Börshandlade fonder har två sätt att hantera utdelning på. De kan endera vara ackumulerande eller distribuerande. En ackumulerandeETF återinvesterar aktieutdelningar från underliggande innehav. En börshandlad fond som är distribuerande delar ut erhållen utdelning till sina andelsägare. Det finns fördelar med båda två. Att få utdelning ger innehavaren möjligheten att själv bestämma hur pengarna ska användas. Denne kanske önskar betala räkningar eller investera i en annan fond eller aktie. Andra säger att de föredrar att sälja av delar av innehavet för detta och ser utdelningar som ineffektiva. Dagens text handlar om svenska ETFer med utdelning.
I Sverige är det inte lika vanligt men det finns till exempel XACT Högutdelande. Med XACT Högutdelande får du tillgång till en korg av utdelande nordiska bolag som uppvisat låg volatilitet i aktien (risk). Strategin är en så kallad smart beta strategi som historiskt givit en högre avkastning jämfört med ett traditionellt marknadsviktat nordiskt index.
XACT Norden Högutdelande följer utvecklingen på nordiska stabila och utdelande bolag. Fonden speglar Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index som består av 45 bolag. Det är således inte samma index som OMXS30.
Dessa aktier har uppvisat utdelning i kombination med historiskt låg volatilitet i aktien. Fonden lämnar kontant utdelning med målsättning att spegla utdelningarna i underliggande bolag. Utdelningstillfällen sker normalt i maj och september. Detta är en fond som placerar med särskilda hållbarhetskriterier. Det är sannolikt att denna ETF kommer att tvingas göra många förändringar vid nästa ombalansering. Förklaringen är att många företag ställde in sin utdelning 2020.
I dag delar denna ETF ut två gånger per år, men det finns ett förslag om att öka antalet utdelningstillfällen till fyra.
Denna börshandlade fond hette tidigare XACT OMXSB Utd. XACT Sverige är en Svanenmärkt börshandlad indexfond och har som mål att följa utvecklingen i indexet SIX Sweden ESG Selection Index GI så nära som möjligt. Indexet består av stora och medelstora svenska bolag vilka möter hållbarhetskraven i indexet. Hållbarhetskraven innebär dels att bolag med höga hållbarhetsbetyg ingår (väljs in), dels att bolag som är involverade i kontroversiella verksamheter inte får ingå (väljs bort). Observera att detta inte är samma index som OMXS30.
Fonden lämnar normalt utdelning i juni varje år. Målsättningen är att årligen dela ut mellan 3-4 procent av andelens värde vid tidpunkten för fondbolagets beslut om utdelning.Utdelningen kan dock bli både lägre och högre. Grunden för utdelning är utdelningarna i underliggande bolag. Detta är en fond som placerar med särskilda hållbarhetskriterier
Utdelningshistorik
Avgiften är låg och direktavkastningen hög, trots att fonden inte fokuserar speciellt på utdelningsaktier.
Index: SIX Sweden ESG Selection Index GI Tillgångsslag: Aktiefond Förvaltningsavgift: 0,15% Hävstång:- NAV: 525,56 Fondförmögenhet: 959 MSEK
I veckans podd har vi med oss Peter Lidblom från Xtrackers by DWS och vi får en crash course i ETFer, eller funds with benefits som Peter själv kallar det. Vad är en ETF? Vad är fördelarna med ETF:er? Och vilken ETF hade Peter själv valt att investera i? Det blir en del börs också, allt från Klarnas notering till sänkt matmoms, högt och lågt som vanligt!
”Rapporter om att ryska drönare har tagit sig in i polskt luftrum är djupt oroande. De 14 drönare som rapporteras ha korsat Polen representerar bara en bråkdel av de hundratals som avfyras varje natt mot Ukraina, men de fungerar som en varning. Sådana intrång kan ses som att Ryssland undersöker Natos försvar.
”För alliansen bör det behandlas som en påminnelse om behovet av att upprätthålla trovärdig avskräckning.”
”Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har ingen europeisk NATO-medlem – förutom de baltiska staterna – känt kontinentens säkerhetsrisker mer akut än Polen. Få länder har reagerat lika kraftfullt på dagens ökade geopolitiska risker. Polen spenderar nu över 4 % av BNP på försvar, vilket är långt över NATO:s nya mål på 3,5 % av det konventionella försvaret, vilket medlemmarna har lovat att nå senast 2035. Bara under 2024 ökade dess försvarsbudget med mer än 30 % jämfört med föregående år, och sedan 2015 har utgifterna ökat med nästan 160 %.”
Bollinger Bands i orange visar volatilitet kring TLT:s 20-dagars genomsnittspris. Bredare band betyder mer volatilitet (och vice versa).
Så här har prisrörelsen utvecklats sedan tisdagen förra veckan:
Tisdag: TLT öppnade och stängde under det nedre Bollinger Band – en sällsynt, översåld avläsning i förhållande till 20-dagars genomsnittet (mittenbandet).
Onsdag: Priset stängde tillbaka över det nedre bandet, vilket fejkade björnarna.
Torsdag: Ännu en grön stängning för TLT.
Fredag: Grön stängning ovanför det övre bandet. Banden vidgades när volatiliteten ökade. Lägg märke till gapet mellan torsdag och fredag – det visar att köpare höjde priset utanför marknadstiderna.
Måndag: Ännu ett gap uppåt. TLT öppnade och stängde långt över det övre bandet, då volatiliteten fortsatte att stiga.
En sällsynt femdagarssekvens för TLT – och ett tecken på att köpare kan bli starkare.