Nyheter

Hur man börjar handla med bomull

Publicerad

4 år sedan

den

14 juli, 2022

Bomull har varit en stapelvara i textilindustrin i många århundraden. Faktum är att det finns bevis för att bomull odlades och vävdes till tyg för över 5 000 år sedan. Även om användningen i kläder har minskat de senaste åren på grund av framväxten av substitut, är bomull fortfarande en mångmiljardindustri och är en av de mest omsatta råvarorna i världen.

I den här artikeln kommer vi att ta en titt på denna vara, diskutera vilka faktorer som kan ändra priset och förklara hur du kan börja handla bomullsterminer!

Vad är terminskontrakt?

Innan du tar en djupare titt på råvaran bomull är det värt att snabbt sammanfatta vad terminskontrakt är.

Ett terminskontrakt är ett avtal mellan två parter att byta en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris på ett fast datum i framtiden.

Futures kan användas av både konsumenter och producenter av bomull, i syfte att säkra sin risk mot framtida prisrörelser. Men de används också flitigt av spekulanter, som köper och säljer terminskontrakt för att försöka dra fördel av rörelser i priset på den underliggande tillgången utan att någonsin ta eller leverera äganderätten till tillgången i fråga.

Futures köps och säljs på terminsbörser. De är reglerade och alla kontrakt är standardiserade för både kvantitet och kvalitet.

Cotton Futures förklarade

Bomullsterminer köps och säljs på olika börser, inklusive Intercontinental Exchange.

Kontraktsstorleken är satt till 50 000 lbs och priserna visas i amerikanska cent (USX) per lb.

Vad påverkar priset på bomull?

Priset på bomull bestäms av de globala nivåerna på dess utbud och efterfrågan, som i sin tur kan påverkas av olika faktorer, av vilka vi kommer att titta på några i det här avsnittet.

När man handlar med en jordbruksvara, eller mjukvara, som bomull, hjälper det att vara medveten om de länder där huvuddelen av produktionen äger rum.

Under säsongen 2019/2020 stod Indien, Kina och USA för cirka 65 % av den totala globala produktionen. Dessa siffror säger oss att alla händelser som stör leveranskedjan i dessa tre länder kommer att ha en betydande inverkan på det globala utbudet och därmed priset på bomull.

I de kommande avsnitten kommer vi att titta på några exempel på händelser som kan påverka global efterfrågan och utbud, innan vi riktar vår uppmärksamhet mot aktuella händelser i Kina som kan ha en betydande inverkan på bomullsindustrin inom en snar framtid.

Väder

Som med alla softs spelar vädret den viktigaste rollen i produktionen. En säsong med ogynnsamt väder kan förstöra skördar, hindra produktionen och leda till ett minskat globalt utbud och en efterföljande prishöjning.

Å andra sidan kan idealiska väderförhållanden leda till en rejäl skörd, öka det globala utbudet och sedan få priserna att falla.

Till exempel har det hittills under 2021 funnits en brist på nederbörd i det så kallade ”bomullsbältet” i USA, de sydliga staterna som är ansvariga för majoriteten av landets bomullsproduktion.

Detta har lett till oro för ett fall i det globala utbudet 2021, vilket bidrog till att bomullspriserna nådde sin högsta nivå på över två år.

Å andra sidan, om vi går tillbaka till 2014, kan vi observera en kollaps i bomullspriserna, som följde på en säsong av riklig nederbörd i Texas. Dessa idealiska förhållanden bidrog till en rejäl amerikansk skörd och ett ökat globalt utbud.

Kinesiska lager

2011 satte Kina ett golv för bomullspriser för att hjälpa till att förbättra den inhemska industrin och inledde därmed en politik för att köpa in varan, som man började lagra på grund av ett fall i globala priser.

Under 2013, mitt i enorma lager, ändrade Kina denna politik och började istället subventionera bomullsbönder. Denna omsvängning orsakade rädsla för att Kina skulle sälja sina enorma bomullsreserver och ledde därefter till ett prisfall.

