ECB accepterar grekiska obligationer som säkerhet men de ingår inte i den europeiska centralbankens återköpsprogram. Ett nytt avtal under slutet av året kan emellertid komma att ändra på detta. Finansministrarna anser att den grekiska statsskulden är stabil, men IMF håller inte med.
ECB inte omfattar grekiska obligationer i sin statsobligationsköpsoperation. Det finns emellertid diskussioner kring detta och det är möjligt att de grekiska obligationerna redan från början av 2017 kommer att ingå i ECBs återköpsprogram.
Grekland vice finansminister Chouliarakis berättade för EU-parlamentet att ett avtal är möjligt att uppnå redan före slutet av årets utgång. Det finns två utmanande frågor: arbetsmarknadsreformerna och det primära budgetmålet.
Reformer på arbetsmarknaden omfattar kollektiva förhandlingar och uppsägningar, liksom regler för stridsåtgärder. De kollektiva förhandlingarna bröt samman efter reformerna 2012.
I maj enades den grekiska regeringen att lägga budget med ett primärt budgetöverskott (exklusive kostnader för skulden) på 3,5 procent av landets BNP. Eurogruppen av EMUs finansministrar upprepade vikten av detta avtal och ville att målet om 3,5 % upprätthålls efter 2018. Det är inte så att Grekland inte vill behålla ett så pass stort primär överskott på obestämd, all ekonomisk litteratur antyder också att det inte särskilt troligt eller effektiv. Någon gång efter 2018, Grekland vill minska det primära överskottsmålet till 2,5 % (med en minskning på 1 % som ska användas för att sänka skatterna) och därefter till 2 % på lång sikt. De europeiska finansministrarna fortsätter emellertid att kräva med av Grekland. De uppmanade premiärminister Tsipras att anta ”allvarliga” reformer. Det är emellertid Greklands finansminister, inte den grekiska regeringen som är det mest formidabla hindret för IMFs deltagande.
Finansministrarna erbjöd några redovisningsknep för att minska Greklands sammanlagda skuld med 20 procentenheter (i förhållande till BNP) till 2060. Dessa åtgärder inkluderar lättnader i landets återbetalningsplan, avstå från en kupong straff, och byta skulder för att minska ränterisker.
Otillräckliga åtgärder
IMF säger att dessa åtgärder är otillräckliga för att sätta Greklands skuld på en hållbar bana. Det har gjort gällande att de finanspolitiska målen inte är realistiskt. Finansministrarna har uteslutit nominella minskningar i Grekland skyldigheter, men IMF kräver mätbara och konkreta skuldlättnader för Grekland. Eftersom detta inte har tillkommit, är det osannolikt att IMF kommer att få delta i en ny lånefacilitet för Grekland.
Ett nytt avtal skulle erkänna de framsteg Grekland gör och understryker åtagandet att ytterligare åtgärder. Avtalet skulle underförstått förutsätta att den grekiska statsskulden är hållbar. Detta är vad ECB behöver höra innan den europeiska centralbanken kan låta de grekiska obligationerna ingå i ECBs QE verksamhet.
Det skulle öka förtroendet att ECB kommer att köpa grekiska obligationer om IMF finner Greklands skuld hållbar. Med oenighet mellan finansministrarnas bedömning och IMF, befinner sig ECB i en svår situation. Även om det bedriver egen hållbarhetsbedömning, som säger att det kommer att göra, kommer det att bli svårt att åsidosätta finansministrarna.
ECB redan accepterar grekiska obligationer som säkerhet för lån till grekiska banker. Det har också köpt EFSF obligationer från grekiska banker under tillgångsköpsprogram. Att köpa grekiska obligationer är ett inkrementellt steg. Beloppen kommer att vara små. Det borde inte vara förvånande om ECBs återköpsprogram omfattar grekiska obligationer i slutet av Q1 2017.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).