Branschbevakare skulle förkunna att TV är död. Vägen framåt är ”streaming” – där innehåll görs tillgängligt på begäran för tittaren att konsumera vid en tidpunkt de väljer. En gång ansedd omöjligt på grund av den begränsade telekommunikationsbandbredden hos en kopparkabel, har tekniken gjort det inte bara möjligt utan föredraget eftersom det inte längre är beroende av en skrymmande (och dyr) tv -apparat.
De bästa sändningsföretagen har tagit sig an utmaningen från nystartade teknikföretag som specialiserat sig på streaming. Denna artikel från Leverage Shares kommer att gräva i mätvärdena som definierar prestanda i detta utrymme och presenterar en syn på tre framstående spelare som ligger bakom några av Leverage Shares ETP:er (Disney: ticker: DIS), Netflix (ticker: NFLX)och Roku (ticker: ROKU).
Landskap och värdeförslag
Marknaden för videoströmning har vuxit i takt med tillgången till höghastighetsinternet. Med detta som tillväxtfaktor var det Nordamerika som förutsägbart har fördelen i det totala antalet konsumenter. Asien-Stillahavsområdet är dock den region som väntas växa snabbast under de närmaste åren.
En faktor som säkerställer framgång är den mängd innehåll som görs tillgängligt. Så en kort översikt över de tre företagen och deras respektive värdeförslag skulle vara på sin plats.
Netflix började som en ödmjuk uthyrningstjänst för DVD-post, som tävlade mot det nu nedlagda Blockbuster-videouthyrningsbutiksnätverket. Det gick in i strömningsutrymmet med en lansering i Kanada 2010, innan det förgrenade sig till USA nästa år. Under årens lopp blev strömmingssegmentet dess högsta inkomsttagare medan DVD -hyresegmentet sjönk bort till virtuell obetydlighet.
I februari 2021 hade Netflix minst 15 000 titlar (dvs. filmer och tv -program) på alla sina internationella bibliotek. Detta antal har minskat eftersom företaget har byggt ut sitt ursprungliga innehållsbibliotek för att dela intäkter med titelleverantören. Nordamerika är fortfarande sin huvudsakliga inkomstkälla med Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA) som god tvåa.
Roku började 2008 som ett Netflix -projekt för att utveckla en spelare och fortsatte att bli ett företag till sin rätt med sin ”Roku -låda”: en liten fyrkantig enhet för TV: n som ansluter till internet och låter användaren titta gratis och betalt videoinnehåll via appar (även kallade ”kanaler”). Företaget driver två huvudsakliga affärssegment:
”Plattform” -segmentet, som genererar intäkter från digital annonsering och relaterade tjänster, innehållsdistribution, premiumabonnemang för kunder som vill ha annonsfritt innehåll och licensavtal med tv-märken;
Segmentet ”Player”, som genererar intäkter från försäljning av strömmande spelare, ljudprodukter och tillhörande tillbehör.
När det gäller intäkter har segmentet “Plattform” blivit allt viktigare och lönsammare för Roku. Till exempel kom 98% av företagets bruttoresultat under fjärde kvartalet 2020 från detta segment.
Disney är överlägset den äldsta av de tre. Med nästan 90 år i nöjesindustrin är ”The Mouse” en tjusning som driver allt från nöjesparker och kryssningsrederier till hela TV -kanaler. Den äger också hela Marvels katalog, Star Wars Universe, streamingtjänsten Hulu och nyligen lanserade Disney+-som gör hela sin hemodlade katalog med praktiskt taget tiotusentals filmer och tv-program tillgängliga. Från och med Q1 FY 2021 omorganiserade Disney sina rapporterbara affärssegment. Företaget verkar nu genom två huvudsakliga affärssegment: Disney Media and Entertainment Distribution (DMED) och Disney Parks, Experiences and Products (DPEP).
