Under våren 2017 kom Trump med idén om att den amerikanska staten skulle ge ut femtioåriga och hundraåriga obligationer. Dessa skulle komplettera den mest kända amerikanska obligationen, den trettioåriga. Tanken med förslaget var att den amerikanska staten skulle kunna dra fördel av dagens låga räntor. Den amerikanska staten skulle kunna säkerställa låga finansieringskostnader för lång tid framöver. Vi ser emellertid att flera av de stora spelarna på Wall Street förkastar hundraåriga obligationer. Det är till exempel institutioner som Black Rock, Vanguard, Brevan Howard med flera. De argumenterar att det stora pensionsfonderna och försäkringsbolagen som förmodas köpa hundraåriga obligationer inte kommer vara intresserade. Vi tittar på dessa argument. Vi ser också närmare på vad andra länder gjort i fråga om att emittera långsiktiga obligationer.
Låga räntor och obligationer med lång löptid
När räntorna i USA börjar krypa upp efter ett decennium på rekordlåga nivåer, ser vissa i Trump-administrationen ut att följa vilja Europas ledning. De vill helt enkelt låsa dessa låga räntor under en längre tid genom obligationer med löptider så långa som 100 år. En sådan obligation skulle låta regeringen effektivt låna till dagens historiskt låga räntor och låsa in finansieringskostnadern oavsett hur de förändras under nästa århundrade.
USA skulle inte vara den första nationen att utfärda sådana långfristiga obligationer. Mexiko utfärdade ett hundraårigt obligationslån år 2010 och ett antal europeiska länder gjorde också det senaste året för att låsa räntorna på nivåer nära noll procent. Ett antal europeiska länder Österrike, Frankrike, Spanien, Schweiz och Italien sålde förra året obligationer som förfaller minst femtio år framåt. Irland och Belgien uppgav 2016 att de överväger att emittera 100-åriga obligationer. Bank of Japan ansåg också att landet skulle utfärda ett 50-årigt obligationslån.
Wall Street osäkert på om Amerika borde följa efter
Medan det inte finns ett prejudikat för att låsa i låga räntor med med hjälp av ultralångfristiga statsobligationer, trycker några Wall Street-institutioner tillbaka. Wall Street Journal skriver att en kommitté av rådgivare från Wall Street häller kallt vatten på statssekreterare Steven Mnuchin förslag för att utfärda 50-åriga och 100-åriga amerikanska statsobligationer. De hävdar att de stora pensionsfonderna Black Rock, Vanguard, Brevan Howard och ICAP inte kommer att visa något större intresse.
Den trettioåriga obligationsavkastningen över tiden
Pensions- och livförsäkringsbolag har vanligtvis långa tidshorisonter, och de är sannolika köpare av sådana obligationer. För närvarande är de längsta löptidsobligationer som utgivits av den amerikanska regeringen 30 år, och det har inte längre varit mycket efterfrågan på längre tid. De flesta försäkringsgivare föredrar faktiskt att köpa 20-åriga obligationer. Andra har hävdat att efterfrågan på 50-års + obligationer oavsiktligt skulle kunna leda till en minskning av efterfrågan på de avgörande 30-åriga obligationerna, vilket medför likviditetsproblem. Faktum är att risken är att likviditeten för båda löptiderna skulle vara för låg för att göra dem värdefulla på lång sikt.
Detta gäller särskilt portföljförvaltare som inte håller obligationer till förfall. Dessa portföljförvaltare handlar snarare genom att köpa lågt och sälja högt på marknaden. Dessutom har mycket långsiktiga obligationer en hög duration, vilket innebär att deras priser är mycket känsliga för ränteförändringar. En liten förändring i den långsiktiga räntan kan orsaka stora förluster. Slutligen är några analytiker oroliga att eftersom FED kommer att minska balansräkning. Det kommer göra att det blir mindre efterfrågan på långfristiga obligationer på marknaden än nu.
Det har förekommit långa obligationer men…
Under Eisenhower-administrationen utfärdades en serie 40-åriga obligationer, och tillbaka när panamakanalen byggdes användes en 50-årig obligation för att finansiera den. Treasury Dept har länge ansåg att det är viktigare att upprätthålla en stadig ström av efterfrågan på den 30-åriga statsobligationen än att ta i tu med sporadiska långsiktiga problem för att få pengar för regeringens behov i en hundraårig obligation.
Intresset för de börshandlade fonderna för ren energi har ökat, framförallt när fler insett att konsumtionen av fossila bränslen bidrar till klimatförändringarna. Utsläpp från användningen av fossila bränslen som olja, kol och naturgas anses vara den främsta orsaken till den globala temperaturökningen och den resulterande förändringen i världens klimat.
En hållbar utväg kan vara användningen av förnybar energi. Detta avser omvandling av solenergi, vattenkraft, vind eller tidvatten till användbara energislag som elektricitet. Experter ser denna utveckling som en megatrend. Företag som är verksamma inom detta verksamhetsområde kan spåras med ett index och med ETFer.
Den här investeringsguiden för ren energi hjälper dig att välja de bästa ETF:s spårningsindex för ren energi. För närvarande finns det 20 index som spåras av 23 olika ETFer. Den årliga förvaltningskostnaden för dessa börshandlade fonder ligger på mellan 0,35 och 0,78 procent.