Trots att de avslutat sin politik för lagerlagring har Kina kämpat för att sälja sin bomull och 2019 uppskattades det att de fortfarande hade över 9 miljoner ton bomull. För att sätta denna siffra i perspektiv var den totala globala produktionen samma år uppskattningsvis 26,1 miljoner ton.

Även om det inte är bekräftat, finns det misstankar om att kvaliteten på reservbomullen är dålig. Men medan Kina fortsätter att ha så stora reserver, kommer eventuella farhågor om att de dumpas på marknaden sannolikt att leda till ett prisfall.

På samma sätt, om Kina i framtiden beslutar sig för att återuppta en politik för att lagra bomull, förvänta sig att den globala efterfrågan och därefter priset kommer att öka.

Oljepriser

Processen att odla bomull är dyr och en stor del av produktionskostnaderna kommer från kostnaderna för att driva maskiner och motorfordon som är viktiga för odlingsprocessen.

Maskiner, utrustning och fordon drivs alla av bränsle, vilket innebär att priset på råolja kan ha en direkt inverkan på produktionskostnaderna och därmed priset på bomull.

På grund av detta kan man observera en positiv korrelation mellan priset på råolja och priset på bomull.

Internationella relationer

Som med all handel kan internationella relationer spela en roll för att bestämma det globala priset på bomull. Av särskild betydelse är förhållandet mellan Kina och USA, världens näst och tredje största tillverkare av bomull.

Detta beror på det faktum att Kina, förutom att vara en stor producent av bomull, också är världens största konsument och importör av bomull. USA, å andra sidan, är världens största exportör av bomull och Kina importerar mycket av sin bomull från USA.

Förhållandet mellan Kina och USA såg betydande spänningar under Donald Trumps mandatperiod i Vita huset, även om relationerna förväntas förbättras under Joe Bidens presidentskap.

Detta är dock definitivt värt att hålla ett öga på. Om det blir en försämring av deras relation som påverkar deras handel, kan bomullsmarknaden påverkas.

Xinjiang: Anklagelser om tvångsarbete och globala sanktioner

Vi har redan tittat på hur internationella relationer kan spela en roll för att påverka priset på bomullsterminer. I det här avsnittet kommer vi kort att titta på situationen i Xinjiang, Kina, som har fått allt större press under det senaste året och hur detta kan påverka bomullsmarknaden framöver.

Det har kommit allt fler rapporter från Kina om att etniska minoritetsgrupper interneras i Xinjiang och tvingas arbeta i regionens bomullsindustri.

Xinjiang står för 85 % av Kinas totala bomullsproduktion och 20 % av den totala globala produktionen.

Den ökade exponeringen av dessa anklagelser har lett till att ett ökande antal globala återförsäljare flyttar för att säkerställa att ingen av deras produkter har tillverkats med bomull från regionen och i slutändan till att USA införde ett förbud mot import av bomullsvaror från Xinjiang i januari 2021. Det är möjligt att andra länder följer efter.

Detta har lett till en ökning av efterfrågan på bomull från andra källor, vilket bidrar till att bomullspriset stiger i början av 2021.

Det kommer att vara viktigt att hålla ett öga på situationen i Xinjiang framöver, eftersom, med tanke på andelen bomull som produceras i denna region, eventuell ytterligare utveckling kan få betydande konsekvenser på den globala bomullsmarknaden.

Handla bomull hos CMC Markets

CMC Markets är ett globalt företag med en handelsplattform för onlinetrading av finansiella derivatinstrument, i huvudsak handel med CFD:er på aktier, index, råvaror, ETF, valutor och kryptovalutor. Till CMC Markets.

Handla bomull hos AvaTrade

AvaTrade är en valutahandels- och contract for difference-mäklare med säte i Dublin, Irland. Genom dess handelsplattformar och mobilappar, erbjuder företaget handel på många olika marknader, inklusive valutor, råvaror, aktieindex, aktier, börshandlade fonder, bitcoin samt obligationer. Till AvaTrade .

