När det gäller investeringar finns det ingen brist på teorier om vad det är som får marknaderna att agera på ett visst sätt eller vad en viss marknadsförändring betyder. De två största fraktionerna på Wall Street delas upp längs teoretiska linjer till anhängarna av en effektiv marknadsteori och de som tror på marknaden kan vara slagen. Även om detta är en grundläggande splittring, försöker många andra teorier att förklara och påverka marknaden – och investerarnas åtgärder på marknaderna. I den här artikeln kommer vi att titta på några vanliga (och ovanliga) finansiella investeringsteorier. Vi tittar framförallt på kontroversiella investeringsteorier.

Effektiva marknadshypotesen

Mycket få personer är neutrala till den effektiva marknadshypotesen (EMH). Du tror antingen på det och följer de passiva, breda marknadsinvesteringsstrategierna. Gör Du inte detta avskyr Du den och fokuserar på att välja aktier baserat på tillväxtpotential, undervärderade tillgångar och så vidare. EMH konstaterar att marknadspriset för aktier innehåller all känd information om aktien. Det innebär att aktien värderas exakt tills en framtida händelse ändrar värderingen. Eftersom framtiden är osäker är en anknytning till EMH långt bättre att äga aktier i ett stort antal företag och dra nytta av den allmänna uppgången på marknaden.

Motståndare till EMH pekar på Warren Buffett och andra investerare som konsekvent slagit marknaden genom att hitta irrationella priser på den övergripande marknaden.

Femtio procents principen

Femtio procents principen anytar att en observerad trend, innan den fortsätter, kommer att genomgå en prisförändring som motsvarar hälften till två tredjedelar av prisförändringen. Detta innebär att om en aktiekurs har stigit med 20 %, kommer det att falla tillbaka 10 % innan den fortsätter sin uppgång. Detta är ett extremt exempel, eftersom denna regel snarast tillämpas på de kortsiktiga trender som tekniska analytiker och daytraders köper och säljer på.

Denna korrigering anses vara en naturlig del av trenden, eftersom det vanligen orsakas av skittförsitiga investerare som tar vinst tidigt för att undvika att få hamna fel i trenden senare. Om korrigeringen överstiger 50 % av prisförändringen anses det vara ett tecken på att trenden har misslyckats och att en omkastningen har kommit i förtid.

Greater Fool teorin

Greater Fool teorin är teorin om den större idioten. Denna föreslår att Du alltid kan dra fördel av att investera så länge det finns en större idiot än Du själv som kommer att köpa Din investering till ett högre pris. Det innebär att du kan tjäna pengar på en redan dyr aktie så länge som någon annan är villig att betala mer för att köpa den av dig.

Så småningom kommer det att ta slut på dårar då marknaden för investeringar överhettas. Att investera enligt den större idiotteorin innebär att man ignorerar värderingar, kvartalsrapporter och alla andra data. Att ignorera data är lika riskabel som att ägna för mycket uppmärksamhet åt det. De som arbetar enligt denna teori kan lämnas kvar med på fel sida efter en marknadskorrigering.

Odd Lot Teorin

Udda poster förekommer inte längre på Stockholmsbörsen, nu är börsposterna en aktie. Tidigare förekom det emellertid, och det gör det fortfarande på många andra marknader. Det betyder att den som har en post understigande till exempel 100 aktier kan ha svårt att sälja den.

Uddapostteorin använder sig av teorin om försäljning av udda poster som en indikator. När de udda posterna som i allmänhet innehas av småsparare säljs är det dags att köpa. Huvudantagandet är att små investerare vanligtvis fattar felaktiga beslut.

Uddapostteorin är en contrarian strategi som baseras på en mycket enkel form av teknisk analys. Hur framgångsrik en investerare eller trader följer med teorin beror starkt på huruvida han kontrollerar grunden för företag som teorin pekar mot eller helt enkelt köper blint. Små investerare kommer inte att ha rätt eller fel hela tiden. Det är viktigt att skilja på försäljning av uddaposter som kommer från en låg risktolerans från försäljning av uddaposter som beror på större problem.

