Följ oss

Nyheter

Sju marknadsanomalier som alla investerare måste känna till

Publicerad

den

det inte finns några gratisluncher på börsen. Det finns alltid hundratals, ja till och med tusentals investerare som ständigt är på jakt efter en bråkdel av procents extra avkastning

Det säg att det inte finns några gratisluncher på börsen. Det finns alltid hundratals, ja till och med tusentals investerare som ständigt är på jakt efter en bråkdel av procents extra avkastning så det borde inte finnas några enkla sätt att överträffa marknaden. Ändå verkar vissa omsättningsbara marknadsanomalier fortsätta förekomma på aktiemarknaden, och de förstår intressant för många investerare.

Medan dessa anomalier är värda att utforska, måste investerarna hålla denna varning i åtanke – avvikelser kan dyka upp, försvinna och återkomma nästan utan förvarning. Följaktligen kan det vara mycket riskabelt att mekaniskt följa någon form av handelsstrategi.

Småbolagseffekten

Den första marknadsanomalin är den som kallas för småbolagseffekten. Denna säger att mindre företag, det vill säga de bolag som har ett lägre marknadsvärde, tenderar att ge en avkastning som överträffar den för large caps. Precis som alla andra marknadsanomalier så är denna meningsfull. Ett företags ekonomiska tillväxt är det som driver aktiens resultat. Mindre företag har ofta lättare att öka sin tillväxt än vad ett större företag har.

Ett företag som Microsoft (NYSE: MSFT) kan behöva öka sin försäljning med sex miljarder dollar för att öka omsättningen med tio procent. Ett mindre företag kanske bara behöver sälja för att 70 MUSD för att nå samma tillväxt. Följaktligen kan mindre företag oftast växa mycket snabbare än större företag, och aktierna speglar detta.

Januarieffekten

Januarieffekten är en ganska välkänd marknadsanomali. Här är tanken att aktier som gått sämst det fjärde kvartalet föregående år tenderar att överträffa marknaderna i januari. Anledningen till januari-effekten är så logisk att det är nästan svårt att kalla det en anomali. Investerare kommer ofta att undersöka sina aktier i slutet av året, så att de kan använda sina förluster för att kvitta mot sina kapitalvinstskatter.

Eftersom detta försäljningstryck ibland är oberoende av företagets faktiska fundamenta eller värdering, kan denna ”skatteförsäljning” driva dessa aktier till nivåer där de blir attraktiva för köpare i januari. På samma sätt kommer investerare ofta att undvika att köpa aktier som har gått dåligt under fjärde kvartalet och vänta till januari för att undvika att fastna i denna skatteförlustförsäljning. Som ett resultat är det överskridande försäljningstrycket före årsskiftet och köptryck efter 1 januari har denna effekt uppstått.

Lågt bokfört värde

Omfattande akademisk forskning har visat att aktier som handlas till under det genomsnittliga pris-till-bokförhållanden tenderar att överträffa marknaden. Många testportföljer har visat att inköp av en samling av aktier med låga pris/bokförhållanden kommer att leverera ett alfa på marknaden. Även om denna anomali är meningsfull till en punkt (ovanligt billiga aktier bör locka köparens uppmärksamhet och återgå till medelvärdet) är det tyvärr en relativt svag anomali.

Trots att det är sant att låga bokpriserna överträffar marknaden som en grupp, är den individuella prestandan idiosynkratisk, och det krävs mycket stora portföljer av låga pris-till-bok-aktier för att se fördelarna.

Försummade aktier

En nära kusin av den ”småbolagseffekten”, så kallade försummade aktier, tenderar också att överträffa de brett marknadsindexen. Effekten uppstår oftast hos aktier som är mindre likvida (lägre volymer) och tenderar att ha minimal analytikerstöd. Tanken här är att när dessa företag är ”upptäckta” av investerare, kommer aktierna att överträffa börsindex.

Forskning tyder på att denna anomali faktiskt inte är sant – när effekterna av skillnaden i marknadsvärde har tagits bort är det ingen verklig outperformance. Följaktligen verkar företag som försummas och är små tenderar att överträffa (eftersom de är små). För större försummade aktier verkar det inte fungera bättre än vad som annars skulle förväntas. Med det sagt finns det en liten fördel för denna avvikelse – trots att prestandan verkar vara korrelerad med storleken verkar försummade aktier ha en lägre volatilitet.

Reversals

Det finns forskning som tyder på att aktiekurserna som befinner sig i endera änden av prestationsspektret över tiden (i allmänhet ett år) tenderar att vända under följande period. Gårdagens topputövare blir morgondagens underpresterande och vice versa.

Det är inte bara statistiska bevis som stödjer detta, men avvikelsen är meningsfull enligt investerings fundamenta. Om en aktie befinner sig på en topp på marknaden är oddsen att dess prestanda har gjort sitt. Likaså är det omvända sant för underpresterande. Det verkar som sunt förnuft att då förvänta sig att de prissatta aktierna får det svårt (medför att aktiekursen speglar deras värdering) medan de underprissatta aktierna överträffar.