Handla bomull hos IG

Även IG erbjuder emellertid Trading med bomull. Till IGs hemsida.

Liknande ämnen:Bomull Indien Kina USA

Nästa

Ett av Wall Streets största tradingföretag anställer en kryptohandlare för helgerna

Missa inte

UCRP ETF hållbara företagsobligationer av investeringsklass

Fortsätt läsa

Annons

Klicka för att kommentera

Nyheter

HEQQ ETF mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt

Publicerad

9 timmar sedan

den

20 juni, 2026

Redaktionen

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) med ISIN IE000JIPY1U8, är en aktivt förvaltad börshandlad fond. Delfondens mål är att ge långsiktig kapitaltillväxt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,50 % per år. ETFen replikerar utvecklingen av det underliggande indexet fysisk replikering. Utdelningarna i ETFen delas ut till investerarna (årsvis).

Investeringsmetod

Typiska investerare i delfonden förväntas vara investerare som vill ha en bred exponering mot den amerikanska aktiemarknaden med potentiellt lägre volatilitet jämfört med traditionella långa (long-only) amerikanska aktiestrategier, och som är beredda att ta de risker som är förknippade med den typen av investering.

Använder en datavetenskapsdriven investeringsstrategi som kombinerar analyser, datainsikter och riskhantering.

Lägger samman en amerikansk tillväxtaktieportfölj bestående av stora bolag med indexoptioner för att ge portföljen en löpande marknadssäkring.

Kombinerar aktieval med en disciplinerad overlaystrategi som avser att begränsa nedåtrisker samtidigt som en del av potentialen till kapitaltillväxt minskas.

Denna ETF lanserades den 7 oktober 2025 och har sitt säte i Irland.

Handla HEQQ ETF

JPM Nasdaq Hedged Equity Laddered Overlay Active UCITS ETF – USD (acc) (HEQQ ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.

Börsnoteringar

Börs	Valuta	Kortnamn
London Stock Exchange	USD	HEQQ
London Stock Exchange	GBP	HEQA
Borsa Italiana S.P.A.	EUR	HEQQ
SIX Swiss Exchange – Blue Chips Segment	USD	HEQQ
Xetra	EUR	HEQQ

Fortsätt läsa

Nyheter

När staten bjöd på vinstchans: Historien om premieobligationen – och hur konceptet lever vidare globalt

Publicerad

10 timmar sedan

den

20 juni, 2026

Redaktionen

Föreställ dig ett finansiellt instrument där du lånar ut pengar till staten, får noll procent i garanterad ränta, men i stället har chansen att bli miljonär i en skattefri utlottning. För dagens unga investerare låter det kanske som ett modernt kryptofierat påhitt, men i Sverige har detta instrument en över hundraårig historia. Vi pratar om premieobligationen – en unik korsning mellan statsfinanser och hasardspel som byggde allt från Kungliga Operan till det svenska folkhemmet.

I dag är de helt utraderade från den svenska marknaden, men runt om i världen – och i nya finansiella nischer – lever principen om ”riskfritt lotterisparande” i allra högsta grad kvar. Här är historien om hur svenskarna lånade ut miljarder till staten med drömmen om storvinsten som morot, och hur det skapade en helt egen, stundtals vild andrahandsmarknad.

Guld, marmor och spelbegär: Operabygget som banade väg

Många tror att de statliga premieobligationerna föddes i spåren av första världskriget när Riksgälden behövde hantera statsskulden. Men sanningen är att det svenska folket spelade finansiell roulett med staten långt före 1918. Det mest monumentala beviset på detta står i dag stadigt vid Gustav Adolfs torg i Stockholm: Kungliga Operan.

När Gustav III:s gamla operahus revs 1892 för att ge plats åt Axel Anderbergs nya nybarockbygge insåg staten snabbt att budgeten skulle spricka kapitalt. Guld, marmor och enorma kristallkronor krävde enorma summor. Lösningen blev ett statligt godkänt genidrag: Svenska Statens Premieobligationslån av år 1889, populärt kallat ”Operalånet”.