Medan DPEP består av nöjesparker och orter i Florida, Kalifornien, Hawaii, Paris, Hongkong och Shanghai och även inkluderar en kryssnings- och semesterklubb, är DMED ytterligare uppdelat på:
”DMED: Linear Networks”, som driver kabelnät som Disney, ESPN och National Geographic; tv -nätverket ABC och åtta inhemska tv -stationer; samt företagets 50% aktieinvestering i A+E Television Networks.
”DMED: Direct-to-Consumer”, som består av dess olika streamingtjänster, inklusive: Disney+; Disney+Hotstar; ESPN+; Hulu; och Star+.
”DMED: Content Sales/Licensing and Other”, som säljer film- och tv-innehåll till tredjeparts-TV och prenumerationstjänster för video-on-demand.
DMED:s tredje segment är en ökande oro för sådana som Netflix och Roku. Allt fler innehållsutvecklare (som Disney, CBS och NBC) har ”gått sin egen väg”, det vill säga byggt ut sina egna streamingtjänster. Detta förklarar Netflix ökande drivkraft för att utveckla sitt eget innehåll. Även Roku tillkännagav lanseringen av sin egen ursprungliga programmering i maj, som till en början kommer att bli tillgänglig för tittare i USA, Storbritannien och Kanada via sitt gratis streaming -nav, The Roku Channel. Den första uppsättningen med 30 titlar förvärvades från den nu avvecklade streamingtjänsten Quibi, med mer originalinnehåll som skulle lanseras under nästa år.
Betydelsevärden
Det är en väsentlig skillnad i att jämföra hela Disney mot de andra två: den förstnämnda icke-streaming-egenskaper är mycket större än dess strömmande segment. Dessutom tog den förstnämnda en massiv hit under de pandemiinducerade restriktionerna.
Att göra en jämförelse av rörelseresultatet sida vid sida ger mycket snedställda resultat.
När det gäller Disney avslöjar en närmare titt på bokslutet för de första sex månaderna av 2020 mot 2021 ytterligare en egenskap hos företagets streamingdivision.
Medan intäkterna från streamingtjänsterna var högre, har driftsintäkterna faktiskt varit negativa (om än mindre än föregående år)-vilket gör streaming-divisionen till en förlustbringare. Den sanna vinstledaren har varit dess traditionella tv -nät, trots det marginella intäktsfallet.
Streamingverksamheten är ungefär som e-handelsproblemet som diskuterades tidigare: det krävs mycket kapital för att få ett lönsamt företag igång. Netflix hade löst sina tandproblem tidigare; Disneys streamingavdelning håller fortfarande på att lösa problem.
Ett mått som används av branschbevakare är ”Genomsnittlig intäkt per användare” (ARPU). Detta mått som inte är GAAP, gör det möjligt för såväl förvaltning som investerare att förfina sin analys av ett företags intäktsgenererande förmåga och tillväxt på kundnivå.
Under det senaste året har Disney+:s ARPU sjunkit med 28%.
Netflix, å andra sidan, har visat en stadig ökning i alla regioner med en motsvarande ökning av världsomspännande ARPU.
Roku har dock skjutit i höjden i detta mått. Rokus ARPU för första kvartalet 2021 var 32,14 dollar, en ökning med 32% jämfört med föregående år. Under första kvartalet 2019 var ARPU 19,06 dollar, en 27% jämfört med föregående år. För första kvartalet 2020 var det $ 24,35, vilket var en ökning med 28%. Och nu med det ursprungliga innehållet som ska släppas, förväntas detta mått bara öka – antingen genom att dra in nya prenumeranter eller genom att öka den tid som prenumeranter kommer att hålla koll.
Sammanfattningsvis
Med tanke på vad vi har lärt oss om företagen och den mest meningsfulla metriken i streamingbranschen, bör jämförelsen mellan dessa tre företag jämfört med hittills (YTD) jämfört med riktmärket S&P 500 (SPX) inte överraska.
