Småpengar har betydelse, och speciellt på råvarumarknaden. Det har förekommit diskussioner om att den amerikanska pennyn skall tas bort, något som kan komma att få negativa effekter för gruvindustrin.
Dagens penny är gjord av kopparpläterad zink. De första mynten som producerades1793, var helt gjorda i koppar. Och myntet köper verkligen inte lika mycket som det gjorde på den tiden. Däremot har stigande priser på råvarumarknaden gjort att dessa mynt är värda mer än dess nominella värde. Det amerikanska mäklarföretaget Bernstein har därför ställt sig frågan om USA verkligen behöver sina småpengar.
Andra länder har tagit bort sina småmynt
Kanada tog sin penny ur omlopp för nästan ett decennium sedan. I Sverige har vi tagit bort småmynten över tid. 1- och 2-öringarna avskaffades redan 1972 och 1985 försvann 5- och 25-öringarna. Tioöringen försvann 1992. Då infördes också den kopparfärgade 50-öringen jämsides med den silverfärgade femtioöringen som försvann 2006. Detta är argument som talar för att USA också bör låta sin penny gå i pension.
För det första kostar en penny mer att producera – ungefär en cent – än vad det är värt, vilket är ungefär 0,7 procent i metall, skrev Bernsteins analytiker Bob Brackett i en nyligen publicerad analys.
För det andra skadar transaktioner med småmynt detaljhandeln eftersom de tar anställda så mycket mer tid att hantera. Den förlorade produktiviteten är vad Brackett beskrev som ”betydande”, även om arbetaren tjänar minimilön. Butiker skulle gynnas av att anställda undviker att hantera mynt och göra något mer produktivt som att fylla lagerhyllor eller hjälpa kunder.
Men medan ta bort småmynt kan vara en välsignelse för återförsäljare, kan det roil andra industrier som gruvdrift. Om småmynt går i pension frigörs mycket metall för återvinning, vilket innebär mindre gruvtillgång och lägre priser.
Hur mycket metall finns det i alla spargrisarna i Amerika?
Bernstein uppskattar att det finns cirka 180 miljarder pennies – cirka 1,8 miljarder dollar, vilket uppgår till ungefär 11 000 ton koppar och 440 000 ton zink. Det är mycket metall, men denna mängd koppar är bara lika med cirka 0,05% av världens årliga produktion på cirka 25 miljoner ton.
Världen producerar cirka 12 miljoner ton zink årligen. Småmyntens värde är cirka 3,7 procent av ett års globala produktion. Det är mer betydelsefullt, men inte alla pennies kommer in igen på en gång. Och efterfrågetillväxt från en förbättrad global ekonomi kan överväldiga ”öreseffekten”.
Och ekonomin blir bättre och höjer priserna för båda metallerna, vilket är bra för råvaruinvesterare och gruvaktier. Kopparpriserna ligger på cirka 9000 dollar per ton, en ökning med cirka 32% under de senaste sex månaderna. Zinkpriserna ligger på cirka 2800 dollar per ton, en ökning med cirka 10%.
Aktien i kopparproducenten Freeport-McMoRan (FCX) har stigit med cirka 125%, mycket bättre än jämförbar avkastning för S&P 500 och Dow Jones Industrial Average. Råvarurelaterade aktier utnyttjas ofta som en proxy för råvarupriserna. Högre råvarupriser ökar försäljningen hos råvaruföretag. Dessa företag har fasta kostnader så vinstökningen brukar överstiga prisökningen.
Råvaruinvesterare borde förmodligen inte oroa sig för öreproblem så mycket
Stigande priser är dock inte alltid en bra sak för alla, och de har investerare lite mer bekymrade idag. Räntorna ökar också. Den 10-åriga statsobligationsräntan steg nyligen med 1,7%, en ökning med cirka 0,5% under de senaste veckorna. Det är ett tecken, om än ett litet, att investerare är mer oroliga för stigande inflation.
Viss inflation kan förväntas. Ekonomin växer igen efter ett brutalt 2020. Men med rekordstimulans från den federala regeringen och Federal Reserve är investerare oroliga för att konsumentpriserna kommer att stiga snabbare än den genomsnittliga årliga förändringen på 1% eller 2% som de är bekväma med.
Högre än önskad inflation är en dålig sak för marknaderna. Det kan göra många saker, inklusive att minska värdet på bostadstillgångar. Låneräntor är trots allt styrräntor. Högre priser höjer månatliga intäkter. Högre priser kan också skada efterfrågan på nya bilar. Bilbetalningarna stiger vilket gör att det begagnade fordonet ser lite mer attraktivt ut.
Naturligtvis är deflation, eller fallande priser, dåligt också för att företag måste sälja lite mer och sänka kostnaderna mer aggressivt för att betala tillbaka sina skulder om priserna faller. Försiktigt stigande priser gör livet, för personer med skuld, lite enklare.
Investerare vill alltid ha Guldlock-scenariot – inte för mycket och inte för lite. De vill ha precis rätt inflation. Men om konsumentpriserna stiger mer kan investerare förlora det värdefulla öret. Det kan gå samma väg som för halvpennyn, som togs ur bruk 1857.
