The race to bolster European defence capabilities is well underway. Since the invasion of Ukraine, European leaders have intensified calls for increased defence spending. The continent, long reliant on US security guarantees, is now facing a critical inflection point. Recent moves by the US administration to engage with Russia without consulting its European allies or Ukraine have underscored the urgent need for Europe to take charge of its own defence. This geopolitical reality has forced European leaders to acknowledge that relying on US support is no longer a guaranteed strategy, accelerating discussions on independent military capabilities and funding mechanisms.
Why is European defence spending rising?
For decades, the US has outspent Europe on defence, contributing more than two-thirds of NATO’s[1] overall budget. However, NATO estimates that in 2024, 23 out of 32 members met the 2% GDP[2] defence spending target, compared to just seven members in 2022 and three in 2014[3]. More ambitious goals are being discussed. Poland is leading the way with a 4.12% of GDP defence budget, while discussions at NATO suggest some countries may need to increase spending to 3% or higher1.
Figure 1: NATO allies defence spending following Russia’s invasion of Ukraine
Source: Atlantic Council, WisdomTree. 2024 numbers are estimates. Iceland excluded as it does not have a standing army. Historical performance is not an indication of future performance and any investments may go down in value.
Adding another layer of complexity is the US Department of Government Efficiency (DOGE) initiative, which is beginning to reshape US defence priorities. The shift from cost-plus to fixed-price contracts under DOGE is putting financial pressure on defence companies most exposed to the US, which may see constraints on long-term spending commitments. This could have two contrasting effects: while it may limit US capability to fund European defence through NATO, it could also drive European nations to increase domestic procurement and reduce dependency on US defence systems.
Additionally, emerging security threats, including cyber warfare, artificial intelligence (AI)-driven military technology, and the growing presence of authoritarian regimes, have reinforced the need for increased defence investments. Europe’s reliance on outdated Cold War-era military equipment is another critical factor, pushing leaders to modernise their arsenals.
How will Europe fund its defence expansion?
Ramping up defence spending is a monumental task, especially given high sovereign debt levels across Europe. Yet, leaders are exploring creative solutions to secure the necessary funding. One approach is to reallocate existing European Union (EU) budgets, with discussions centring on repurposing unspent Cohesion Funds and Recovery and Resilience Facility (RRF) loans. However, legal restrictions within EU treaties may limit their direct application to military expenditures.
Another potential route is the issuance of European Defence Bonds, mirroring the successful NextGenerationEU pandemic recovery fund. By pooling resources at the EU level, this could offer a coordinated and cost-effective funding mechanism.
At the same time, private investment and public-private partnerships are gaining traction. Defence contractors and institutional investors are increasingly seen as strategic partners in financing large-scale projects, particularly in weapons systems, cyber defence, and artificial intelligence. Governments may leverage these collaborations to accelerate procurement and technological advancements.
Despite these options, one thing is clear—Europe must find a sustainable funding model to support its defence ambitions without derailing economic stability. Whether through EU-level financing, national budget reallocations, or private-sector involvement, securing long-term defence investment will be paramount in ensuring Europe’s security and strategic autonomy.
Impact on defence stocks: can the strong run continue?
European defence stocks have had a strong run since 2022, driven by surging order books, government contracts, and the realisation that military spending is no longer optional. Over the past year, Europe defence stocks rose 40.8%, outpacing broader European equities (+11.4%)[4]. Defence stocks trade at a historical P/E[5] ratio of ~14x, slightly above the long-term average, though still below peak multiples[6]
There are three key trends fuelling defence stock momentum: • Backlogs at record highs: European defence contractors are sitting on unprecedented order books, with consensus forecasting 2024-29 CAGRs[7] of ~11% for sales and ~16% for both adjusted EBIT[8] and adjusted EPS[9]. These growth rates compare to just 8%, 11% and 12%, respectively, for the 2019-24 period[10].
Figure 2: European defence sector growth forecast
Source: Company Data, Visible Alpha Consensus, WisdomTree as of 31 January 2025. Forecasts are not an indicator of future performance and any investments are subject to risks and uncertainties.
• Government commitments: with long-term contracts locked in and additional spending likely, demand visibility remains strong. • EU’s push for strategic autonomy: The European Commission has proposed a European Defence Industrial Strategy (EDIS), aimed at spending at least 50% of procurement budgets within the EU by 2030 and 60% by 2035[11].
Conclusion: a new era for European defence
The European defence sector is entering a new era of investment and strategic autonomy. With rising geopolitical risks and uncertainty over US support, European nations are taking proactive steps to build a more robust and self-sufficient military ecosystem. While funding challenges persist, the momentum behind higher budgets, technological investments, and NATO commitments makes this shift not just necessary, but inevitable.