Investerare måste dock komma ihåg att det är lite orättvist att jämföra Disney mot streamingföretag. Även om företagets streamingavdelning kommer att växa i framsteg, är det varken med full potential för närvarande eller är det en viktig del av behemoten som är ”musen”. På liknande sätt är en annan utmanare ofta uttalad som allvarlig konkurrens på den prenumerationsbaserade streamingmarknaden Amazon Prime. För närvarande, vid köp av Prime -medlemskap, får köparen tillgång till exklusiva shoppingrabatter och andra relaterade värdesparare; tillgång till innehåll är en extra fördel. Således blir det ganska svårt att bestämma värdet av Amazons streamingverksamhet som fristående.
Netflix flaggande aktieprestanda ligger i dess bristande beroende av en tv-apparat samt kvaliteten på dess innehåll gentemot kostnaden för att producera densamma. Företaget erbjuder nu onlinespel utan extra kostnad för sina abonnenter, vilket sannolikt kommer att göra en enorm skillnad i framtiden (vi har faktiskt täckt spelmarknaden i en tidigare artikel). Samtidigt ligger Rokus prestanda i dess förmåga att få ögonklockor till innehåll som är värd för sin tjänst och den inneboende reklampotentialen däri. Innehållet det producerar på egen hand kan mycket väl vara körsbäret på toppen. Men vid denna tidpunkt är din gissning lika bra som vår.
En klok investerare kan bygga ett antal strategier för streamingtrender. Leverage Shares erbjuder 3X ETP på Roku (3ROK), Disney (3DIS) och Netflix (3NFL), 2X ETP på Netflix (2NFL), tillsammans med Shorts (-1X) på Roku (SROK), Disney (SDIS) och Netflix (SNFL) ). Företaget erbjuder också 1X Trackers för Netflix (NFLX).
Handla Leverage Shares produkter
Leverage Shares produkter kan handlas genom till exempel IG, men även på Londonbörsen för den som har ett konto hos en mäklare som erbjuder handel på denna marknad, till exempel DEGIRO. Vidare handlas Leverage Shares Single Stock ETPs på Euronext Amsterdam och Euronext Paris.
Goldman Sachs USD Investment Grade Corporate Bond Active UCITSETF CLASS USD (Dist) (GIGU ETF) med ISIN IE000RRCJI06, är en aktivt förvaltad ETF.
Den börshandlade fonden investerar i USD-denominerade företagsobligationer. Alla löptider ingår. Rating: Investment Grade.
ETFens TER (total expense ratio) uppgår till 0,25 % per år. Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
Goldman Sachs USD Investment Grade Corporate Bond Active UCITSETF CLASS USD (Dist) är en mycket liten ETF med 19 miljoner euro under förvaltning. Denna lanserades den 21 januari 2025 och har sitt säte i Irland.
Mål
Delfonden strävar efter att uppnå en långsiktig avkastning genom att aktivt investera huvudsakligen i investment grade-denominerade räntebärande värdepapper i amerikanska dollar från företagsemittenter.
Riskprofil
Risk med villkorade konvertibla obligationer (”Coco”) – investeringar i denna specifika typ av obligation kan resultera i väsentliga förluster för delfonden baserat på vissa utlösande händelser. Förekomsten av dessa utlösande händelser skapar en annan typ av risk än traditionella obligationer och kan mer sannolikt resultera i en partiell eller total värdeförlust, eller alternativt kan de konverteras till aktier i det emitterande företaget som också kan ha lidit en värdeförlust.
Motpartsrisk– en part som delfonden gör transaktioner med kan misslyckas med att uppfylla sina skyldigheter, vilket kan orsaka förluster.
Kreditrisk– om en motpart eller en emittent av en finansiell tillgång som innehas inom delfonden misslyckas med att uppfylla sina betalningsskyldigheter kommer det att ha en negativ inverkan på delfonden.
Förvaringsrisk – insolvens, brott mot omsorgsplikt eller misskötsel från en förvaringsinstituts eller underförvaringsinstituts sida som ansvarar för förvaringen av delfondens tillgångar kan det leda till förlust för delfonden.