En jämförelse av börshandlade fonder som investerar i ren energi
Förutom avkastning finns det ytterligare viktiga faktorer att tänka på när du väljer bland börshandlade fonder som investerar i ren energi. För att ge ett bra beslutsunderlag hittar du en lista över alla börshandlade fonder som investerar i ren energi med information om kortnamn, kostnad, utdelningspolicy, fondens hemvist och replikeringsmetod.
För ytterligare information om respektive börshandlad fond, klicka på kortnamnet i tabellen nedan.
Namn ISIN
Kortnamn
Avgift %
Utdelnings- policy
Hemvist
Replikerings- metod
iShares Global Clean Energy UCITSETF USD (Dist) IE00B1XNHC34
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) (AMEW ETF) med ISIN LU1681043599, försöker följa MSCI World-indexet. MSCI World-indexet spårar aktier från 23 utvecklade länder över hela världen.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,38 % p.a. ETFen replikerar resultatet av det underliggande indexet syntetiskt med en swap. Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) är en mycket stor ETF med tillgångar på 3 696 miljoner euro under förvaltning. Denna ETF lanserades den 16 juni 2009 och har sin hemvist i Luxemburg.
Investeringsmål
Amundi MSCI World UCITSETF EUR (C) strävar efter att replikera utvecklingen av MSCI World Index så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande. Denna ETF gör det möjligt för investerare att dra nytta av en exponering mot stora och medelstora företag i utvecklade länder, med en enda transaktion.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF (NUKL), som förvaltas av kapitalförvaltaren VanEck, har nu nått 500 miljoner dollar i förvaltat kapital. I juni 2024 passerade ETFen 100 miljoner dollar, vilket innebär att den har mer än femdubblats på ungefär ett år. ETFen gör det möjligt för investerare att få tillgång till företag över hela världen som är verksamma inom uran- och kärnenergisektorerna.
”Beslutsfattare runt om i världen har insett att kärnenergi kan påskynda energisektorns övergång från fossila bränslen”, säger Martijn Rozemuller, VD för VanEck Europe.
Kärnenergi anses vara en pålitlig och koldioxidsnål elkälla, eftersom kärnkraftverk inte släpper ut växthusgaser under drift. ”I takt med att kärnkraften återuppstår har även investerarnas intresse för denna sektor återuppväckts. Detta stöder utsikterna och aktiekurserna för företag som är verksamma inom kärnkraftsindustrin, vilket återspeglas i den starka tillväxten av vår VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF till nu 500 miljoner dollar i förvaltat kapital”, tillade Rozemuller. Investerare bör dock notera att kärnkraft i slutändan kanske inte blir framtidens energikälla, vilket innebär en risk för kapitalförlust.
Teknologiska framsteg gör kärnenergin effektivare
”Många ser fortfarande kärnenergi som en kostsam teknik med betydande miljö- och säkerhetsrisker”, tillade Kamil Sudiyarov, Senior Product Manager på VanEck Europe.
”Forskare arbetar dock idag med tekniker som gör kärnenergin effektivare och miljövänlig. Kärnteknikföretagen i vår ETFs portfölj skulle kunna vara väl positionerade för att leda inom denna teknik och spela en meningsfull roll i kärnenergins framtid.” Investeringar i kärnenergi och naturresurser är dock starkt beroende av uranefterfrågan samt den ekonomiska och politiska miljön, vilket kan påverka sektorns och fondens resultat avsevärt.
ETFen strävar efter att endast investera i aktier som antingen genererar en betydande andel av sina intäkter från uran eller kärnkraftsinfrastruktur och utveckling av kärnteknik. Detta kan inkludera företag som är involverade i byggande eller underhåll av kärnkraftverk eller de som tillhandahåller teknik och tjänster till kärnkraftsindustrin. Företag som är involverade i utveckling och kommersialisering av kärnfusions- eller smältsaltreaktorer kan också inkluderas i ETFen.
VanEck Uranium and Nuclear Technologies UCITSETF följer MarketVector™ Global Uranium and Nuclear Energy Infrastructure Index, vilket återspeglar resultatet för de största och mest likvida företagen som är verksamma inom uranbrytning och kärnenergiinfrastruktur.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Sedan starten 1955 har VanEck drivits av innovation och står för intelligenta, framåtblickande investeringsstrategier. Kapitalförvaltaren förvaltar för närvarande cirka 133,7 miljarder USD världen över, inklusive ETFer, aktiva fonder och institutionella konton.
Med mer än 100 ETFer globalt erbjuder investeringshuset en omfattande portfölj som täcker ett flertal sektorer, tillgångsslag och smarta betastrategier. VanEck var en av de första kapitalförvaltarna som erbjöd investerare tillgång till globala marknader. Målet var alltid att identifiera nya trender och tillgångsslag – såsom guldinvesteringar (1968), tillväxtmarknader (1993) och ETF:er (2006). Dessa har format hela investeringsbranschen än idag.
VanEck har sitt huvudkontor i New York City och har kontor över hela världen, bland annat i Frankfurt (Tyskland), Zürich (Schweiz), Milano (Italien), London (Storbritannien), Madrid (Spanien), Amsterdam (Nederländerna), Shanghai (Kina) och Sydney (Australien).