagare misslyckas betala på ett lån. Överdriven hävstång och dålig riskhantering på CDS-marknaden var en av de främsta orsakerna till finanskrisen 2008.
Swaps Sammanfattning
En finansiellt swap är ett derivatkontrakt där en part ”byter” kassaflödet eller värdet av en tillgång till en annan. Till exempel kan ett företag som betalar en rörlig räntesats byta ut sina räntebetalningar med ett annat företag som sedan betalar det första bolaget en fast ränta. Swappar kan också användas för att utbyta andra typer av värde eller risk som potentialen för kreditförluster i ett obligationslån.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).