With the EU backing structural shifts in procurement, defence stocks remain well-positioned, particularly those with exposure to land (for example, ammunition, vehicles) and air (for example, air defence, missiles, drones) domains.
This material is prepared by WisdomTree and its affiliates and is not intended to be relied upon as a forecast, research or investment advice, and is not a recommendation, offer or solicitation to buy or sell any securities or to adopt any investment strategy. The opinions expressed are as of the date of production and may change as subsequent conditions vary. The information and opinions contained in this material are derived from proprietary and non-proprietary sources. As such, no warranty of accuracy or reliability is given and no responsibility arising in any other way for errors and omissions (including responsibility to any person by reason of negligence) is accepted by WisdomTree, nor any affiliate, nor any of their officers, employees or agents. Reliance upon information in this material is at the sole discretion of the reader. Past performance is not a reliable indicator of future performance.
[1] NATO = The North Atlantic Treaty Organization (an intergovernmental transnational military alliance of 32 member states).
[2] GDP = gross domestic product.
[3] NATO 2023 Vilnius Summit Declaration.
[4] Bloomberg, Europe defence stocks are represented by the MSCI Europe Aerospace & Defence Index and European Equities represented by MSCI Europe Index.
HANetfs medvd Hector McNeil pratade med Proactives Stephen Gunnion om företagets växande utbud av covered call ETFer, inklusive REX- och YieldMax-serierna, som levererar några av de högsta förväntade avkastningarna på marknaden. McNeil sa att HANetfs produkter är utformade för att möta investerarnas växande efterfrågan på inkomstgenererande strategier, eftersom covered call ETFer använder en blandning av utdelningar och optionspremier för att generera avkastning.
”Den lägsta vi har i REX-intervallet är ungefär 20, 22, 23 procent årligt, hela vägen upp till mitten av 30-talet”, förklarade McNeil och tillade att YieldMax-produkter kan nå upp till 59 procent med M5TY ETFer. REX-sortimentet täcker krypto-, blockkedje-, miners- och tekniksektorer, medan YieldMax-sortimentet inkluderar strategier inriktade på large-cap-teknik och exponering mot enskilda aktier mot MicroStrategy.
McNeil sa att båda intervallen förvaltas av mycket erfarna aktiva förvaltare som handlar med dagliga optioner, vilket ger investerare ett nytt sätt att tjäna avkastning utöver traditionella utdelningsstrategier. Han tillade att framgången för covered call-ETFer i USA nu speglas i Europa, där HANetf ser cirka 100 miljoner dollar i tillgångar i REX- och YieldMax-erbjudandena.
ETFen investerar i högavkastande företagsobligationer i USD från emittenter över hela världen. De värdepapper som ingår filtreras enligt ESG-kriterier (miljö, social och bolagsstyrning). Alla löptider ingår. Betyg: Sub-Investment Grade. Valutasäkrad till euro (EUR).
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,45 % p.a. JPMorgan USD High Yield Bond Active UCITSETF EUR Hedged (dist) är den enda ETF som följer JP Morgan USD High Yield Bond Active (EUR Hedged) index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom full replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Ränteintäkterna (kuponger) i ETFen delas ut till investerarna (halvårsvis).
JPMorgan USD High Yield Bond Active UCITSETF EUR Hedged (dist) är en mycket liten ETF med tillgångar på 2 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 26 november 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Delfondens mål är att uppnå en långsiktig avkastning som överstiger jämförelseindexet genom att aktivt investera främst i en portfölj av företagsskuldpapper i USD-denominerade under investeringsgrad.
Riskprofil
Värdet på din investering kan falla såväl som stiga och du kan få tillbaka mindre än du ursprungligen investerade.
Värdet på räntebärande värdepapper kan förändras avsevärt beroende på ekonomiska förhållanden och ränteförhållanden samt emittentens kreditvärdighet. Emittenter av räntebärande värdepapper kan misslyckas med att uppfylla betalningsförpliktelser eller kreditbetyget för räntebärande värdepapper kan sänkas. Dessa risker är vanligtvis ökade för räntebärande värdepapper under investeringsgrad, som också kan vara föremål för högre volatilitet och lägre likviditet än räntebärande värdepapper med investeringsgrad.
Konvertibla obligationer är föremål för de kredit-, ränte- och marknadsrisker som är förknippade med både räntebärande och aktierelaterade värdepapper och för risker som är specifika för konvertibla värdepapper. Konvertibla obligationer kan också vara föremål för lägre likviditet än de underliggande aktiepapperen.