Obligationerna kostade 10 kronor styck – en ansenlig summa för en vanlig arbetare på den tiden. I stället för att betala ut en fast, årlig ränta samlade staten räntepengarna i en gigantisk pott som lottades ut i form av skattefria kontantvinster. Spelbegäret och patriotismen samverkade; pengarna strömmade in, och Oscar II kunde stolt inviga det praktfulla operahuset 1898. Konceptet hade bevisat sin slagkraft.

Från beredskap till folkhemmet

År 1918 institutionaliserades systemet när Riksgälden tog över rodret i spåren av första världskrigets ekonomiska kaos. Nu blev premieobligationerna en regelbunden del av den svenska statens upplåning.

Under 1950-, 60- och 70-talen växte premieobligationerna till en regelrätt folkrörelse. När staten behövde finansiera ”Miljonprogrammet” och bygga ut den moderna välfärden, var det premieobligationerna som drog in kapitalet. De blev en naturlig del av den svenska vardagsekonomin:

• Traditionen: Det blev en självklarhet att mor- och farföräldrar köpte premieobligationer till barnbarnen i dop- eller konfirmationspresent.

• Seriestrategin: Seriösa sparare köpte ofta en ”serie” (ofta 10 eller 50 obligationer i nummerföljd). På så sätt var man matematiskt garanterad en eller flera ”garantivinster” varje år, vilket i praktiken fungerade som en stabil basränta, medan man behöll chansen på de dolda miljonvinsterna.

En vild andrahandsmarknad: Från Göteborgs Obligationskassa till Carlsson & Carlsson

Eftersom premieobligationer utfärdades i stora serier och löpte över många år uppstod snabbt ett behov av en organiserad andrahandsmarknad där privatpersoner kunde köpa och sälja sina papper före förfallodagen. Detta la grunden för specialiserade mäklarfirmor och finansiella institutioner.

Ett av de mest klassiska namnen i svensk premieobligationshistoria är Göteborgs Obligationskassa (som långt senare kom att ingå i Thenberg & Kinde Fondkommission). De fungerade under decennier som navet för handel med dessa papper på den svenska västkusten. Hos dem, och hos firmor som Carlsson & Carlsson Finans, kunde investerare pussla ihop sina serier för att maximera garantivinsterna eller snabbt avyttra innehav när likviditet behövdes.

Särskilt intressant blev marknaden under det glada 1980-talet. Då introducerade staten mer aggressiva och storskaliga lån, där det historiska Premieobligationslånet 1986:2 markerade ett viktigt skifte. Vid just denna tidpunkt (våren 1986) fattade riksdagen beslut om att helt slopa den gamla lotterivinstskatten på nystartade premieobligationer. Riksgälden kompenserade detta genom att sänka räntepotten något, men det skapade en enorm rusch efter ”helt skattefria” vinster.
Under den här eran av finansiell avreglering (”yuppie-eran”) blev andrahandsmarknaden så sofistikerad att finansiella aktörer började sätta i system att erbjuda högt belånade upplägg. Professionella investerare och privatpersoner tog stora banklån för att finansiera massiva köp av exempelvis 1986:2-lånet. Matematiken var enkel: om låneräntan (efter ränteavdrag) var lägre än den matematiskt garanterade direktavkastningen från obligationsserierna, satt man på en i princip riskfri vinstmaskin – med en gratis hävstång på miljonchanserna.

Slutet på en era: När räntan dog försvann vinsterna

I december 2016 gav Riksgälden ut sin allra sista premieobligation, och den 2 december 2021 löptes det allra sista utestående lånet (14:2) in. Dödsorsaken var det utdragna globala lågränteläget.

Eftersom vinstpotten som lottades ut baserades på det rådande ränteläget, innebar noll- och minusräntor att det helt enkelt inte fanns några räntepengar kvar att fylla pottandet med. Vinsterna blev för få och för små för att locka spararna, samtidigt som statens kostnader för att administrera utlottningarna blev orimligt höga. Efter drygt 130 år i svenskarnas tjänst gick premieobligationen slutgiltigt i graven.