Reversals fungerar också sannolikt delvis eftersom människor förväntar sig att de ska fungera. Om tillräckligt många investerare säljer förra årets vinnare och köper förra årets förlorare, kommer det att hjälpa till att flytta aktiekurserna i exakt de förväntade riktningarna, vilket gör det till en självuppfyllande profetia.

Veckodagseffekten

De som stödjer den effektiva marknaden hatar Veckodagseffekten. Detta för att det verkar som den faktiskt stämmer, och det finns ingen anledning till detta. Forskning har visat att aktiekurser tenderar att röra sig mer på fredagar än måndagar, och att det finns en bias mot positiv marknadsutveckling på fredagar. Det är inte en stor skillnad, men det är en signifikant sådan.

På grundläggande nivå finns det ingen särskild anledning till att detta borde vara sant. Vissa psykologiska faktorer kan dock vara orsaken här. Kanske kan en optimism i slutet av veckan genomdriva marknaden som handlare och investerare ser fram emot helgen. Alternativt, kanske i helgen ger investerare en chans att hinna i kapp med sin läsning, fröja om marknaden och utveckla pessimism som öppnar på måndag.

Dow of Dogs

Denna effekt kallas på svenska ibland för Vinnande förlorare. Denna marknadsanomali är en ett exempel på farorna med handel med avvikelser. Tanken bakom denna teori var i grunden att investerare kunde slå marknaden genom att välja aktiern i Dow Jones Industrial Average som hade vissa värdeattribut.

Investerare har olika tillvägagångssätt, men de två vanligaste var: 1) Välj de 10 Dow-aktierna med högst direktavkastning; eller 2) gå ett steg längre och ta de fem aktierna från listan med lägst absolut aktiekurs och håll dem i ett år.

Det är oklart huruvida det alltid finns någon grund för detta tillvägagångssätt, eftersom vissa har föreslagit att det var en produkt av datamining. Även om det en gång hade fungerat, skulle effekten ha blivit föremål för förutsägelse, till exempel av de som väljer att köpa en dag eller vecka före första delen av året. Dessutom är det i viss utsträckning helt enkelt en modifierad version av den reversiella anomalin; Dow-aktierna med högsta avkastning var förmodligen relativa underpresterare och förväntas överträffa marknaden.

Slutsats

Försök att handla på marknadsanomalier är ett riskabelt sätt att investera. Inte bara är många avvikelser inte ens riktiga i första hand, de är oförutsägbara. Dessutom är de ofta en produkt av storskalig dataanalys som tittar på portföljer som består av hundratals aktier som levererar en bråkdel av prestanda. Eftersom dessa analyser ofta utesluter verkliga effekter som courtage, skatter och spread, försvinner de förmodade förmånerna ofta i händerna på enskilda investerare i verkliga världen.

Med det sagt kan anomalier fortfarande vara användbara i en utsträckning. Det verkar oklokt att aktivt handla mot Veckodagseffekten, och investerare sover förmodligen bättre om de säljer mer på fredagen och köper på måndagen. På samma sätt verkar det vara meningsfullt att försöka sälja aktier med reaförluster innan årsskiftesförsäljningarna verkligen sätter fart.

Sammantaget är det förmodligen ingen tillfällighet att många av de anomalier som verkar fungera höra tillbaka till grundläggande principer för investeringar. Små företag lyckas vanligen bättre för att de växer snabbare och undervärderade företag tenderar att överträffa eftersom investerare analyserar marknaderna för att hitta dem. I slutändan finns det ingenting som verkligen är avvikande överallt – tanken att köpa bra företag på lägre marknadsvärderingar är en beprövad och sann investeringsfilosofi som har funnits i generationer.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

HEQQ ETF mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt

Publicerad

den

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF - USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).

Investeringsmetod

Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.

Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.

Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.

Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.

Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla HEQQ ETF

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
London Stock ExchangeUSDHEQQ
London Stock ExchangeGBPHEQA
Borsa Italiana S.P.A.EURHEQQ
SIX Swiss Exchange – Blue Chips SegmentUSDHEQQ
XetraEURHEQQ

Fortsätt läsa

Nyheter

När staten bjöd på vinstchans: Historien om premieobligationen – och hur konceptet lever vidare globalt

Publicerad

den

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.

Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg

Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.

När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.

Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.

Från beredskap till folkhemmet

År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.

Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:

• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.

• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.

En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson

Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.

Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.

Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster.
Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.

Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna

I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.

Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.

Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare

Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.

Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE

I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.

Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet

Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.

USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna

I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.

Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande

Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.

I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.

Fortsätt läsa

Nyheter

OTUS ETF ger exponering mot en portfölj av globala aktier

Publicerad

den

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,85 procent per år. Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är den enda ETF som Solactive Lloyd International Equity EUR-indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.

Handla OTUS ETF

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel  Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

BörsValutaKortnamn
XetraEUROTUS
XetraUSDOTUT

Fortsätt läsa

Prenumerera på nyheter om ETFer

* indicates required

Populära