Betingade konvertibla skuldebrev kommer sannolikt att påverkas negativt om specifika utlösande händelser inträffar (enligt det emitterande företagets avtalsvillkor). Detta kan vara ett resultat av att värdepapperet konverteras till aktier till en diskonterad aktiekurs, att värdepapperet skrivs ned, tillfälligt eller permanent, och/eller att kupongbetalningar upphör eller skjuts upp.
Tillväxtmarknader kan utsättas för ökad politisk, regulatorisk och ekonomisk instabilitet, mindre utvecklade förvarings- och avvecklingsmetoder, dålig transparens och större finansiella risker. Räntebärande värdepapper på tillväxtmarknader och under investment grade kan också utsättas för högre volatilitet och lägre likviditet än räntebärande värdepapper på icke-tillväxtmarknader respektive investment grade.
Hållbarhetsrisk kan ha en väsentlig negativ inverkan på en emittents finansiella ställning eller operativa resultat och därmed värdet på investeringen. Dessutom kan det öka delfondens volatilitet och/eller förstärka redan existerande risker för delfonden.
Delfonden strävar efter att ge en avkastning över jämförelseindex; Delfonden kan dock prestera sämre än jämförelseindexet.
Ytterligare information om risker finns i avsnittet ”Riskinformation” i prospektet.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
Flödena av europeiska tematiska UCITS-ETFer fortsätter att öka uppåt i takt med att investerare dras mot högt övertygande megatrender, med AI (Artificiell Intelligens), försvar, energi (specifikt uran) och Kinas internet och e-handel alla i ledande positioner.
Viktiga punkter
AI minskar gapet på försvaret då flödena av europeiska tematiska ETFer når 13,1 miljarder dollar hittills i år
Försvaret fortsätter att dominera under första till tredje kvartalet (+9,86 miljarder dollar)
AI toppar nettoinflödena för augusti och september
Globala försvars-ETFer fortsätter att leda flödena hittills i år (YTD) med +5,93 miljarder dollar i nettoflöden, med europeiska försvars-ETFer på andra plats med +3,92 miljarder dollar i nettoflöden.
Emellertid har ETFer inom artificiell intelligens sett en anmärkningsvärd ökning i efterfrågan sedan slutet av första halvåret 2025, med dominerande inflöden under augusti och september för att nå nästan +2,11 miljarder dollar i nettoflöden hittills i dag. Detta motsvarar en ökning med cirka 133 % i nettoflöden sedan slutet av första halvåret jämfört med Global Defence på +23 % och European Defence på 29 %.
Investerarnas aptit för försvar är fortsatt stark då geopolitiska risker och moderna krigföringskrav driver strukturella medvindar för sektorn. Försvarsentreprenörer i framkant inom avancerad flyg- och rymdteknik, cybersäkerhet och drönarteknik tar en växande andel av de globala upphandlingsbudgetarna.
I Europa är allokeringarna fortfarande höga då regeringar över hela kontinenten reagerar på nya säkerhetsrealiteter med ökade utgiftsåtaganden. Investerare verkar fokuserade på lokala ledare med exponering mot underrättelsesystem, försvarselektronik och strategisk tillverkning.
Den ökade efterfrågan på ETFer inom artificiell intelligens visar att innovationstakten inom generativa modeller och företags-AI fortfarande är en viktig magnet för kapital. Investerare föredrar plattformar med skalbar AI-infrastruktur och exponering mot verkliga applikationer inom programvara, halvledare och robotteknik.
På andra håll rankades uran-ETFer på fjärde plats med +594 miljoner dollar i nettoflöden, medan cybersäkerhets-ETFer rankades på femte plats med +388 miljoner dollar. Båda teman fortsätter att attrahera kapital tack vare tydliga men hållbara drivkrafter: uran från den förnyade satsningen mot kärnkraft i övergången till ren energi och cybersäkerhet från eskalerande digitala hot och växande efterfrågan på motståndskraftig infrastruktur.
Rahul Bhushan, VD och global chef för investeringsprodukter på ARK Invest, kommenterade flödena: ”Investerare ompositionerar sig aktivt mot innovationsdrivna, strukturellt drivna teman i en föränderlig makromiljö. Med geopolitiska risker, genombrott inom generativa modeller och AI-ledd innovation uttrycker investerare starka åsikter om megatrender snarare än breda, odifferentierade exponeringar. Det är tydligt att tematiska ETFer inte längre bara är taktiska satsningar, de är centrala strategiska exponeringar.”