Global renässans: ”Prize-Linked Savings” lever vidare

Även om instrumentet är dött i Sverige, lever principen – som internationellt kallas Prize-Linked Savings eller Premium Bonds – kvar i allra högsta grad i andra delar av världen.

Storbritannien – Miljardindustrin och superdatorn ERNIE

I Storbritannien är Premium Bonds en gigantisk succé som administreras av det statliga NS&I (National Savings and Investments). Över 20 miljoner britter äger i dag dessa obligationer. Varje månad lottas miljontals skattefria vinster ut, inklusive två toppvinster på 1 miljon pund vardera. För att säkerställa att utlottningen är helt slumpmässig använder man en legendarisk superdator som kallas ERNIE (Electronic Number Indicator Equipment) – en maskin som har blivit en ikon i brittisk populärkultur.

Nya Zeeland – Statlig speltrygghet i Söderhavet

Långt bortom Europa har även Nya Zeeland haft en framgångsrik historia med denna sparform via sina statliga Bonus Bonds. De introducerades av regeringen 1970 och fungerade under exakt samma premisser: ett riskfritt sparande där räntan blev till skattefria vinstdragningar i stället. Systemet var under ett halvt sekel en institution i det nyzeeländska folkhemmet innan det avvecklades nyligen, även där på grund av det pressade globala ränteläget.

USA och Tyskland – Konceptet flyttar in i bankerna

I stället för att staten ger ut obligationer har konceptet i stället flyttat in i det reguljära banksystemet. I Tyskland erbjuder många lokala sparbanker (Sparkassen) så kallat Prämiensparen, där en del av sparräntan omvandlas till lotter. I USA banade en lagändring (American Savings Promotion Act) väg för kommersiella banker att erbjuda vinstlottande sparkonton. Det har visat sig vara ett extremt effektivt verktyg för att motivera låginkomsttagare att bygga upp ett tryggt buffertsparande.

Slutsats: Den eviga psykologin bakom sparande

Premieobligationen var, och är, ett psykologiskt genidrag. Den adresserar två motstridiga mänskliga behov på samma gång: tryggheten i att inte förlora sitt grundkapital, och drömmen om att slå oddsen och bli rik över en natt.

I dagens moderna investeringsvärld har vi tillgång till ett enormt smörgåsbord av börshandlade fonder (ETF:er), smarta ränteprodukter och aktier som erbjuder likviditet och avkastning på ett betydligt mer transparent och effektivt sätt än de gamla obligationslånen någonsin kunde. Men historien om hur allt från operahus till yuppie-erans lånekaruseller drevs av svenskarnas kollektiva spelnerver påminner oss om en fundamental sanning: finansiell innovation handlar lika mycket om mänsklig psykologi som om ren matematik.

Fortsätt läsa

Nyheter

OTUS ETF ger exponering mot en portfölj av globala aktier

Publicerad

11 timmar sedan

den

20 juni, 2026

Redaktionen

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) med ISIN IE000QVCOG22, syftar till att följa priset och Solactive Lloyd International Equity Index. Indexet ger exponering mot en portfölj av globala aktier noterade på börser i utvecklade länder som uppvisar starka och hållbara avkastningar. Den börshandlade fonden förvaltas aktivt.

Den börshandlade fondens totala kostnadskvot (TER) uppgår till 0,85 procent per år. Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är den enda ETF som Solactive Lloyd International Equity EUR-indexet. ETFen replikerar resultatet för det underliggande indexet genom fullständig replikering (genom att köpa alla indexkomponenter). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc är en mycket liten ETF med 10 miljoner euro i förvaltat kapital. Denna ETF lanserades den 31 mars 2026 och har sitt säte i Irland.

Handla OTUS ETF

Lloyd International Equity UCITS ETF EUR Acc (OTUS ETF) är en europeisk börshandlad fond. Denna fond handlas på flera olika börser, till exempel Deutsche Boerse Xetra.

Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.