Derivatrisk – derivatinstrument är mycket känsliga för förändringar i värdet på den underliggande tillgången de baseras på. Vissa derivat kan resultera i förluster som är större än det ursprungligen investerade beloppet.
Tillväxtmarknadsrisk – tillväxtmarknader bär sannolikt högre risk på grund av lägre likviditet och eventuell brist på tillräckliga finansiella, juridiska, sociala, politiska och ekonomiska strukturer, skydd och stabilitet samt osäkra skattepositioner.
Valutakursrisk – förändringar i växelkurser kan minska eller öka den avkastning en investerare kan förvänta sig att få oberoende av tillgångarnas resultat. Om tillämpligt kan investeringstekniker som används för att försöka minska risken för valutakursförändringar (hedging) vara ineffektiva. Hedging innebär också ytterligare risker i samband med derivat.
Ränterisk – när räntorna stiger faller obligationspriserna, vilket återspeglar investerares förmåga att få en mer attraktiv ränta på sina pengar någon annanstans. Obligationspriserna är därför föremål för ränteförändringar som kan röra sig av ett antal skäl, både politiska och ekonomiska.
Hållbarhetsrisk – en miljömässig, social eller styrningsmässig händelse eller ett förhållande som kan orsaka att delfondens värde sjunker. Exempel på hållbarhetsrisker inkluderar fysiska miljörisker, risker för klimatomställningen, störningar i leveranskedjan, otillbörliga arbetsmetoder, bristande mångfald i styrelsen och korruption.
Likviditetsrisk – delfonden kanske inte alltid hittar en annan part som är villig att köpa en tillgång som delfonden vill sälja, vilket kan påverka delfondens förmåga att möta inlösenförfrågningar på begäran.
Marknadsrisk – värdet på tillgångar i delfonden dikteras vanligtvis av ett antal faktorer, inklusive förtroendenivåerna på den marknad där de handlas.
Operativ risk – väsentliga förluster för delfonden kan uppstå till följd av mänskliga fel, system- och/eller processfel, otillräckliga rutiner eller kontroller.
Fullständig information om riskerna med att investera i fonden finns i fondens prospekt.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
The UK is shaking up crypto. This month, the Financial Conduct Authority (FCA) proposed lifting its ban on crypto exchange-traded notes for retail investors, a positive step in a global race to regulate digital assets and provide consumer protection.
Key metrics show Bitcoin’s rally isn’t over
Bitcoin is above $100K, and key indicators suggest a growing momentum and a potential for further upside. The Bitcoin Fear & Greed Index sits at 62, reflecting a sentiment that remains near neutral. This lack of extreme greed suggests that the rally may still have room to run in the near term.
Apple wants to enter Circle’s orbit. Why are stablecoins the tech world’s new darling?
Stablecoin issuer Circle made a blockbuster debut on the New York Stock Exchange earlier this month. Now, tech giants like Apple, Meta, and Google are reportedly exploring stablecoin integrations, marking another major step toward merging digital assets with mainstream technology.
Research Newsletter
Each week the 21Shares Research team will publish our data-driven insights into the crypto asset world through this newsletter. Please direct any comments, questions, and words of feedback to research@21shares.com
Disclaimer
The information provided does not constitute a prospectus or other offering material and does not contain or constitute an offer to sell or a solicitation of any offer to buy securities in any jurisdiction. Some of the information published herein may contain forward-looking statements. Readers are cautioned that any such forward-looking statements are not guarantees of future performance and involve risks and uncertainties and that actual results may differ materially from those in the forward-looking statements as a result of various factors. The information contained herein may not be considered as economic, legal, tax or other advice and users are cautioned to base investment decisions or other decisions solely on the content hereof.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,20 % p.a. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI Emerging MarketsUCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 2 330 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 30 november 2010 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI Emerging MarketsUCITSETF EUR (C) försöker replikera utvecklingen av MSCI Emerging Markets Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF, nettoutdelning återinvesterad (nettoavkastning), beräknad i US-dollar och omvandlad till euro, gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot de ledande aktierna från tillväxtmarknaderna för aktier, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.