Tom Bailey, forskningschef på HANetf, emittent av Future of Defense UCITSETF (ASWC), kommenterar: När North Atlantic Treaty Organisation (NATO) fyller 75 år, befäster den sin plats som världens längsta bestående multinationella allians. Under dessa år har alliansen varit hörnstenen i europeisk säkerhet och bidragit till att framgångsrikt förhindra kontinenten från att glida in i ett allomfattande krig, vilket hände två gånger under 1900-talet.
När Nato fyller 75 år förblir det verkligen formidabelt. Dess 32 medlemsländer står för över hälften av de globala militärutgifterna, arbetskraft för över en miljard människor och tre kärnvapenmakter.
Men samtidigt står alliansen inför potentiellt aldrig tidigare skådade utmaningar, framför allt i form av Ukrainakriget. I åratal har europeiska NATO-medlemmar underutnyttjat sina militärbudgetar och misslyckats med att uppfylla alliansens mål på 2 % av BNP. Det började förändras 2014, efter Rysslands illegala annektering av Krim, med utgifterna krypande. Men fortfarande, över två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, är budgetarna fortfarande för låga. Stora utgiftspaket har tillkännagivits, framför allt i Tyskland. Samtidigt har Polen framstått som ett av de mest engagerade i att öka militära utgifter, med dess försvarsbudget som nu överstiger 4 % av BNP.
Denna känsla av underutnyttjande blir nu extra brådskande på grund av frågor om USAs engagemang för Nato. Under de senaste månaderna, när sannolikheten för att Donald Trump återvänder till Vita huset ökar, har det funnits en känsla av rädsla bland europeiska NATO-medlemmar att USA potentiellt drar sig ur, eller inte ansluter sig till, alliansen är en växande möjlighet. Trumps faktiska engagemang för Nato förblir en öppen fråga, men frågan om underutnyttjande har länge varit ett av hans största klagomål på den internationella scenen, vilket bekräftar Europas behov av att spendera mer.
Men förutom att bara spendera mer, har Ukrainakriget också avslöjat svagheter i Nato-medlemmarnas produktion och leverans av vapen. Nivån av eldkraft som användes i konflikten har överträffat allt NATO-medlemmar tidigare hade trott. Under den första månaden av konflikten uppskattades det att ryskt artilleri avfyrade 600 000 granater i månaden – ungefär lika med hela den årliga produktionen av den europeiska försvarsindustrin, före krigets början. Detta har orsakat en otrolig oförutsedd påfrestning på Nato-medlemmarnas försörjningssystem.
Som ett resultat av detta finns det en växande brådska bland både EU och europeiska NATO-medlemmar att öka produktionen. EU siktar på att öka sin årliga produktion av snäckor till två miljoner till 2025, i ett försök att motverka bristen i Ukraina. EU-tjänstemän tillkännagav nyligen den europeiska försvarsindustristrategin. Förslaget beskriver EU:s åtagande att allokera 1,5 miljarder euro (1,63 miljarder USD) till ett samarbetsinitiativ för försvarsindustrin från 2025 till 2027. Medlemsländerna måste dessutom se till att minst 40 procent av deras förvärv av försvarsutrustning görs kollektivt senast 2030.
Men även om Nato drabbas av sådana utmaningar, har det också gett en förnyad känsla av syfte. Kriget i Ukraina har skickat Nato tillbaka till sina rötter som en defensiv allians, engagerad i den kollektiva säkerheten för dess mest utsatta medlemmar och gränser. För bara fem år sedan kallade Frankrikes president Emmanuel Macron alliansen ”hjärndöd”. Idag har Macron framstått som en av de starkaste retoriska anhängarna av Natos stöd till Ukraina och en av de mest kraftfulla när det gäller att beskriva vad som står på spel i konflikten.
Förra året lanserade HANetf Future of Defence UCITSETF (ASWC). ETF ger exponering mot globala företag som genererar intäkter från NATO och icke-NATO-allierade försvars- och cyberförsvarsutgifter. Dess ”NATO-skärm” syftar till att säkerställa att ETF är fokuserad på ansvarsfulla geopolitiska aktörer. ETFen har för närvarande över 280 miljoner USD tillgångar under förvaltning (AUM).
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).