I den här guiden för att förstå bomull som en råvara kommer vi att förklara varför den är värdefull och beskriver hur den produceras och vad den används till. Vi listar också de länder som producerar mest bomull och förklarar vad som driver priset på bomull.
Varför är bomull värdefullt?
Bomull är ett fluffig naturfiber som växer på buskar i tropiska och subtropiska områden runt om i världen. Varan är en stapelvara i textilindustrin. Historiker vet inte det exakta ursprunget till bomull, men tyg som hittats i grottor i Mexiko bevisar att skörden var för mer än 7 000 år sedan.
Sedan antikens tid har civilisationer runt om i världen spunnit bomullsfibrer till tygplagg. Men två händelser i historien – den industriella revolutionen i England och uppfinningen av bomullsgin i USA – förändrade på djupet den roll bomull spelar på världsmarknaderna. Dessa händelser ledde till en utbredd produktion av bomullsplagg och förvandlade bomull till en global industri med flera miljarder dollar.
Huvudsakliga användningsområden för bomull
Bomullsfiber
Vävd eller stickad i en mängd olika tyger som används för att göra kläder och hushållsartiklar. Dessa tyger inkluderar: Manchester Chambray Velour Jersey Flanell Används i andra diverse produkter inklusive: Fisknät Kaffefilter Bokbindning Arkivpapper
Används som matolja. Bomullsfröolja finns också i många konsumentprodukter inklusive: Tvål MargarinEmulgeringsmedel Kosmetika Läkemedel Gummi Plast
Linters
Dessa är små fibrer som blir kvar på bomullsfrö efter bearbetning. Linters används för att göra: BandageSwabsSedlar
Hur odlas bomull?
Bomullsväxter växer i varma delar av världen där det finns gott om solsken och begränsad frost. Bomullsbönder planterar sin gröda på våren och skördar den på hösten. Före plantering förbereder bönder marken med antingen no-till-metoden, där de använder speciell utrustning för att sprida fröna på jordens yta, eller till-metoden, där de plöjer marken i rader som bildar såbäddar för plantering.
Ungefär två månader efter bearbetningen dyker det upp små blomknoppar på de gröna, buskiga buskarna som växer från marken. Om ytterligare tre veckor börjar blommorna slå ut. Blombladen börjar ändra färg – från vitt till gult till rosa och slutligen rött – och faller sedan av buskarna. Det som återstår är små gröna baljor som kallas bomullsbollar. Dessa bollar mognar ytterligare och utvecklar små fibrer inuti dem. När dessa fibrer expanderar från solsken, brister de ut ur baljan i form av fluffig bomull. Maskiner skördar sedan den fullt mogna bomullen till transportsystem som bearbetar grödan för konsumtion.
Typer av bomullsväxter
Den huvudsakliga produktionsgrödan är bomullssorten Upland.
Det största bomullsproducerande länet är Kina. Det har 100 000 bomullsbönder, 7 500 textilföretag och 73 miljarder dollar i årlig produktion av bomullstyg.
Kina är också den största importören av bomull. Landet importerar över 7,5 miljarder dollar bomull årligen (cirka 17 % av den globala produktionen). Andra stora importörer av varan är Bangladesh, Vietnam, Turkiet och Indonesien. Bomull är känt som en mångsidig fiber som är bekväm att bära. Dess tillämpningar sträcker sig dock utöver dess användning i kläder.
Vad driver priset på bomull?
Priset på bomull styrs till största delen av dessa sju faktorer:
På senare tid har Kina ägnat sig åt enorma lager för att säkerställa att de har en tillräcklig tillgång på bomull. Dessa åtgärder har ofta resulterat i högre inhemska priser på bomull i Kina än i resten av världen.
Om Kina skulle sälja av alla sina lager på grund av svag inhemsk efterfrågan, skulle priserna på bomull sannolikt gå lägre. Å andra sidan, om kinesisk hamstring skapar global brist kan priserna bli högre.
Regeringens politik
Många regeringar inklusive USA subventionerar kraftigt bomullsbönder.
Subventioner har till följd att utbudet av bomull hålls artificiellt högt och priserna på artificiellt låga. Brasilien har drivit och vunnit fall mot USA genom Världshandelsorganisationen för att hindra dessa subventioner. En färsk amerikansk gårdsräkning ökade dock subventionerna för bomull. Förekomsten av subventioner kan ha en meningsfull effekt på bomullspriserna.
Global efterfrågan
Den globala efterfrågan på bomull är till största delen en funktion av ekonomins allmänna hälsa. Bomull är till stor del ett diskretionärt föremål och konsumenterna kan välja andra billigare syntetiska tyger, som polyester, om ekonomin är svag.
Kina spelar en nyckelroll på bomullsmarknaden att särskilt dess ekonomi tål att titta på.
Klimat
Som med alla jordbruksråvaror spelar klimatet en viktig roll för att driva bomullspriserna. Bomull behöver varmt väder, tillräckligt med nederbörd och lite eller ingen frost för att växa ordentligt.
Dåliga väderförhållanden i viktiga växande regioner i Indien eller Kina, till exempel, kan skapa utbudsbrist och prisökningar. Å andra sidan kan idealiska väderförhållanden skapa ojämna skördar.
Pris på substitut
Produktionen och priset på ersättningstyger som polyester kan spela en nyckelroll för att bestämma bomullspriserna. Kina är en stor tillverkare av renad tereftalsyra (PTA), som är den råvara som används för att tillverka polyester.
