Aktiv förvaltning …bara en av tio slår index. Allt oftare kommer det fram misskrediterande information kring traditionella fonder och fondbranschen. Är det inte det ena så är det andra. Vi kommer att fokusera på det väsentliga nämligen avkastningen. Innan vi fortsätter vill vi reda ut begreppen – vad menas till exempel med aktiv respektive passiv förvaltning?
En förvaltare som tar selektiva positioner baserat på någon form av analys (fundamental-, tekniskanalys m m). Fondens avkastning jämförs mot ett fastställt jämförelseindex. Bra fonder ger en ”överkastning” i förhållande till sitt jämförelseindex. Exempel på aktivt förvaltade fonder är Skagen Kon-Tiki, East Capital Ryssland och HQ Sverige Fond.
Passiv förvaltning
En indexprodukt som slaviskt följer utvecklingen på ett fastställt index. Målsättningen är endast att replikera det underliggande indexet. Den avkastning man får är därmed samma som index. Det finns ingen möjlighet att få en ”överavkastning” i förhållande till index. Förvaltas delvis med hjälp av maskiner. Exempel på passiva produkter är svenska ETF:er som XACT OMXS30 och OMXS30 Double Long ETF (hävstångs ETF).
Målet för varje aktivt förvaltat fond är att slå sitt jämförelseindex. Hur ofta händer det i praktiken inte ofta har det visat sig. Statistik publicerat i en artikel i Dagens Industri visar att ”mellan åren 2004–2008 har 27 av cirka 270 aktivt förvaltade fonder slagit index, bara en på tio”.
Det finns dock undantag med fonder som överträffar sina jämförelseindex men hur ska man hitta dem och hur mycket tid tar det? Svaren är att det inte är lätt att hitta dem och att det tar lång tid, speciellt för den oinsatte. Vad är alternativen om det finns några? Varför inte köpa index istället, dvs. en passivt förvaltat fond? ETF:er (Exchange Traded Funds) eller på svenska börshandlad fonder är just det, passivt förvaltade. Köper man en ETF slår man därmed 90% av de aktivt förvaltade fonderna om man utgår ifrån statistiken ovan, det är en ganska bra utgångspunkt.