Enskilda investerare är mer rörliga än de stora fonderna och kan således reagera på allvarliga nyheter snabbare, så ojämn försäljning kan faktiskt vara en föregångare till en bredare avyttring i en aktie istället för bara ett misstag hos mindre investerare.

Prospektteori (Förlust-Aversionsteori)

Prospektteori säger att människors uppfattningar om vinst och förlust är snedvridna. Det vill säga, människor är mer rädda för en förlust än de uppmuntras av en vinst. Om människor får val av två olika utsikter, kommer de att välja den som de tror har mindre chans att sluta i förlust snarare än den som ger mest i vinst.

Om du till exempel erbjuder en person två investeringar, en som har returnerat 5 % varje år och en som har returnerat 12%, förlorat 2,5% och returnerat 6% under samma år, kommer personen välja 5% investeringen eftersom han lägger en irrationell betydelse för den enda förlusten, samtidigt som man ignorerar vinsterna som är av större omfattning. I ovanstående exempel producerar båda alternativen samma netto totalavkastning efter tre år.

Prospektteorin är viktigt för finansiella proffs och investerare. Trots att avvägningen mellan risk och belöning ger en tydlig bild av det riskbelopp som en investerare måste ta på för att uppnå önskad avkastning, säger prospektteori att mycket få människor känslomässigt förstår vad de inser intellektuellt. För finansiella proffs är utmaningen att anpassa en portfölj till kundens riskprofil snarare än att belöna önskningar. För investeraren är utmaningen att övervinna de förtvivlande förutsägelserna av prospektteori och bli modiga för att få den avkastning du vill ha.

Rationell Förväntningsteorin

Rationell förväntningsteori säger att aktörerna i en ekonomi kommer att agera på ett sätt som överensstämmer med vad som logiskt kan förväntas i framtiden. Det vill säga en person kommer att investera, spendera etc. enligt vad han eller hon tror rationellt kommer hända i framtiden. Genom att göra så skapar den personen en självuppfyllande profetia som hjälper till att skapa framtida händelse.

Även om denna teori har blivit viktig för ekonomin, är dess användbarhet tveksam. Till exempel tror en investerare att en aktie kommer att gå upp, och genom att köpa den, leder denna händelse faktiskt till att aktiekursen går upp.

Samma transaktion kan ses utanför rationell förväntningsteori. En investerare märker att en aktie lager är undervärderat, köper den och tittar på som andra investerare märker detsamma och därigenom driver priset upp till sitt marknadsvärde. Detta belyser huvudproblemet med rationell förväntningsteori: det kan ändras för att förklara allt, men det säger ingenting.

Blankningsteorin

Blankningsteorin säger att stora blankningar är en föregångare till en ökad aktiekurs. Vid första anblicken kan detta påstående verka ogrundat. Sunt förnuft tyder på att en aktie som är kraftigt blankad är det på grund av en korrigering.

Tanken är att alla dessa handlare, tusentals yrkesverksamma och individer som granskar varje ny marknadsdata, säkert inte kan ha fel. De kan vara rätt i en utsträckning, men aktiekursen kan faktiskt stiga i kraft av att vara starkt blankad.

Blankare måste slutligen täcka sina positioner genom att köpa de aktier de har kortat. Följaktligen kommer det köptryck som skapas av de korta säljare som täcker sina positioner att driva aktiekursen uppåt.

Slutsats

Vi har täckt ett brett spektrum av investeringsteorier, från tekniska handelsteorier som blankningar och udda post försäljningar till ekonomiska teorier som rationella förväntningar och prospektteori.

Varje teori är ett försök att införa någon form av konsistens eller ram för miljontals köp och säljbeslut som gör att marknaden stiger och faller dagligen. Även om det är användbart att känna till dessa teorier är det också viktigt att komma ihåg att ingen enhetlig teori kan förklara den finansiella världen. Under vissa tidsperioder verkar investeringsteorier bara hålla sväng för att bli toppled nästa ögonblick. I den finansiella världen är förändring den enda sanna konstanten.