Historiskt sett kan produktionsbeslut relaterade till PTA dramatiskt påverka dess efterfrågan. Dessa beslut kan i sin tur påverka efterfrågan och priserna på bomull. Bomullshandlare bör vara mycket uppmärksamma på marknadsdynamiken för PTA.
Oljepriser
Bomull är en dyr gröda att producera. De maskiner och motorfordon som behövs för att driva jordbruk utgör en betydande del av de totala kostnaderna. Maskiner och utrustning kräver bränsle, så råoljepriset kan i hög grad påverka bomullsproduktionen. Dessutom produceras PTA av olja, så en höjning av råoljepriserna kan göra polyester dyrare och öka efterfrågan på bomull.
US-dollar
De flesta råvaror, inklusive bomull, är prissatta i US-dollar. När värdet på dollarn sjunker mot andra valutor krävs det fler dollar för att köpa bomull än när priset är högt. Köpare som köper bomull i andra valutor ser sin köpkraft öka när dollarn är svag och sjunka när dollarn är stark.
Handla bomull
Handla bomull hos CMC Markets
CMC Markets är ett globalt företag med en handelsplattform för onlinetrading av finansiella derivatinstrument, i huvudsak handel med CFD:er på aktier, index, råvaror, ETF, valutor och kryptovalutor. Till CMC Markets.
Handla bomull hos AvaTrade
AvaTradeär en valutahandels- och contract for difference-mäklare med säte i Dublin, Irland. Genom dess handelsplattformar och mobilappar, erbjuder företaget handel på många olika marknader, inklusive valutor, råvaror, aktieindex, aktier, börshandlade fonder, bitcoin samt obligationer. Till AvaTrade.
Hector McNeil, medgrundare och VD för HANetf, kommenterar nedan kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA:
”Det mångmiljardbeloppsbaserade kärnkraftsavtalet mellan Storbritannien och USA är mer än bara ett energipartnerskap – det är grönt ljus för långsiktig efterfrågetillväxt inom uransektorn. I takt med att Storbritannien accelererar utbyggnaden av små och avancerade modulära reaktorer (SMR och AMR) kommer behovet av en stabil och säker försörjning av kärnbränsle att intensifieras.
”För uranbrytare representerar detta avtal en strukturell medvind. Partnerskapets betoning på att leverera upp till ett dussin nästa generations reaktorer – stödda av transatlantiskt samarbete – signalerar en pipeline av framtida bränslebehov värd flera miljarder pund. Med äldre brittiska reaktorer som närmar sig pensionering erbjuder dessa nybyggnationer en tydlig väg för efterfrågesubstitution och expansion, inte bara underhåll.
”USA har under tiden redan uttalat sitt mål att fyrdubbla kärnkraftskapaciteten till 2050, vilket förväntas öka efterfrågan på kärnkraft från 100 GWe till 400 GWe.”
”Dessutom, i takt med att västerländska regeringar försöker minska beroendet av ryskt kärnbränsle, blir säkra försörjningar från Nordamerika, Australien och allierade producenter avgörande. Denna geopolitiska förändring kan leda till långsiktiga leveransavtal, lagerpåfyllning och prisstöd för uran.
”För uranproducenter och utvecklare är budskapet tydligt: nästa våg av kärnkraft är inte längre teoretisk – den händer och är politiskt stödd. Atlantpartnerskapet kan bli en hörnsten i framtida efterfrågan och ligga till grund för både spot- och långsiktiga kontraktsaktiviteter långt in på 2030-talet.”
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETC genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel Nordnet, SAVR, DEGIRO och Avanza.
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc (WMSE ETF) med ISIN IE0001FQFU60, försöker spåra MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index spårar aktier från utvecklade länder över hela världen som är valda enligt momentumfaktorstrategin och ESG-kriterier (miljö, social och företagsstyrning). Indexet har som mål att minska utsläppen av växthusgaser och ett förbättrat ESG-poäng jämfört med jämförelseindex. Jämförelseindex är MSCI World-index.
Den börshandlade fondens TER (total cost ratio) uppgår till 0,25 % p.a. Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFUCITSETFAcc är den enda ETF som följer MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target-index. ETFen replikerar det underliggande indexets prestanda genom fullständig replikering (köper alla indexbeståndsdelar). Utdelningarna i ETFen ackumuleras och återinvesteras.
Denna ETF lanserades den 30 oktober 2024 och har sin hemvist i Irland.
Investeringsmål
Amundi MSCI World Momentum Screened Factor UCITSETFAcc försöker replikera, så nära som möjligt, oavsett om trenden är stigande eller fallande, resultatet för MSCI World Momentum Select ESG Low Carbon Target Index (”Indexet”). Delfondens mål är att uppnå en tracking error-nivå för delfonden och dess index som normalt inte kommer att överstiga 1 %.
Det betyder att det går att handla andelar i denna ETF genom de flesta svenska banker och Internetmäklare, till exempel DEGIRO, Nordnet, Aktieinvest och Avanza.
• 2019: aktierna steg först (sedan föll de in i Covid-kraschen 2020).
Fyra av fem gånger sammanföll räntesänkningarna med stora nedgångar. Men orsakerna var alltid olika. Korrelation innebär inte kausalitet.
Och nu, 2024/25, befinner vi oss i en ny sänkningscykel. Aktierna sjönk med cirka 20 % i början av 2025, men har sedan dess stigit till nya toppar. Frågan är, vad händer härnäst?