Ett vanligt missförstånd är att en börshandlad fond med låg omsättning eller få avslut har dålig likviditet, så som fallet är med enskilda aktier. Med detta missförstånd som grund skulle priset på en börshandlad fond med liten handel alltså kunna påverkas negativt vid en större orderläggning. Det är emellertid unikt med hur likviditeten i en ETF fungerar.
Till skillnad från aktiehandeln, där endast ett begränsat antal aktier finns tillgängliga för handel i marknaden, finns inte någon sådan begränsning i en börshandlad fond.
Creation & Redemption
För ETF:er finns ett så kallat ”Creation & Redemption”-förfarande som innebär att marknads-och likviditetsgaranter när som helst kan få skapa och lösa in fondandelar direkt mot fonden.
Härigenom tillses att det ständigt råder en balans i marknaden mellan utbud och efterfrågan på andelar. Ökar efterfrågan mer än utbudet kommer marknadsgaranten att skapa nya andelar och omvänt, ökar säljtrycket på den börshandlade fonden mer än efterfrågan, kan andelar lösas in mot fonden.
I utbyte, som likvid för de nya andelarna, lämnas den underliggande korgen av värdepapper till fonden. Vid inlösen av andelar återlämnar fonden den underliggande korgen, motsvarande värdet på inlösta andelar.
Genom möjligheten att skapa och lösa in andelar mot underliggande korg, är det likviditeten i de underliggande värdepapperen som avgör likviditeten i den börshandlade fonden. I vilken utsträckning en likviditetsgarant kan genomföra transaktioner i de underliggande värdepapperen utan att ”röra marknaden” är en god värdemätare av vilken storlek på handelsvolym i ETFen som skulle påverka dess värde. Då flertalet ETF:er investerar i mycket likvida värdepapper, är dessa börshandlade fonder alltså mycket mer likvida än vad handeln i själva ETFen utvisar.
Arbitrage-möjlighet håller priserna i schack
Under handelsdagen kvoterar marknadsgaranter ett pris på ETF:en som ligger så nära som möjligt fondens substansvärde i realtid (iNAV). Om det kvoterade priset skulle avvika från det teoretiskt korrekta värdet på ETF:en har en möjlighet till riskfri vinst (arbitrage) uppstått som kan utnyttjas av marknads-och likviditetsgaranter.
Skulle ett för högt pris, i förhållande till det korrekta värdet på ETF:en, kvoteras kan likviditetsgaranten sälja ETF:en till det ”för höga” priset och samtidigt köpa in den underliggande korgen till ett lägre (korrekt) pris. Tack vare möjligheten att kunna skapa nya andelar kan likviditetsgaranten sälja ETF-andelar han ännu inte äger, det vill säga ETF:en ”blankas”.
Med den inhandlade underliggande korgen av värdepapper som utbyte kan likviditetsgaranten nämligen skapa nya andelar hos fonden och leverera dessa till den han just sålde andelarna till. En riskfri vinst mellan vad likviditetsgaranten sålde (för högt prissatta) ETF-andelar till i marknaden mot vad han betalade för den underliggande korgen som levererades till fonden har alltså uppstått.
Omvänt kommer likviditetsgaranten att ”blanka” (gå kort) aktiekorgen när ETF-andelar kvoteras lägre än dess korrekta teoretiska värde. I utbyte mot inlösta ETF-andelar får likviditetsgaranten den underliggande aktiekorgen i retur av fonden och kan därmed leverera den till köparen av aktierna.
Det unika Creation & Redemption-förfarandet i en ETF fyller därmed ytterligare en viktig funktion för handeln i ETF:er. Det håller de kvoterade priserna för en ETF i linje med dess teoretiskt korrekta värde. Likviditeten i en ETF är alltså inte vad som syns i orderdjupet.
